Livet med Familjen Brönemyr

Inget är omöjligt, ibland tar det bara lite längre tid

Nominerad till Årets förebild

Jag gillar att utvecklas som person både privat och i yrket. Jag anser att jag aldrig är fullärd. När jag träffar nya människor så suger jag in all info jag kan, tar det bästa och använder det privat eller i jobbet.

Haft mycket nytta av det jag lär mig både hemma och på jobbet. Hade jag inte fått all utbildning vad gällande adhd, ångest och tvvångstankar hade vi nog inte kunnat hjälpa vår son så fort som han ändå fick hjälp runt allt som bröt ut för snart ett år sedan.

Om jag inte själv hade gått från en hyffsat tränad Innebandymållis till en överviktig mamma som tappat all självkänsla och till en hyfsad tränad 2 barns mor med självförtroende och självkänslan tillbaka hade jag nog inte kunnat peppa brukarna och mina kollegor till att genomföra Toughest. Att knäcka en sådan ide och få med sig sina kollegor har jag förstått krävs mod. Nu var det faktiskt så att jag behövde verkligen inte övertala dem. De hängde med direkt!

När jag växte upp kommer jag ihåg att jag hade bra självfördtroende trots att jag var mobbad, iaf till en början. När jag blev hårdare utsatt så tappade jag totalt mitt självförtroende. Tänk att jag ändå vågade stå i mål i fotboll.

Jag minns en match när vi spelade Hörnsjö mot Gräsmyr  så stod gänget som var på mig vid kortlinjen vid mitt mål och hånade mig rätt hårt. Ingen gjorde nått förutom min pappa som kom ner och ställde sig vid målet, han sa inte ett ljud, men han stod där resten av matchen och de gav mig mod att göra några fina räddningar så att vi vann.

Detta lärde mig att ibland behöver man inte säga så mycket utan bara finnas vid någons sida och våga tro att inget är omöjligt. Detta är nått jag har med mig när sonen inte mår bra eller nån av Dem jag jobbat med mår dåligt. Bara att hänga och personen i fråga bara känner av ens närhet kommer man långt med.

Jag har faktiskt blivit nominerad till årets förebild efter vår resa med Uttervägenshjältar. Grät när jag fick sms om att jag skulle gå in och kika. När jag såg mitt eget namn än fast jag letade John Gröntvedts namn (uttervägens pt för han är nominerat till årets pt.) trodde jag att jag läste fel. Jag årets förebild. Det måste ju vara fel. Men tydligen tycker människor att jag inspirerar.Så nu behöver jag hjälp att komma till Stockholm tillsammans med John så In och rösta i årets Guldhjärta. 2016 http://fitnessfestivalen.se/event/guldhjartat—megapartyIMG_20161009_215653

#ingetäromöjligt

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.