Mörk i blicken, mör i kroppen.
Ingen bra dag. Händer lite för mycket nu för att hålla ihop.
Saknar livet med hund mer och mer för varje dag.
Första året utan hund visste vi att vi skulle få vara hundvakt lite nu och då till Udo, men nu när han är borta gapar tomrummet ännu tommare.
Gillar och mår bra av att vara ute och röra på mig. Har ett stort behov av all form av fysisk aktivitet för att hålla mitt psykiska mående i shack. Utan skivstång och hantlar på över en månad börjar kroppen skrika efter tunga marklyt.

Bara att knyta på sig skorna och gå en snabb promenad 2:a promenaden för dagen. Allt för att lindra myrorna i kroppen och spökena i hjärnan.
Hoppas på en ljusare kväll och morgondag.