Är det nåt man blir så otroligt trött på så är det klåfingriga politiker. Politiken ska veta sina gränser.

En sak som man gärna vill sätta sina fingrar i är hur familjen ska vara och hur barnen ska skötas, och vem som ska vara hemma, och vilken förskola man ska gå på etc etc. När ska föräldrar bemyndigas!

Att de socialistiska partierna tragglar med detta kan jag ha viss förståelse för utifrån deras ideologiska bas. Alltså deras ideologi bygger ju på att vi som individet är till för samhället och inte tvärt om. Alltså att samhället och systemet är viktigare än den enskilde individen. Då kan man styra och ställa och lägga fingrarna i syltburken hela tiden.

Men sedan en tid har även folkpartiet beslut på att kvotera föräldraförsäkringen. Och man satte morgonkaffet i vrångstrupen i går när jag läste Emma Strömberg insändare i VK. Hon är riksdagskandidat för Folkpartiet. I insändaren lägger hon ansvaret för alla samhällsproblem på att det finns en liten valfrihet i föräldraförsäkringen. Och följaktligen om man lagstadgar så att den delas exakt lika så ska alla världsproblem lösa sig.

Hon nämnde i och för sig inte att det skulle lösa krisen i Ukraina. Ja ni ser jag raljerar men jag funderar verkligen hur man tänker när det gäller valfihet i det partiet. T o m Göran Persson på sin tid förstod att denna fråga ska man inte röra i och han sköt fram det till efter valet. Han var en taktiker av högsta mått. Så gjorde han också med fler frågor, sjukförsäkringen bl a. Mycket smart utifrån hans ståndpunkt.

Nej ändra er FP och bemyndiga föräldrar att själva bestämma hur man vill ha det i familjen och låt era klåfingriga fingrar inte röra den lilla valfrihet som finns i föräldraförsäkringen. Föräldraförsäkringens valfrihet ska utökas och inte förminskas, ska det vara så svårt? Så tycker föräldrarna om man frågar dem.