(Ur NyA.nu, nr 183).

Efterord.
Så långt den publicerade artikeln från NyA.nu.

Hur spionerilagen kommer att tillämpas beror på det politiska klimatet i Sverige. Det politiska klimatet beror bland mycket annat på vilka allianser som Sverige befinner sig i. Eller på vilka allianser som Sverige VILL ingå i.

Skadar jag Sveriges relation till ”främmande makt” genom vad jag skrev i mitt förra blogginlägg om kurderna? Erdogan kan ju inte ha gillat vad jag skrev. Och Turkiets president kommer inte att gilla vad jag skriver i fortsättningen heller.

Det finns bara ett sätt att ta reda på hur den nya spionerilagen kommer att tillämpas och det är genom att, under inga förhållanden, börja idka någon självcensur. Jag vill därför avsluta med att berätta att Arbetarpartiet har tryckt upp ett märke med följande text: ”med KURDERNA mot ERDOGANS förtryck”.

I ett kommande blogginlägg kommer jag att publicera en annan och näraliggande artikel – om den nya terroristlagstiftningen.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ingress
Kurderna utsätts idag för ett värre förtryck och våld än på många år.
De enda stridande formationer som klarade av att, på marken, besegra de religiösa fanatiker som slogs för Islamiska Staten / Daesh var kurdernas peshmerga-soldater samt kurdernas motsvarighet i Syrien. För detta har vi alla en tacksamhetsskuld till kurderna. Det är lätt att glömma att det religiösa skräckvälde som utgjordes av Islamiska Staten / Daesh under 2014-2015 bestod av en yta (i Irak och Syrien) som var lika stor som Frankrike. Det är lätt att glömma de fruktansvärda folkmord som IS / Daesh genomförde, och alla fruktansvärda terrordåd som organisationens medlemmar och sympatisörer verkställde i så många länder. Sverige drabbades 2017 genom att en IS-inspirerad fanatiker stal en lastbil och mejade ned folk på Drottninggatan varvid fem personer dog och femton skadades fysiskt.

Det var endast de kurdiska styrkorna som klarade av att slå IS / Daesh stridande förband på marken. Därför upprepar jag: Vi har alla i en tacksamhetsskuld till kurderna. Tyvärr känner jag mig också tvingad att upprepa följande: Kurderna utsätts idag för ett värre förtryck och våld än på många år.

Del ett
Tillåt mig en överblick:

*Syrien
Sedan 2012 har den syriska delen av Kurdistan i praktiken varit självstyrande under ledning av partiet PYD. Kurderna i Syrien spelade en avgörande roll i att besegra Islamiska Staten/Daesh på marken. Sedan IS besegrades 2019 har kurderna tagit ansvar för at bevaka 10 000-tals IS-krigare och deras familjer som sitter i fängelser och fångläger.

Sedan mitten av november utsätts kurderna i Syrien för flyganfall och artillerield från den turkiska armén på order av president Erdogan. Denne betraktar det kurdiska självstyret som ett hot. Erdogan planerar till och med att göra en regelrätt invasion av de kurdiska områdena i Syrien med hjälp av den turkiska armén.

Detta kan få två katastrofala effekter. Dels i form av en humanitär katastrof för kurderna. Dels är risken överhängande att tusentals IS-krigare kan rymma och åter iscensätta terrorattacker – både i Mellanöstern och andra delar av världen. Det sistnämnda understryks av att Erdogan medvetet riktat bombanfall mot bland annat de kurder som vaktar det största lägret för IS-fångar (Al-Hol).

Kurderna i Syrien behöver och förtjänar allt stöd.

*Iran
Den nuvarande vågen av protester riktade mot den iranska regimen hade sitt ursprung, och har varit bland de mest intensiva, i de kurdiska delarna av Iran. Den iranska regimens våld och brutalitet har också visat sig extra tydligt mot kurderna. Under en enda dag, den 20 november, dödade regimens säkerhetsstyrkor 13 människor i främst kurdiska städer, bl a i Mahabad. Antalet skadade och fängslade är långt större.

Även kurderna i Iran behöver och förtjänar allt stöd.

*Turkiet
I Turkiet finns en lång historia av förtryck mot kurderna. Under perioder har kurderna inte ens fått kallas för kurder. Även det kurdiska språket har periodvis varit förbjudet. Kurderna i Turkiet kräver olika typer av politiska och kulturella rättigheter. Men under Erdogans styre har kurdernas rättigheter istället inskränkts.

Även kurdernas strävanden i Turkiet förtjänar vårt stöd.

*Irak
Den irakiska delen av Kurdistan har under en längre tid åtnjutit ett stort mått av självstyre. Detta har kostat både blod och tårar. Även de irakiska kurderna spelade en avgörande roll i striderna mot IS/Daesh.

Erdogan har även beordrat flygangrepp mot kurderna i Irak. Även den iranska regimen har angripit kurderna i Irak.

Kurderna i Irak förtjänar vårt stöd.

Del två
Svenska regeringar kryper för Erdogan och Nato – sviker kurderna
Då Turkiet angrep kurderna i Syrien 2019 införde den dåvarande regeringen ett vapenembargo mot Turkiet. Senare intensifierade regeringen sina kontakter med bl a paritet PYD.

Idag är situationen tyvärr helt förändrad.

Trots Turkiets upptrappade våld mot kurderna får landet nu köpa svenska vapen. S-regeringen upphörde även med sitt stöd till PYD. Detta innebar ett svek mot kurderna. Denna nya politik fullföljs nu av Kristerssons regering. Skälet till att både den gamla och den nya regeringen kryper för Erdogan är deras strävan efter ett svenskt Nato-medlemskap.

Jag vill upprepa: Detta kan få två katastrofala effekter. Dels i form av en humanitär katastrof för kurderna. Dels är risken överhängande att tusentals IS-krigare kan rymma och åter iscensätta terrorattacker – både i Mellanöstern och andra delar av världen. Det sistnämnda understryks av att Erdogan medvetet riktat bombanfall mot bland annat de kurder som vaktar det största lägret för IS-fångar (Al-Hol).

Avrundning

Mot denna bakgrund är det extra viktigt att ge kurderna allt stöd. Det har påbörjats en insamling till kurdernas version av Röda korset / Röda halvmånen. Pengarna går till Insamlingsstiftelsen Kurdiska Röda Solen.
Vi uppmanar dig att ge ett bidrag till Insamlingsstiftelsen Kurdiska Röda Solen.

Röda Solen genomför just nu en akut humanitär insamling till stöd för kurderna i Syrien och Iran.
Swisha 123 401 38 68 Bankgiro 5589-7672

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ingress
Det senaste året har inneburit en rad chocker för många människor. Inflationschock, bensin- och dieselprischock, elprischock, o.s.v. På många orter ställs folk nu inför en hyreschock, då både privata och allmännyttiga fastighetsägare flaggat för hyreshöjningar på uppåt 10 procent för nästa år. Till detta kommer lågkonjunktur och hotande arbetslöshet. Mot bakgrund av krav på hyreshöjningar på tio procent  är det positivt att AB Bostaden i Umeå kräver hyreshöjningar på 2 procent för nästa år.

Men med detta sagt har AB Bostaden ändå lyckats chocka sina hyresgäster. Detta genom att, under förra veckan, presentera väldiga höjningar av priserna för parkeringsplatser. Höjningarna motsvarar i många fall mer än en fördubbling av månadskostnaden! Även om höjningen, för befintliga hyresgäster, inte börjar gälla förrän 2024 har detta uppfattats som en krigsförklaring av bilägande hyresgäster inom AB Bostaden.

Del ett
Låt oss börja med att ge några exempel på hur prishöjningen drabbar bilägande hyresgäster inom AB Bostaden:
* Den som idag har en parkeringsplats utan tak men med motorvärmarstolpe på exempelvis Ålidhem, Tomtebo eller Umedalen betalar ca 210 kr/mån. Efter höjningen blir priset istället 450 kr/mån. Detta motsvarar en höjning med 114 procent.
* Den som idag har en parkeringsplats i ett kallgarage, med motorvärmarstolpe, i en mer centralt belägen stadsdel som Öbacka betalar idag ca 320 kr/mån. Efter hyreshöjningen blir priset istället 850 kr/mån. Detta motsvarar en höjning med hela 165 procent!

Del två
AB Bostaden bidrar till att dra upp prisnivån. Enligt uppgift i Västerbottens-Kuriren har Bostaden tittat på vad parkeringsplatser kostar hos andra hyresvärdar. Dels i Umeå, dels på andra orter. Bland de exempel som ges finns bland annat den privata fastighetsägaren Heimstaden (som köpte ca 1600 lägenheter av Bostaden år 2017). Även Heimstaden erbjuder sina hyresgäster parkeringsplatser med motorvärmare utan tak. Men priset för en sådan parkeringsplats hos Heimstaden på Carlshem är endast 290 kr / mån! Motsvarande plats hos Bostaden kommer att kosta 450 kr/mån med det nya prissystemet.

AB Bostaden bidrar alltså till att dra upp prisnivån på parkeringsplatser i Umeå i jämförelse med exempelvis den privata hyresvärden Heimstaden.

Del tre
Det är också olyckligt att AB Bostaden motiverar prishöjningen med att detta utgör ”en del av det ansvar som Bostaden tar för framtidens hållbara Umeå”. Då AB Bostadens marknadschef intervjuades av VK (22 nov) sa ha följande: ”en del i prisjusteringen är att jobba med andra hållbara mobilitetslösningar”. Men i detta sammanhang bör det nämnas att chockhöjningen även gäller för Bostadens laddplatser för elbilar…

Sanningen är att prishöjningen, som hela den politiskt valda styrelsen i AB Bostaden är enig om, motiveras med att det gått nästan 15 år sedan priserna på parkeringsplatser höjdes.

Avslutning
Det hade varit bättre om AB Bostaden genomförde eventuella prishöjningar på sina parkeringsplatser gradvis. Detta för att inte ytterligare chocka sina hyresgäster, som alltså redan tyngs av chockhöjda bränslepriser, dyrare el, allmän inflation, hotande arbetslöshet, o.s.v. Eventuella prishöjningar bör också göras på ett sådant sätt att AB Bostaden inte bidrar till att dra upp prisnivån på parkeringsplatser jämfört med privata fastighetsägare som Heimstaden.

Jag skrev i början att det är positivt att AB Bostaden kräver hyreshöjningar på 2 procent under 2023 och inte på tio procent. Det tror jag alla håller med om.

Vi får hoppas att detta inte är en sorts ”fint” som döljer planer på en chockhöjning även av lägenhetshyrorna under 2024.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Del tre av tre – valet att öka arbetslösheten genom åtstramningspolitik

Ytterligare repetition
En budget är de styrande politikernas viktigaste styrmedel. Budgetens utformning utgör en kombination av främst följande tre faktorer: a) de styrandes uppfattning av situationen i omvärlden, b) de styrandes vilja att påverka situationen och c) de styrandes möjlighet att påverka situationen.

Domen måste bli hård över den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat. Budgeten speglar en skrämmande passivitet inför de nuvarande och de kommande (växande) problemen. Detta är en passiv budget för ökad arbetslöshet samt för minskad sjukvård och omsorg.

Stycke 1
De styrandes outnyttjade möjligheter. Det som alla måste känna till är att den offentliga sektorns finanser idag är mycket starka totalt sett. Men detta har haft ett pris. Vi vill påminna om de väldiga nedskärningar som genomdrevs under 1990-talet. I många verksamheter, exempelvis inom sjukvård och äldreomsorg, är personaltätheten låg. De anställda slits hårt och det är ofta svårt att behålla och nyanställa personal i den utsträckning som är önskvärd.

Sverige har idag ett s.k. finanspolitiskt ramverk. Detta ramverk består av ett överskottsmål, ett s.k. skuldankare för offentliga sektorn, ett statligt utgiftstak samt ett kommunalt balanskrav. I stället för att förklara vad dessa begrepp innebär, var för sig, ska vi berätta om syftena med det finanspolitiska ramverket. Syftena är följande:
a) att skapa långsiktigt starka offentliga finanser,
b) att ge regering och riksdag handlingsfrihet att bedriva en aktiv finanspolitik vid allvarliga ekonomiska nedgångar.

Stycke 2
Den budget som regeringen och SD lagt fram visar att de har valt målet att stärka de offentliga finanserna. Regeringen och SD:s outnyttjade möjligheter består i att de inte prioriterar att bedriva en fortsatt aktiv finanspolitik – trots den allvarliga ekonomiska nedgång som hotar. Kom ihåg: Sverige beräknas få lägst tillväxt inom EU två år i rad, samtidigt som Sverige redan tillhör de länder som har högst arbetslöshet inom unionen, en arbetslöshet som riskerar att bli ännu högre under den stundande lågkonjunkturen.

En aktiv (eller expansiv) finanspolitik kan bedrivas genom att efterfrågan hos hushåll och företag ökas via större offentliga utgifter – eller genom skattesänkningar. Under pandemiåren har en expansiv finanspolitik bedrivits. Regering och opposition var eniga om att öka de offentliga utgifterna. Denna politik bedrevs trots att den offentliga sektorns finansiella sparande då minskade. Något som underlättade enigheten var att den offentliga sektorns finansiella sparande minskade från en jämförelsevis hög nivå.

Stycke 3
Arbetslöshet eller inflation. Valet att stärka de offentliga finanserna, istället för att bedriva en fortsatt expansiv politik trots den förväntade lågkonjunkturen, visar att regeringspartierna och SD har gjort ett långsiktigt val. De har valt att sätta kampen mot inflationen främst. Därför accepterar regeringen och SD en ännu högre arbetslöshet med allt vad detta innebär av ytterligare ökad segregering samt en ännu hårdare press på verksamheter och anställda i kommuner och regioner. Det är valen att prioritera kampen mot inflationen, bland annat genom att öka den offentliga sektorns sparande, som speglas i den passiva budgeten på ynka 40 miljarder.

Problemet med att sätta inflationsbekämpningen först är att prisökningarna, hittills, till väldigt stor del har berott på globala faktorer. Dels i form av bristande tillgång på (utbud av) viktiga råvaror, dels på produktions- och distributionsstörningar av bland annat nyckelprodukter. Prisökningar som beror på globala faktorer dämpas nödvändigtvis inte genom en ökad arbetslöshet i Sverige. Hotet om stagflation – höga prisökningar och samtidigt ökande arbetslöshet i samband med lågkonjunkturen – kvarstår. Regeringens passiva budget på ynka 40 miljarder har varken gjort till eller från när det gäller hotet från stagflation.

Avslutning
Facken måste bekämpa svångremspolitiken. Regeringspartierna och SD har alltså valt att dra åt svångremmen för löntagarna och den offentliga sektorn. Ytterligare. I praktiken kommer de flesta att få klara sig bäst de kan. Särskilt de arbetslösa. I detta sammanhang måste en sak understrykas. Sverige har väldigt starka offentliga finanser. Därför finns utrymme för en fortsatt aktiv eller expansiv finanspolitik i form av satsningar på sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst och skola/utbildning. Situationen innebär ett sanningens ögonblick för fackföreningarnas ledare. De kan ta strid för sina medlemmars intressen, både genom att kräva fler arbetstillfällen inom bland annat sjukvård och äldreomsorg, och genom krav på rejäla löneökningar som kompensation för prisökningarna. Detta skulle visa på en helt annan kurs än den regeringen och SD slagit in på: att passivt acceptera ytterligare ökad arbetslöshet i samband med den stundande lågkonjunkturen. Eller kommer fackföreningarnas ledare att lägga sig?

Situationen innebär ett sanningens ögonblick även för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och MP.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Del två av tre – passivitet inför arbetslöshet och lågkonjunktur

Repetition
En budget är de styrande politikernas viktigaste styrmedel. Budgetens utformning utgör en kombination av främst följande tre faktorer: a) de styrandes uppfattning av situationen i omvärlden, b) de styrandes vilja att påverka situationen och c) de styrandes möjlighet att påverka situationen.

Domen måste bli hård över den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat. Budgeten speglar en skrämmande passivitet inför de nuvarande och de kommande (växande) problemen. Detta är en passiv budget för ökad arbetslöshet samt för minskad sjukvård och omsorg.

Stycke 1
De styrandes brist på viljeinriktning. Vi börjar med att sätta in de 40 miljarderna i ett sammanhang. Ett grundläggande mått i ekonomin kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Denna visar värdet på produktionen av alla varor och tjänster under ett år. I vårt fall i Sverige. Jämfört med BNP är ”reformerna” på 40 miljarder väldigt små. Tittar vi sedan på alla utgifter som kommuner, regioner och stat har under ett år utgör 40 miljarder endast 1,6 procent! Slutligen ska vi föra in inflationen i bilden. Studera siffrorna nedan:

Stycke 2
Arbetslöshet och integration. I jämförelse med den totala storleken på Sveriges ekonomi (BNP) är 40 miljarder väldigt lite. Därmed blir även möjligheten att påverka den ekonomiska utvecklingen åt rätt håll liten. Låt oss komma ihåg att Sverige bedöms få den sämsta ekonomiska utvecklingen inom hela EU under åren 2022 och 2023. Detta kommer att ytterligare öka problemen med den höga, och ojämnt fördelade, arbetslösheten.

Regeringen och SD skriver bland annat följande i sin budget: ”… Alla som kan arbeta ska göra det. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen …”.  Men samtidigt präglas den budget som regeringen och SD lagt fram av en närmast provocerande passivitet inför de stora problem som Sverige har bland annat i form av arbetslöshet men också i form av inflation som fördyrar livsmedel och höjer hyror.

Stycke 3
Kommuner och regioner står för bland annat sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst. De s.k. reformerna på 40 miljarder utgör alltså endast 1,6 procent av de samlade utgifterna för stat, kommuner och regioner. Detta är inte mycket. Och mindre blir det då vi tar hänsyn till inflationen (försämringen av penningvärdet).

Inflationen har ökat med över sex procentenheter under de senaste tolv månaderna och ligger idag på drygt nio procent (se sammanställning ovan). SKR anser att kommuner och regioner kommer att göra ett årligt underskott på 20-30 miljarder under åren som kommer. Budgeten kommer alltså inte att kompensera för penningvärdesförsämringen. Detta innebär i sin tur att sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst, etc, kommer att drabbas av ytterligare minskad personaltäthet. Och detta i ett läge då personaltätheten borde öka. Skälen är flera. Många anställda är slitna efter pandemin. Dessutom behövs det fler anställda för att förkorta vårdköerna och förbättra kvaliteten i omsorgerna. Om fler utbildas och får jobb – nödvändiga jobb – innebär detta samtidigt en insats i kampen mot en stigande arbetslöshet.

Stycke 4
Denna budget kommer inte att minska arbetslösheten och förbättra integrationen. Om något kommer den att bidra till högre arbetslöshet och ökad segregation. Budgeten speglar regeringens och Sverigedemokraternas bristande vilja, och förmåga, att göra något åt en samhällsutveckling som bara alltför tydligt rör sig i fel riktning.

Avslutning
I den tredje och avslutande delen ska vi bland annat beskriva den borgerliga regeringens och Sverigedemokraternas medvetna val att öka arbetslösheten och ytterligare strama åt den offentliga sektorn inklusive sjukvård och äldreomsorg. Den publiceras på måndag morgon.

PS. Håller regeringen samman fram till valet 2026?
Skattesänkningarna lyser med sin frånvaro i denna budget. Detta av flera skäl. Ett kan vara det fiasko som den, numera avsatta, brittiska premiärministern Liz Truss råkade ut för då hon försökte driva igenom stora skattesänkningar. Som vi nämnde i förra numret avsattes Truss redan efter 44 dagar av sina ”meningsfränder” i Tory-partiet – vilket är nytt rekord.

Ett annat skäl till de uteblivna skattesänkningarna är att många av Sverigedemokraternas väljare är arbetslösa och lever på a-kassa eller på andra typer av bidrag. En stor del av SD:s väljarbas har annorlunda intressen än Moderaternas – som domineras av personer med höga eller relativt höga inkomster och vars väljarbas skulle gynnas av skattesänkningar. Detta har byggt in en intressekonflikt i regeringen mellan SD och M. Denna konflikt ska nu läggas ovanpå de gamla konflikterna mellan SD och Liberalerna samt inom Liberalerna.

Frågan om regeringens sammanhållning underströks under den förra helgen, då L-ledaren Johan Persson fick krypa för SD bland annat för sitt uttalande om ”brun sörja”.

Frågan är om regeringen kan hålla ihop under hela mandatperioden?

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Del ett av tre – en hotfull omvärld

Ingress
En budget är de styrande politikernas viktigaste styrmedel. Budgetens utformning utgör en kombination av främst följande tre faktorer: a) de styrandes uppfattning av situationen i omvärlden, b) de styrandes vilja att påverka situationen och c) de styrandes möjlighet att påverka situationen.

Domen måste bli hård över den budget som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat. Budgeten speglar en skrämmande passivitet inför de nuvarande och de kommande (växande) problemen. Detta är en passiv budget för ökad arbetslöshet samt för minskad sjukvård och omsorg.

Stycke 1
Låt oss börja med situationen i omvärlden och fokusera på Sverige. I juli utkom EU-kommissionen med en för Sverige olycksbådande rapport. Rapporten förutspådde att Sverige skulle få den sämsta ekonomiska tillväxten av alla de 27 EU-länderna. Detta både i år och nästa år. Sveriges BNP beräknades endast öka med 1,3 procent i år och falla ytterligare till 0,8 procent nästa år. Den negativa utvecklingen för svensk ekonomi bekräftas av siffror i den av regeringen och SD presenterade budgetpropositionen.

Stycke 2
Arbetslösheten ökar ytterligare. I augusti låg arbetslösheten i Sverige på hela 7,3 procent. De enda länder inom EU som hade en högre arbetslöshet än Sverige var Spanien, Grekland, Cypern och Italien. Frankrike hade halkat nedåt i tabellen och låg lika illa till som Sverige. Det betydde att av EU:s 27 medlemsländer hade hela 21 länder en lägre arbetslöshet än Sverige i augusti i år. Sveriges arbetslöshet har varit högre än snittet inom EU ända sedan i maj 2019! (Källa: Eurostat).

Men för att få en mer fullständig bild måste vi lägga till att arbetslösheten i Sverige fördelar sig väldigt ojämnt. Bland inrikes födda låg arbetslösheten i augusti på endast 4,1 procent medan den låg på hela 15,5 procent (!) bland utrikes födda (SCB). De utrikes födda utgör idag över 20 procent av befolkningen. I regeringens och SD:s budgetproposition står bland annat följande att läsa:
”I takt med att efterfrågan i ekonomin bedöms bli svagare väntas även läget på arbetsmarknaden bli sämre. Svagare efterfrågan på arbetskraft och stigande arbetslöshet innebär att personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt”. Detta innebär en risk för att en arbetslöshet som under en längre tid bitit sig fast på 6-7 procent i framtiden kan komma att bita sig fast vid 8-9 procent (enligt Carl B Hamilton).

Stycke 3
Livsmedel och hyror. De allt fler arbetslösa samt övriga låginkomsttagare kommer att drabbas extra hårt av den stundande lågkonjunkturen. Detta främst genom den rekordsnabba prisökningen på livsmedel och fastighetsägarnas krav på stora hyreshöjningar. Bakom utvecklingen ligger bland annat den höga inflationen och de stigande räntorna. De som redan har det knapert riskerar att få det långt värre under åren framöver.

Stycke 4
Ynka 40 miljarder. I över hundra år var begreppet ”reformer” synonymt med att samhället förändrades i riktning mot ökad demokrati samt större trygghet vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom. Reformerna minskade under lång tid klassklyftorna i samhället genom att korta arbetsdagen, förlänga semestern och göra utbildning tillgänglig även för barn till arbetare och bönder. Exempel: rösträttsreformen 1918, beslutet om att bygga ut den högre utbildningen 1960, besluten om 40 timmars arbetsvecka 1970 och beslutet om fem veckors semester 1978.

Numera används dock begreppet ”reformer” som en synonym till ordet förändring – åt vilket håll som helst. I sin budget berättar regeringen och SD att de lägger 40,4 miljarder på ”reformer”. Redan här kan vi konstatera de styrandes brist på viljeinriktning. Det kan låta som om 40 miljarder är mycket pengar. Men det är faktiskt väldigt lite pengar när summan sätts in i sitt rätta sammanhang. Speciellt lite blir 40 miljarder då vi tar hänsyn till Sveriges stora och växande problem som arbetslöshet, hyreshöjningar och inflation.

Avslutning
I den andra delen ska vi titta på den borgerliga regeringen och SD:s vilja – eller ovilja – att påverka en situation präglad av arbetslöshet och lågkonjunktur. Den publiceras nu på lördag förmiddag.

PS. Några korta exempel på budgetens innehåll:

• En tredjedel av ”satsningarna” på 40 miljarderna i budgeten går till subventioner av bensin, diesel och bilresande,
• Mellan 10 och 12 miljarder avsätts till generella respektive riktade statsbidrag till kommuner och regioner – något som SKR sagt inte räcker för att upprätthålla nuvarande nivå på verksamheterna,
• De kostnadsfria besöken på statliga muséer avskaffas,
• Satsningen på biblioteken halveras från 150 miljoner till 75,
• Skolinspektionens resurser ökas för att den ska kunna arbeta mer effektivt med etablering av nya friskolor samt utbyggnad av redan existerande friskolor,
• Biståndspolitiken dras ned med drygt 7 miljarder.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ingress
Rasistiska och högerextrema organisationer i Sverige vädrar morgonluft. Skälet till detta är Sverigedemokraternas framgångar, både i valet och i de efterföljande regeringsförhandlingarna. Detta uppmuntrar verkliga extremister som exempelvis Nordiska Motståndsrörelsen och Alternativ för Sverige. Vi är många umebor som vill ta strid för att sådana grupperingar inte ska slå rot i Umeå. Låt mig vara tydlig: det som oroar mig är inte (i första hand) framgångarna för Sverigedemokraterna. Det som oroar mig är den effekt som SD:s framgångar kan få på verkligt extrema och stundtals även våldsbenägna grupper med både rasism och antisemitism (judehat) i sitt politiska bagage.

Tyvärr har dessa grupper redan medlemmar i Umeå. Men sedan en tid tillbaka ligger de lågt. Under ett antal år har de haft liten eller ingen (märkbar) aktivitet mellan valen. Men i årets val visade sig några aktivister som bidrag till att 222 umebor kunde rösta på den högerextrema och antisemitiska gruppen Alternativ för Sverige (AfS). Detta är olycksbådande. Låt mig göra en liten tillbakablick.

Del ett
Vi börjar med Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). Under 2000-talet har denna gruppering bestått av Sveriges mest våldsbenägna nazister. År 2013 gick de bärsärkagång i centrala Umeå (då under namnet Svenska motståndsrörelsen, SMR). Dessa våldsbenägna nazister kastade bland annat glasflaskor och stötte stänger i lördagsflanerande umebor. NMR:s angrepp på Umeå och dess invånare slutade dock i ett rejält fiasko. Hundratals umebor samlades och stängde in nazisterna på gågatan, ungefär i höjd med Burmans musik, tills de kunde omhändertogs av polis. Jag minns att nazisterna fick känna på bland annat pepparsprej – men framförallt på motståndet från en beslutsam befolkning. ”Nazistkravallerna” utspelades på en lördag. Två dagar senare samlades uppåt 3000 umebor på Rådhustorget för att visa vår sammanhållning mot dessa våldsbenägna nazister. I de båda lokaltidningarna fanns helsidesannonser som löd på följande sätt. ”VI ÄR UMEÅBOR, VI TAR INGEN SKIT”.

Detta som en tydligt hälsning till nazister och högerextremister.

Jag vill betona hur viktig det var att vi umebor inte tillät nazisterna att ta över gatorna 2013. Vi svarade NMR på det enda språk de förstår. Genom en motmobilisering av folk direkt då de kom redan under lördag och genom en jättemanifestation på Rådhustorget måndagen två dagar senare. Då det verkligen gällde levde vi upp till situationens krav. Jag var, och är fortfarande, stolt över den enhet och sammanhållning som den absoluta majoriteten av oss umebor visade vid detta tillfälle. Vi i Arbetarpartiet ramade vi in en av helsidesannonserna. Den hänger på en av väggarna inne på vår partilokal: VI ÄR UMEÅBOR, VI TAR INGEN SKIT.

Del två
Men en enighet är aldrig total. Trots sitt nederlag lyckades NMR rekrytera ungdomar på några av Umeås skolor under åren som följde. Men idag bedriver inte NMR någon märkbar verksamhet. Vi är väldigt många som vill att det så skall förbli. En gruppering som dock fortfarande andas heter ”Alternativ för Sverige” (AfS). Gruppen ställde upp i årets val. I Umeå hade AfS några ljusskygga aktivister som åkte runt och la ut valsedlar åt denna högerextrema och antisemitiska (judehatande) grupp. Även om Alternativ för Sverige gick bakåt var det ändå skrämmande många som röstade på dem i riksdagsvalet.

* I hela Sverige fick de 16 646 röster,
* I Västerbotten fick de 415 röster,
* I Umeå fick de 222 röster.

Del tre
Här följer några få men talande axplock som beskriver AfS-gruppens politik och agerande:
* Deras Ledare är den ur SD och dess tidigare ungdomsförbund uteslutne Gustav Kasselstrand. Denne har uppgett att minst en miljon invandrare skulle tvingas lämna landet om gruppens politik skulle omsättas i praktisk handling. Enligt AfS kan denna påtvingade återvandring inte bara drabba kriminella utan även de som arbetar och är integrerade i det svenska samhället.

* AfS vice partiledare Mikael Jansson (ordförande för SD 1995-2005) reste 2018 till Syrien och träffade diktatorn Bashar Al-Assads närmaste män för att diskutera ”återvandring”!

* En rad ledande representanter för AfS har även spridit antisemitisk (anti-judisk) hatpropaganda. En av AfS riksdagskandidater, Johan Wadenbäck, har ifrågasatt om Förintelsen verkligen ägde rum!

* En annan riksdagskandidat, Martin Hagwall, filmades då han satte upp antisemitiska klistermärken i Stockholms tunnelbana. När Hagwall fick frågan om vad märkena föreställde svarade han följande: ”en näsa som är väldigt typisk för en viss typ av människor”.

* Mot denna bakgrund är det inte förvånande att Alternativ för Sverige vill avskaffa brottsrubriceringen ”hets mot folkgrupp”. Dessa högerextremister vill kunna hetsa fritt…

Avslutning – för den här gången
Mörkermännen spionerade i Umeå i samband med minnet av Kristallnatten den 9 november i år. Den 9 november hölls alltså en manifestationen till minne av de judar som föll offer för nazismen på den s.k. Kristallnatten 9-10 november 1938 i Tyskland. Bakom denna stod vi i Arbetarpartiet tillsammans med Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Denna breda samling kan ses som ett arv bland annat från den enighet som uppvisades 2013 då NMR gjorde ett misslyckat försök att invadera Umeå.

I samband med årets manifestationen den 9 november sågs aktivister från just AfS stå i mörkret och spionera på mötesdeltagarna. Det var obehagligt. Vi måste hjälpas åt att förhindra grupper som NMR och Alternativ för Sverige från att återigen etablera sig bland ungdomar i Umeå och få igång en regelbunden verksamhet.

Jag tar gärna emot uppgifter om ökad aktivitet från dessa och liknande gruppers sida. Ring och berätta om de märks av exempelvis genom att de börjat sprida flygblad och klistermärken eller genom aktiviteter på Umeås skolor.

Håll ögonen öppna. Vi måste hjälpas åt.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ur veckans nyhetsflöde

Inrikes
Den nya regeringens budget har presenterats under veckan som gick. Det finns givetvis saker att kommentera. En sak som jag tänker återkomma till, när det gäller budgeten, är förskjutningen från havsbaserad vindkraft till kärnkraft. Men det som är mest anmärkningsvärt i den nya regeringens första budget är avsaknaden (med några undantag) av en påtaglig ny politisk profil.

De stora vallöftena, som bidrog till den knappa valsegern för SD+M+KD+L, lyste med sin frånvaro. I valrörelsen lovade SD att sänka dieselpriset med tio kronor och bensinpriset med 6,50 ”vid pump”. Moderaterna lovade bland annat att sänka dieselpriset med 5 kr. Av detta bidde det knappt en tumme. De prissubventioner som budgeten innebär kommer enbart att sänka bensinpriset med 14 öre och dieseln med 41 öre. Inte mer. Detta är mindre än de dagliga fluktuationerna på grund av marknaden.

Chefen för den borgerliga tankesmedjan Timbro skrev följande: ”Budgeten hade lika gärna kunnat presenterats av en S-regering”.

Utrikes
Det har länge rått en spänd förväntan i USA inför det så kallade mellanårsvalet (midterm elections). De flesta trodde att de republikanska kandidaterna, varav många fått uppbackning av Donald Trump, skulle vinna en brakseger över den sittande amerikanske presidenten Joe Bidens parti ”Demokraterna”. Av detta blev dock intet.

Visserligen ser ”Republikanerna” ut att vinna representanthuset (den viktigaste av kongressens båda kamrar). Men inte alls med den stora marginal som förväntades. Och Demokraterna kommer att behålla kontrollen över senaten (den andra av kongressens båda kamrar) under förutsättning av partiet håller ihop.

En sak som särskilt ska noteras är att Donald Trumps engagemang för många av de republikanska kandidaterna verkar ha haft en negativ effekt för republikanerna som helhet. Samtidigt blir det allt tydligare att Floridas guvernör, Ron DeSantis, har seglat upp som en allvarlig konkurrent till Trump när det gäller vem som ska bli det republikanska partiets presidentkandidat 2024. Mellanårsvalet 2022 kan komma att bli början till slutet när det gäller Trumps järnhårda grepp om Republikanerna.

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Ingress
I Umeå riskerar personer som beviljats en elrullstol av medicinska skäl att bli utan detta hjälpmedel! En person ska uppfylla två villkor för att kunna få använda en elrullstol. Dels ska en medicinsk bedömning ha gjorts som visar att personens funktionsnedsättning är av sådan art att en elrullstol innebär en påtaglig förbättring av personens liv. Dels kräver kommunen att elrullstolen ska förvaras i ett utrymme där den är skyddad.

Del ett
Nu har tolkningen av lagen om bostadsanpassningsbidrag ändrats. Tidigare kunde en person som beviljats en elrullstol erhålla bostadsanpassningsbidrag för att bygga ett mindre, fristående, elrullstolsgarage om personens bostad saknade nödvändiga förvaringsutrymmen. Syftet var att personen både skulle kunna bo kvar i sin lägenhet och förvara elrullstolen på det sätt som krävs.

Del två
Den nya tolkningen av lagen om bostadsanpassningsbidrag har gjort att pengar till ett mindre fristående elrullstolsgarage inte längre kan beviljas enligt just denna lag. Men kommunerna har fortfarande ett ansvar för att en person som beviljats en elrullstol ska kunna använda denna. Detta även om personen bor i ett hus utan godkända förvaringsutrymmen.

Och kommunerna har rätt att bevilja bidrag till ett fristående elrullstolsgarage enligt socialtjänstlagen! Detta har också skett. Men inte i Umeå. En annan lösning som kommunen kan använda sig av är att leasa fristående elrullstolsgarage.

Del tre
Arbetarpartiet anser att det är orimligt att personer som har så allvarliga funktionshinder att de beviljats en elrullstol inte ska kunna använda denna på grund av att det nödvändiga garaget saknas. Kommunen kan alltså både bevilja bidrag eller leasa.

Det orimliga i situationen understryks på flera sätt. Dels har tidigare socialminister Lena Hallengren sagt att kommunerna har ett fortsatt ansvar för att beviljade elrullstolar ska kunna användas (riksdagen 21/1-21). Dels kan bostadsbrist göra det omöjligt för personer med funktionshinder att flytta till en bostad där det finns fasta förvaringsutrymmen.

Avslutning
Vi frågar oss varför kommun varken använder socialtjänstlagen för att bevilja bidrag till fristående elrullstolsgarage eller löser frågan genom att leasa sådana garage?

Ska du bidra till
en djupare förändring måste du
även engagera dig under de 1460 dagarna
mellan valen.
__     __     __

Tommy Ringart talar på Rådhustorget i samband med manifestationen den 9 november. Foto: Marie Salomonsson

Tack alla som slöt upp i onsdagens manifestation till minne av de judar som föll offer för nazismen på den s.k. Kristallnatten 9-10 november 1938 i Tyskland. Trots regn, snö och rusk kändes en stark sammanhållning mellan alla som slutit upp. Både på Rådhustorget och på det efterföljande mötet på Umeå Folkets Hus. Tommy Ringart, ordförande för Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige, höll både tal på torget och berättade om sina föräldrars öde på eftermötet.

Ringarts budskap var att vi aldrig får låta det hända igen. Samtidigt underströk han att det finns så hotfulla inslag i dagens situation i Sverige att han är glad att hans far, som alltså överlevde Förintelsen, slapp uppleva dessa.

Känslan av en stark sammanhållning var det positiva. Och denna dominerade manifestationen.

Men det fanns tyvärr negativa inslag. På torget igenkändes sympatisörer till partiet Alternativ för Sverige (AfS). Jag har tidigare belyst detta partis politik och roll i tidigare blogginlägg (se denna länk och denna länk). Inom Alternativ för Sverige (AfS) och i detta partis periferi förekommer påtagliga inslag av antisemitism (judehat).

En rad ledande representanter för AfS har spridit antisemitisk propaganda.

* Johan Wadenbäck kandiderade för AfS till riksdagen, Region Skåne och Staffantorps kommun i höstens val. Wadenbäck har bland annat ifrågasatt bevisen för Förintelsen i en Facebook-grupp om just Förintelsen. Han har även spridit konspirationsteorier om att media kontrolleras av judarna och uttryck åsikten att både muslimer och judar ska ”kastas ut” från Sverige.

* Martin Hagwall kandiderade till riksdagen för AfS i valet 2018. Under valrörelsen 2018 blev Hagwall smygfilmad då han klistrade upp antisemitiska klistermärken i tunnelbanan i Stockholm. När personen som filmade Hagwall frågade denne vad det var för klistermärken svarade Hagwall att det är ”en näsa som är väldigt typisk för en viss typ av människor”.

Detta är bara två exempel på antisemitismen (judehatet) inom Alternativ för Sverige.

Det är naturligtvis obehagligt att aktivister för detta parti närvarade, i mörkret, i samband med manifestationen till minne av de judar som föll offer för nazismen i Tyskland för 84 år sedan. Mörkermännen går igen.