Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Makthavare försöker pressa förtroendevalda att inte träffa medborgare.

__________________________

Bakgrunden till detta blogginlägg
En pappa som riktar kritik mot Socialtjänsten i Umeå vill träffa de olika partiernas gruppledare på fredag denna vecka. Det är självklart att folkvalda politiker ska träffa medborgare. Naturligtvis ska folkvalda politiker även träffa medborgare som är kritiska mot någon del av verksamheten i den offentliga sektorn. Denna princip gäller även i Umeå.

Men detta anser inte vissa makthavare i Umeå kommun.

I ett blixtinkallat möte igår tisdag samlade kommunstyrelsens ordförande, 1:e kommunalrådet Hans Lindberg (S), precis de gruppledare som den kritiska pappan vill träffa nu på fredag. Syftet med Hans Lindbergs blixtmöte var uppenbart. Det gick ut på att kritisera (eller skrämma) de gruppledare som tänkte träffa pappan. Hans Lindberg hade tre tjänstemän med sig som backade upp honom. Mötet uppfattades av vissa som rent kafka-itiskt. Se nedan och ta del av några av de påståenden som framfördes.

Del ett
Sagt av chefsperson till politisk gruppledare: – Jag har hört att du X har initierat till en träff med alla gruppledare med den här vårdnadshavaren. Och jag undrar lite grann vad syftet är med ett sånt möte, därför att om en klient under pågående myndighetsutövning tar kontakt med er så gör dom ju det utifrån eran maktposition och i förhoppning om att ni ska kunna påverka pågående utredning, och där ser jag stora problem med rättssäkerheten.

Kommentarer: En chef försöker alltså ta reda på vad ”syftet är” då folkvalda politiker träffar en medborgare!

Detta är helt ofattbart. Hur kan en tjänsteperson i chefsställning ha så dåligt omdöme att personen ens kan komma på idén att försöka snoka i vad folkvalda politiker har för ”syfte” med att träffa en medborgare. Detta förfarande måste vara inspirerat av de metoder som Östtyska Stasi använde (fast utan Stasis maktmedel – och tur är väl det).
Skulle medborgaren råka vara vad chefspersonen kallar för ”klient” så förändrar detta naturligtvis ingenting. Folkvalda politiker får (och bör) fortfarande träffa medborgarna. En ”klient” är såvitt jag vet inte vare sig pestsmittad eller omyndigförklarad.

Dessutom måste följande frågor ställas:
– Har chefsperson har rätt att avslöja att medborgaren som vill träffa politikerna är en ”klient” hos socialtjänsten i Umeå?
– ÄR personen verkligen en ”klient” hos socialtjänsten i Umeå?
– Begick chefspersonen ett tjänstefel som kallade medborgaren för ”klient”?
– Hur kan det hota ”rättssäkerheten” att folkvalda politiker träffar en medborgare?
– Tror chefspersonen att alla folkvalda politiker inte själva kan bedöma saker och ting,
– Vet inte chefspersonen att de flesta gruppledare redan har träffat / talat med pappan både en, två, tre eller ännu fler gånger?
– Det faktum att chefspersonen använde begreppet ”stora problem med rättssäkerheten” visar vad kommunalrådet och chefspersonens syfte var: att skrämma de folkvalda politikerna från att träffa medborgaren.
– Hur kan en medborgare i dagens Sverige bli utsatt för ett sådant maktspel från Umeås makthavare – både från höga politiker och höga chefspersoner?

Hur som helst:
-Snokandet är rent fördjävligt.
-Den som bär ansvar för träffen, och snokandet, är kommunalrådet Hans Lindberg (S). Denne verkar ha väldigt svårt att förstå signaler. Kommunalrådet Lindberg har nämligen tidigare fått skarp kritik från JO. Skälet var att han tidigare har frågat media vem av kommunens anställda som har lämnat uppgifter till dem (media). Och nu tillhör alltså kommunalrådet Lindberg de som ifrågasätter att folkvalda politiker träffar medborgare. Vad krävs det för att kommunalrådet Lindberg ska sluta snoka?

Del två
Samma chefsperson sade sedan följande till en annan gruppledare: – Och sen i samband med den här VK-granskningen, och nu pratar jag direkt till dig Y, det uttalandet … att det finns en grupp politiker som vill göra något åt det här … Tyvärr är det svårt att tolka det på något annat sätt än en misstroendeförklaring mot hela individ- och familjenämndens politiker och till oss som tjänstepersoner som jobbar med de här frågorna. Och faktiskt blir det ju också ett ifrågasättande till rättssystemet …

Kommentar: Som alla förstår blir detta bara värre och värre. Här försöker chefspersonen att trappa upp pressen på de folkvalda politikerna. En som har uttalat sig i en lokaltidning påstås ha riktat en misstroendeförklaring mot hela individ- och familjenämnden. Innebörden blir följande: ordföranden i individ- och familjenämnden får uttala sig i Västerbottens-Kuriren. Men om någon annan politiskt förtroendevald gör det så innebär det en misstroendeförklaring mot hela denna nämnd. Återigen: detta angrepp på gruppledaren utgör ett försök att skrämma. Sedan har chefspersonen helt fel i sak: Trots att de flesta gruppledare redan har träffat / talat med pappan, vissa redan för två-tre år sedan, har ingen uttalat något misstroendevotum mot ”hela” individ- och familjenämnden!

Men låt oss, rent hypotetiskt, säga att jag någon gång vill uttala mitt misstroende mot en politisk nämnd! Hur skulle detta kunna vara ”ett ifrågasättande av till [hela] rättssystemet” ?

Avslutning
Det möte som hölls i tisdags är oacceptabelt. Och Hans Lindberg – den politiker som ska leda Umeå kommun – är ansvarig för att mötet blev av. Mötet visar på en fullständig desperation både hos ansvariga politiker och hos några chefer. Det visar också att dessa inte skyr några som helst medel när det gäller att mobilisera alla resurser mot en enskild medborgare i Umeå. I denna mobilisering av resurser ingår att försöka isolera en pappa. Detta genom att försöka skrämma folkvalda politiker från att träffa någon som de flesta redan har haft kontakt med – både en, två, tre och ännu fler gånger.

Vad är det för fel på makthavarna i Umeå kommun?

Fattar ni inte att detta inte kommer att passera obemärkt – att det finns gränser. Och ni har just passerat en sådan gräns. Det handlar om Anständighetens Gräns.

Fy fan.

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Om restriktionerna togs bort för tidigt – med tanke på att alltför få har vaccinerat sig.

__________________________

Denna text är ursprungligen publicerad i NyA.nu. Den har redigerats om av mig. Texten är en uppföljning av det förra blogginlägget.

Ingress
Den 29 september slopades merparten av de restriktioner som införts för att hejda spridningen av coronaviruset i Sverige. Detta innebär bland annat att personer som arbetat hemifrån nu kan börja återvända till kontoren, att krogar och nattklubbar har öppet som före pandemin samt att alla deltagar- och publikbegränsningar tas bort. De slopade restriktionerna har både skapat glädjescener och oro.

Del ett
Vi vill i detta sammanhang påminna om att Sverige har haft de i särklass högsta dödstalen till följd av covid-19 av de nordiska länderna. Antalet avlidna i covid-19 uppgår idag till nästan 15 000! Sett till befolkningens storlek är antalet avlidna i Sverige tre gånger fler än i Danmark, sju gånger fler än i Finland och nio gånger fler än i Norge. Se den tragiska tabellen nedan.

Källa: Världshälsoorganisationen WHO (14 okt)

Kommentar: En faktor som bidragit till de höga dödstalen i Sverige är det ständigt långsamma och senfärdiga agerandet från både politiker och myndigheter. Ett exempel: Det dröjde till i början av juni innan regeringen sköt till de pengar som krävdes för att inleda masstestning och smittspårning av coronaviruset – nästan tre månader efter det att Världshälsoorganisationen uppmanat alla länder att ”testa, testa, testa – testa varje misstänkt fall”.

Men när det handlat om att slopa restriktioner har, däremot, både politiker och myndigheter uppvisat en sällsynt handlingskraft. Förra hösten annonserade regeringen en rad lättnader bara några få veckor före ”andra vågen” slog till i oktober. Nu har Sverige slopat nästan alla restriktioner – trots att andelen fullvaccinerade är lägst i Norden och bland den lägsta av de västeuropeiska länderna.

Vad som nu krävs är en allvarlig diskussion om orsakerna till att Sveriges hantering av coronapandemin gått så mycket sämre än i övriga nordiska länder. Coronakommissionens andra rapport, som publiceras i slutet av oktober, bör utgöra starten för en sådan diskussion.

Del två
Slopas restriktionerna för tidigt? Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC riktade i ett uttalande den 30 september kritik mot att flera EU-länder slopar restriktionerna för tidigt, då andelen fullvaccinerade fortfarande är för låg. Det är endast i ett fåtal av EU-länderna som minst 75 procent av hela befolkningen är fullvaccinerad.

I genomsnitt ligger andelen fullvaccinerade inom EU på 63,6 procent av hela befolkningen (ECDC 14 okt). Skillnaderna mellan länderna är dock stora. I Bulgarien är knappt 20 procent av befolkningen fullvaccinerad, medan över 80 procent av portugiserna är fullvaccinerade. I Sverige ligger andelen fullvaccinerade i skrivande stund på 63,5 procent.

Del tre
Ett flertal smittskyddsläkare, professorer och forskare i Sverige har riktat kritik mot att restriktionerna slopats. Det gemensamma för kritikerna är att de anser att restriktionerna borde ha varit kvar tills antalet fullvaccinerade blivit större. Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet, ansåg att det borde ha kommit ett beslut om att erbjuda vaccinet till barn från 12 år och uppåt innan restriktionerna slopades. Numera rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination även för 12-15-åringar, men i flera regioner kom inte dessa vaccinationer igång förrän i oktober.

Smittskyddsläkaren Bengt Wittesjö vid Region Blekinge har uttryckt oro för vilka signaler de slopade restriktionerna sänder ut. ”Risken finns att man får uppfattningen om att pandemin är över, men vi har en ny topp att förvänta oss här i oktober. Jag är inte kritisk mot att man lättar i sig, men min personliga åsikt är att det varit bättre att vänta till vi är på andra sidan av den toppen” sa Wittesjö till Svt Nyheter (8/9).

___          _____           ____

Sverige är det tredje landet i Norden som har slopat sina coronarestriktioner. Först ut var Danmark, som slopade alla restriktioner redan den 10 september. Beslutet baserades på att ca 75 procent av landets befolkning redan då var fullvaccinerade. Idag har Danmark bland den högsta vaccinationsgraden i hela Europa. Hela 75,7 procent av befolkningen är fullvaccinerad. En bidragande faktor till den höga andelen vaccinerade i Danmark var att danska myndigheter rekommenderade vaccination av 12-15-åringar redan i juni.

Den 25 september slopade även Norge sina restriktioner. Finland har ännu inte satt något datum för när restriktionerna ska slopas, men enligt den finska regeringen ska detta ske då en tillräckligt stor andel (80 %) av alla från 12 år och uppåt blivit vaccinerade. Detta beräknas ske i mitten av oktober. Finlands statsminister har fått kritik för att gå för fort fram med att slopa restriktionerna. Det är Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef som vädrat sin oro över att lättnaderna går för snabbt med tanke på att andelen fullvaccinerade ännu är för låg.

Del fyra
Vaccinationerna i Sverige släpar efter. Jämfört med övriga nordiska länder har Sverige den lägsta andelen fullvaccinerade sett till hela befolkningen. Detta går att utläsa i tabellen nedan.

Källa: Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC (14 okt)

Sverige ligger även lågt jämfört med andra västeuropeiska länder. Det är bara Österrike som har en lägre andel fullvaccinerade än Sverige. Om vi däremot jämför Sverige med länderna i östra Europa så har landet en högre andel fullvaccinerade. I många av de östeuropeiska länderna finns det en utbredd misstro mot både vacciner och myndigheter.

Avslutning
Huruvida de ovaccinerade verkligen följer restriktionerna är osäkert. Det finns en påtaglig risk att de människor som valt att inte följa rekommendationen att vaccinera sig mot covid-19 inte heller följer exempelvis rekommendationer om att hålla avstånd.

Det förtjänar att understrykas: Alla restriktioner togs inte bort den 29 september. De restriktioner som kvarstår gäller främst ovaccinerade personer som av olika skäl valt att inte vaccinera sig. Dessa ska fortsatt hålla avstånd till andra människor samt undvika kontakter med personer som är i riskgrupp eller som är 70 år och äldre. (Personer som av medicinska skäl rekommenderats att inte vaccinera sig är undantagna, liksom personer under 18 år.)

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Vaccinationerna och kroppens fantastiska immunförsvar

__________________________

Denna ytterst viktiga text är skriven av en partikamrat till mig – jag publicerar denna då jag anser att flera medier har skapat oro i onödan.

”Ingress
I slutet av september rapporterade en rad medier om en svensk studie som visade på kraftigt minskade antikroppsnivåer hos vaccinerade. Sju månader efter vaccinering med Pfizer-Biontechs vaccin hade antalet antikroppar minskat med hela 85 procent. Innebär detta att man bara har kvar 15 procent av immunförsvaret mot coronaviruset efter sju månader?

Det snabba svaret på den frågan är nej. Antikropparna utgör bara en del av skyddet mot coronaviruset. Människans immunförsvar består av fler delar.

Del ett
Antikropparna kan jämföras med en form av ”skalskydd”. De är programmerade att angripa och oskadliggöra alla coronavirus som tar sig in i kroppen. Finns det tillräckligt många antikroppar i blodet innebär detta oftast att viruset inte hinner ta sig in i kroppens celler. Någon sjukdom bryter därför aldrig ut.

Antalet antikroppar har en tendens att minska med tiden. Att så är fallet har varit känt inom forskarvärlden en längre tid. Ett australiensiskt forskarteam beräknade redan för sex månader sedan att de som vaccinerats mot coronaviruset skulle ha förlorat runt hälften av antikropparna efter ca tre månader. Studier i Storbritannien och Israel har senare bekräftat att antikropparna minskar i ungefär den takt som det australiensiska forskarteamet beräknade. Den nya studien från Sverige bekräftar denna, sedan tidigare kända, trend.

Det måste dock tilläggas att forskarna inte vet exakt var gränsen går för att en person ska ha så få antikroppar att detta påverkar skyddet mot att smittas med covid-19. Men immunförsvaret mot coronaviruset består av fler delar som alla samverkar med varandra.

Del två
Om antikropparna utgör kroppens ”skalskydd” utgör T-cellerna dess interna säkerhetsstyrkor. T-cellernas uppgift är att angripa och oskadliggöra de celler i kroppen som redan infekterats av coronaviruset. Antalet T-celler förblir förhållandevis stabilt även efter längre tid (även om vissa studier kunnat se en liten minskning). Enligt immunologen Annika Karlsson vid Karolinska Institutet kan antalet T-celler innebära skillnaden mellan att drabbas av en mildare infektion och att bli så sjuk att man tvingas uppsöka sjukhusvård.

Del tre
Slutligen finns en del av immunförsvaret som kallas för B-celler eller minnesceller. Minnescellerna lagrar information om coronaviruset som kroppen kan använda för att skydda sig vid ett senare tillfälle. När en vaccinerad person angrips av coronaviruset börjar minnescellerna en frenetisk produktion av nya antikroppar. Dessa antikroppar angriper sedan viruset. Det tar ett tag för denna produktion att komma igång, så personen kan hinna insjukna i covid-19. Men infektionen blir i de allra flesta fall mild.

En studie från University of Pennsylvania visade att antalet minnesceller ökade stadigt i antal under minst sex månader efter vaccinationen. Minnescellerna blev dessutom bättre på att bekämpa viruset med tiden. Det är därför vissa immunologer kallar minnescellerna för ”träningsläger” för antikroppar!

Del fyra
Vaccinationen ger ett långsiktigt skydd. Den som vaccinerats mot coronaviruset (eller som insjuknat i covid-19) har inledningsvis ett stort antal antikroppar. Detta innebär att personen har ett starkt ”skalskydd” mot att smittas över huvud taget. Vaccinationen sätter även igång produktionen av T-celler som kan angripa celler som redan infekterats samt även av minnesceller som med tiden blir både fler och bättre på att bekämpa viruset.

I takt med att antalet antikroppar minskar blir skalskyddet sämre och man riskerar både att bli sjuk och att sprida viruset vidare. Forskarna vet dock ännu inte var gränsen går, dvs när en person har ”för få” antikroppar. Men, eftersom minnescellerna blivit fler och bättre med tiden, och eftersom T-cellernas antal fortsätter att vara relativt stabilt, har den som blir smittad trots vaccination ett starkt skydd mot att utveckla svåra symptom eller att dö även sju månader efter andra sprutan.

Del fem
Vaccinforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet sammanfattar det hela på följande sätt: ”Med höga halter antikroppar kan man vara skyddad mot sjukdom, men T-celler och minnesceller kan bidra till att skydda mot svår sjukdom. Det tar ett tag innan minnescellerna kommer igång, men sedan kommer de och rensar”.(DN).

Mirazimi säger även i en intervju med DN att personer som inte tillhör någon riskgrupp inte behöver vara oroliga för ett minskat antal antikroppar, då immunförsvaret består av så mycket mer än bara antikropparna. Däremot vill han lyfta fram behovet av att börja titta på en tredje spruta till personer som befinner sig i någon riskgrupp, då höga halter av antikroppar är extra viktiga för dessa.

Avslutning
Att antalet antikroppar minskar med 85 procent innebär alltså INTE att bara 15 procent av immuniteten mot coronaviruset finns kvar. Antikropparna utgör bara en av flera delar i immunförsvaret. De allra flesta som har vaccinerat sig mot covid-19 behöver alltså inte oroa sig för att antalet antikroppar minskar. Däremot kan äldre personer, och andra som tillhör någon riskgrupp, behöva en ”boost” i form av en tredje spruta när antikroppsnivåerna sjunkit tillbaka.”

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Umeås ogenomtänkta stadsplanering

__________________________

Som mina läsare vet brukar jag ibland publicera vad andra har skrivit – om jag tycker att det är bra. Texten nedan är en insändare till lokaltidningarna skriven av en partikamrat. 

”Nya bostadsområdet på Västerslätt – symtom på ogenomtänkt stadsplanering
Umeå kommun måste få en långsiktig och genomtänkt politik när det gäller stadsplaneringen. Målsättningen på att bli 200 000 invånare innebär att mer eller mindre ogenomtänkta bostadsområden får grönt ljus av kommunledningen. Ett aktuellt exempel på detta utgörs av det nya bostadsområdet ”Rödängs trädgårdar” på Västerslätt.

Arbetarpartiet motsatte sig att kommunen skulle tillåta bostadsbebyggelse i detta område. ”Rödängs trädgårdar” ska byggas på vad som idag är en industritomt inom Västerslätts industriområde. Att tillåta bostäder på industrimark riskerar att sätta ett farligt prejudikat som öppnar för att ytterligare fastighetsägare vill bygga bostäder på sina industritomter.

Ett annat problem är hälsoriskerna som uppstår på grund av bullret. Tvärs över gatan från ”Rödängs trädgårdar” ligger en större lastbilsterminal och ett tankställe för truckdiesel. Buller från lastbilar förekommer under nästan alla dygnets timmar. En rad studier under de senaste åren har visat på att långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.

Det nya bostadsområdet på Västerslätt hamnar även i riskzonen för översvämningar i och med sitt läge nära Tvärån. Vi behöver bara påminna om de två omfattande översvämningar som drabbade de boende på Rödäng och Västerslätt i oktober respektive november ifjol. I lokala medier kunde vi se hur boende paddlade kanot längs med gatorna! Det kunde ha gått illa även i samband med det kraftiga regn som föll i september i år. Kommunen tvingades bygga vallar och installera en stor vattenpump för att undvika nya översvämningar. Lyckligtvis avtog regnet…

Bygget av ”Rödängs trädgårdar” riskerar dessutom att förvärra situationen vad gäller översvämningar. Dels genom att de speciella och känsliga grundvattenförhållandena i området riskerar att påverkas. Dels genom att det regnvatten som faller i området i mindre utsträckning kommer att kunna ”sugas upp” av marken utan istället kommer att behöva ledas ned i Tvärån.

Till sist: Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC varnar för att kraftiga skyfall och andra typer av extremväder riskerar att bli vanligare till följd av den globala uppvärmningen. Detta faktum måste även påverka stadsplaneringen i Umeå. Bygget av ”Rödängs trädgårdar” måste därför omprövas – liksom annan planerad bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar.”

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag:
Resultatet av ett par tragiska dygn i förorterna

__________________________

Under tisdagens kväll sköts en 40-årig man till döds samtidigt som en 16-årig pojke skadades svårt i Farsta strand. Skjutningarna utreds som mord, försök till mord samt grovt vapenbrott.

Även i måndags skedde en skottlossning i Farsta. Och under natten mot onsdagen skedde ytterligare en skottlossning i det närliggande Högdalen.

Detta är den tragiska skörden av vad som hänt under två dygn i ett par av Stockholms södra förorter.

Arbetarpartiet har ett program mot denna skrämmande utveckling. Du kan läsa om detta program i mitt blogginlägg från den 28 augusti i år: https://blogg.vk.se/janhagglund/2021/08/29/kampen-mot-kriminella-natverk-i-utsatta-omraden-handlar-om-vilken-identitet-och-lojalitet-som-skapas-problemens-djup-maste-erkannas/

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Public service oberoende i förhållande till politiska partier.

__________________________

Sveriges Television har reagerat mycket starkt på motionen till Miljöpartiets kongress.Citat från Svt Nyheter:

[Publicerat 8 okt, uppdaterat 9 okt].

En av motionens undertecknare är umebo och heter Lennart Frostesjö (se bild nedan). Denne är ledamot i styrelsen för Miljöpartiet i Västerbotten. Lennart Frostesjö sitter även i nämnden för Miljö- och hälsoskydd i Umeå kommun. I går morse (11 okt) försvarade umebon Frostesjö motionen till Miljöpartiets kongress i radions P1.

Svt Nyheter fortsätter sin kraftfulla kommentar på följande sätt:

”Politiker ska respektera systemet”
SVT:s vd Hanna Stjärne skriver i ett blogginlägg att hon är kritisk till förslaget, som hon menar är ”häpnadsväckande”.

”De senaste åren har vi sett flera exempel på hur politiska partier velat påverka journalistiken i public service. Det är förstås fritt att debattera, berömma eller kritisera SVT:s bevakning, men politiker ska respektera systemet och inte lägga förslag som syftar till att påverka innehållet.”

Läs hela Hanna Stjärnes kommentar här.

https://omoss.svt.se/arkiv/bloggarkiv/2021-10-09-politiker-ska-halla-fingrarna-borta-fran-svts-journalistik.html

_     _     _     _     _

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Den andra delen av Umeå kommuns galopperande låneskuld

__________________________

Detta är del II om Umeå kommuns skenande låneskuld. Del I publicerades den 4 oktober.

Låt oss repetera:
Låneskulden är tänkt att ökar med uppåt 60 procent – på bara fem (5) år! Detta framgår av Umeå kommuns budget för 2022.

Se den beslutade ökningen av låneskulden nedan.

Umeå kommuns totala låneskuld låg på ca 9 800 miljoner i slutet av 2020. Låt oss avrunda till tio miljarder. Av dessa skulder belastade 2 137 miljoner kommunens förvaltningar och 7 655 miljoner kommunens bolag (som AB Bostaden, Umeå Energi AB och UMEVA/Vakin, m fl). Detta är den totala skulden som Umeå kommun har lånat upp till sedan staden grundades år 1622.

Detta kräver ett ytterligare trendbrott
Det är dags att börja betala av på skulden. Men istället planerar den politiska ledningen att öka skuldsättningen ännu mer – och detta i svindlande takt. Hans Lindberg, m fl, har tänkt öka skuldsättningen med mellan 55-60 procent – och det under endast fem år! För att få lite perspektiv på hastigheten i skuldtillväxten vill vi påminna om att det har tagit Umeå stad/kommun 400 år att ackumulera dagens skuld på 9 800 miljoner. Kommunens ledning bör anmälas till TV-programmet Lyxfällan.

Hur kan trendbrottet skapas. Det är egentligen väldigt enkelt att inleda trendbrottet.

Överskottet måste användas till att minska låneskulden
I lokala media rapporteras att Umeå kommun går mot ett stort överskott för 2021. Till största delen beror detta på tillfälliga intäkter utanför kommunens kontroll. Exempel:
* Det höga elpriset innebär att kommunens överskott från vattenkraften beräknas bli 75 miljoner större än förväntat.
* Extra statsbidrag under pandemin innebar ett tillfälligt tillskott på nästan 200 miljoner i år.
* Överskottet från försäljning av mark väntas bli 70 miljoner. Andra år köper kommunen in mark. Sett över några år ska budgeten för mark och exploatering (MEX) ligga på plus/minus noll.

Kommande år kommer alltså att bli svårare för Umeå kommun. Men inte desto mindre är detta ett tillfälle då trendbrottet – då kommunen börjar betala av på låneskulden – kan inledas. Detta istället för att fortsätta att öka låneskulden – i  galopperande takt.

Vi har redovisat behovet av en rad trendbrott. Dessa berör exempelvis arbetsorganisation, ledarskapskultur samt behovet av prioriteringar – där det inte finns plats för skrytprojekt som kulturhuset Väven och det överdrivet kostsamma badhuset Navet. Det finns inte heller plats för misslyckade upphandlingar som Lundabron – ett projekt som en gång var tänkt att kosta 43 miljoner kronor men som slutade på skamliga 159 miljoner!

När det gäller framtiden för Umeå kommun har Arbetarpartiet, bland annat genom att lyfta fram behovet av ett antal trendbrott, visat hur vi vill prioritera bland verksamheterna. Den som vill läsa mer om vad vi står för när det gäller den lokala politiken i Umeå kan dels titta på tidigare blogginlägg om behovet av trendbrott, dels läsa vår Alternativbudget (se länk nedan).

_     _     _     _     _

Arbetarpartiets Alternativbudget: https://nya.nu/2021/06/11/arbetarpartiets-alternativbudget-for-umea-2022/

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.

Idag diskuterar vi:
Etablissemangets svek mot yttrandefriheten då Lars Vilks övergavs
____________________________

Ingress: förklaring.
Vissa av mina blogginlägg är väldigt personliga. Exempelvis de som handlar om tarmvred. I andra inlägg representerar jag definitivt Arbetarpartiet. Vår politik syftar till att är att ena olika delar av befolkningen i försvaret av bland annat sjukvård, äldreomsorg och anställningstrygghet. Denna strävan efter enighet omfattar både:
a) löntagare och pensionärer;
b) knegare inom privat som offentlig sektor;
c) etniska svenskar och invandrare.

Mot denna bakgrund är det Arbetarpartiet främmande att agera i syfte att häda och förnedra religioner som exempelvis den kristna, judiska eller muslimska. Men Arbetarpartiet försvarar samtidigt de svenska grundlagarna.

De svenska grundlagarna står i skarp konflikt med de rättigheter som sharia (lagarna) ger sina anhängare. En hel värld upprörs idag över hur talibanerna kastar Afghanistan tillbaka i tiden genom att just hänvisa till sharia. Sharia innebär tron på en gudomlig rättsskipning som alltid står över människans lagstiftning – däribland de svenska grundlagarna.

Sharia ger mannen rätt till fyra fruar, att ingå barnäktenskap och innebär även att kvinnans ord endast väger hälften så mycket vid en rättegång. Vid en konflikt mellan grundlagen och sharia är det grundlagen som gäller i Sverige. Men många anhängare av sharia accepterar inte detta. I konflikten mellan de svenska grundlagarna och sharia tar Arbetarpartiet självklart ställning för grundlagarna.

Den grundlagsstadgade yttrande- och tryckfriheten innebär att jag och du har rätt att häda. Denna rätt är ett resultat av yttrande- och tryckfriheten. Dessa lagar gör det helt lagligt att bränna heliga böcker som bibeln och att rita karikatyrer av profeten Muhammed som en rondellhund. Arbetarpartiet försvarar alltså den rätt som grundlagen ger att häda. Samtidigt kommer vi i Arbetarpartiet inte att bränna bibeln eller att rita av profeten Muhammed som en rondellhund. Detta går helt emot vår strävan efter enighet när det exempelvis gäller försvaret av välfärden. Det är med detta i bakhuvudet som du, käre läsare, bör läsa nedanstående text.

*Del ett: Vilks hyllas nu av det etablissemang som svek både yttrandefriheten och honom.
Konstnären Lars Vilks dog tillsammans med två poliser i en trafikolycka under söndagen. Media har sedan dess varit fulla av artiklar och inslag där Lars Vilks nu (efter sin tragiska död) lyfts fram som en person som stod upp för yttrandefriheten via sin konst. Detta är osmakligt. Sanningen är att Vilks var ”persona non grata” (en icke önskvärd person) för nästan hela det etablerade Sverige. Lars Vilks var icke önskvärd för andra kulturarbetare, för media, för riksdagspartierna. Och det under många och långa och svåra år.

Vilks blev mest känd för att han ritade en karikatyr av profeten Muhammed som en rondellhund i tidningen Nerikes Allehanda år 2007. Detta skedde alltså för 14 år sedan. Publiceringen ledde till en våg av protester från islamister – runt om i hela världen. I Pakistan förekom exempelvis demonstrationer där islamister brände den svenska flaggan tillsammans med en docka som föreställande den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt. Även Irans dåvarande president kritiserade Lars Vilks rondellhund.

Vilks kom att utsattas för mordförsök.

Och han fick motta långt fler mordhot. Liksom Salman Rushdie tvingades Vilks att leva under ständigt polisbeskydd under resten av sitt liv. En irakisk organisation som stod terrornätverket Al-Qaida nära utlovade en belöning på 100 000 dollar till den som dödade Lars Vilks. Belöningen skulle stiga till 150 000 dollar om Vilks ”slaktades som ett lamm”. Innebörden i denna formulering är att Vilks borde få halsen avskuren.

Det fanns många som var beredda att verkställa denna uppmaning. I mars 2010 greps sju personer på Irland som planerade att mörda Lars Vilks. Samma år utsattes även Vilks hem för mordbrand. Planen var att Vilks skulle komma ut, från sitt brinnande hus, och att han då skulle slaktas med kniv. Men Vilks var inte hemma. År 2015 avlossades 30-40 skott mot ett möte i Köpenhamn där Vilks deltog. Vid detta tillfälle dog en person och två skadades. Trots att Lars Vilks utsattes för mordhot och mordförsök, samt fick sitt liv extremt begränsat, fick han alltså väldigt sällan någon uppbackning: varken av kulturetablissemanget, av media eller av ledande politiker.

*Del två: Yttrandefriheten sattes ur spel då etablissemanget la sig platt för våldsbejakande islamister.
Debatten kring Lars Vilks borde ha handlat om de rättigheter som svenskar har, både som medborgare och konstnärer, enligt de svenska grundlagarna. Dessa är regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Grundlagarna innebär att Lars Vilks hade rätt att avbilda profeten Muhammed som en rondellhund. Denna rätt kunde inte tas ifrån Vilks (och kan inte tas ifrån någon svensk medborgare) även om du och jag anser att det handlar om dålig och provokativ konst (eller politik). Grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet tillerkänner oss bland annat rättigheten att avbilda profeten Muhammed som en rondellhund och att bränna bibeln. De svenska lagarna ger absolut ingen rätten att döda Lars Vilks för hans avbildning.

Men istället för att ställa upp för Lars Vilks och den yttrandefrihet som, bland annat, kulturarbetare ska garanteras genom grundlagarna angreps yttrandefriheten. Ett av de absolut mest aggressiva angreppen kom från den populäre radioprataren Täppas Fogelberg. Denne ansåg att ”Lars Vilks får skylla sig själv” (Svt 5 okt 2012). Trots att Lars Vilks hade ett pris på sitt huvud på upp till 150 000 dollar, och att försök verkligen gjordes att mörda Vilks trots att han höll sig inom lagen, ansåg Fogelberg att ”Lars Vilks får skylla sig själv”. Fogelberg gick faktiskt ännu längre. Trots att alla då visste att det handlade om liv eller död reducerade Fogelberg de våldsbejakande islamisternas försök att döda Vilks till ”Dumskallar som retar sig på en annan dumskalle” (se länken nedan). Andra var inte lika öppet föraktfulla som Täppas, men de teg och samtyckte med honom istället för att försvara Vilks och yttrandefriheten.

Detta intellektuella och moraliska haveri – där Lars Vilks grundlagsstadgade rättigheter kunde glömmas bort av de som ”tyckte” att han gjorde fel skedde i ett Sverige där främst de frikyrkliga upprördes av utställningen Ecce Homo (där Jesus kopplas samman med homosexualitet). Denna utställning fick till och med visas i Uppsala Domkyrka – Svenska kyrkans högborg.
Ja, kanske någon då säger, men var inte Ecce Homo lagligt? Jovisst, och så var även Vilks rondellhund. I båda fallen fanns det folk som ansåg att konstnärens verk innebar hädelse, eller var väldigt-väldigt provokativ. På så sätt fanns en likhet. Men när det gäller konsekvenserna för de båda konstnärerna blev dessa oerhört annorlunda. Ingen har, som tur är, försökt mörda Elisabeth Ohlson Wallin.

*Del tre: som under andra världskriget – fast ömkligare.
Den konstnärliga friheten, och allas yttrandefrihet, handlar inte om vad någon eller några anser vara bra eller dålig konst alternativt vara bra eller dålig politik (eller religion). Lars Vilks konstnärliga frihet, och allas yttrandefrihet, handlade om ifall hans rondellhund var tillåten. Lars Vilks konstnärliga frihet handlade om ifall det han gjorde (inom ramen för yttrandefriheten) skulle leda hans död – eller inte. Det som skedde var att större delen av det svenska etablissemanget svek Lars Vilks och därmed den yttrandefrihet som ska garanteras alla av grundlagen. Och etablissemanget begick detta svek på grund av att de våldsbejakande islamisterna var beredda att döda Lars Vilks för hans rondellhund. Lagens upprätthållare retirerade för hotet.

Större delen av det etablerade Sverige gjorde alltså precis som under andra världskriget. De gav efter för hot. Fast denna gång var eftergiften bara så in i helvete mycket ömkligare. Det hade nämligen kostat oändligt mycket mindre att stå upp för Lars Vilks, mot de våldsbejakande islamister som hotade honom, än vad det hade kunnat komma att kosta att stå upp mot Nazityskland under andra världskriget.

*Del fyra: Kom ihåg morden på och stödet för Charlie Hebdos redaktion.
Behandlingen av Lars Vilks kan jämföras med reaktionerna efter terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris 2015. Även Charlie Hebdo hade publicerat karikatyrer av profeten Muhammed. Bara långt fler och långt grövre än Lars Vilks. Men bakom Charlie Hebdo slöt både hela det franska samhället samt politiska ledare och medier från hela världen upp. Inklusive från Sverige. Nästan ”alla” använde sig plötsligt av parollen ”Je suis Charlie” (Jag är Charlie) under en tid. Men då det gällde ”Lars Vilks” svek samma etablissemang. Det var ingen rörelse alls för ”Je suis Lars”.

Men om alla medier hade publicerat hans rondellhund hade fötterna slagits undan för de som försökte döda honom! De hade tvingats att ge upp. Och då hade både Vilks och den grundlagsstadgade yttrandefriheten stärkts.

Debatten efter dådet mot Charlie Hebdo kom att präglas av en rad manifestationer till stöd för yttrandefriheten. Men den oförlåtliga fegheten från etablissemangets sida – som inte stod upp för Lars Vilks yttrandefrihet, utan genom sin tystnad sade att Vilks fick skylla sig själv – har spelat de våldsbenägna islamister i händerna.

Islamisterna vill nämligen ha en debatt om ifall det är rätt eller fel att häda en viss religion. Det sista islamisterna vill ha är en debatt om ifall det är rätt eller fel att hota, misshandla och mörda i religionens namn. Islamisternas, och deras svenska medlöpares, metod går ut på att skylla på offren. Inte på dem som dödar eller försöker döda. De våldsbejakande islamisterna vill att deras offer ska få höra samma sak som kvinnor som utsatts för övergrepp ofta får höra: att de får skylla sig själva!

Avslutning: Självcensur bland media och politiker sedan 1989.
Islamistiska riktningar bland muslimerna – riktningar som Muslimska brödraskapet och de wahhabitiska salafisterna – har, genom våld och genom hot om våld, framtvingat en självcensur bland oändligt många journalister, författare, politiker och andra samhällsdebattörer.

Det går idag att utnyttja den grundlagsskyddade yttrandefriheten till att driva med exempelvis kristendom och judendom. Det finns inga världsomspännande organiserade riktningar med hundratusentals anhängare inom dessa religioner som systematiskt sysslar med hot, våld och folkmord på det sätt som Daesh/ IS och al-Qaida gör. Och på grund av de handlingar som denna typ av organisationer begår upphör yttrandefriheten.

Sedan måste man alltid understryka, igen och igen, att en stor majoritet av muslimerna i Sverige och Europa tar avstånd från Daesh/ IS och al-Qaida. Men den våldsbenägna minoriteten (inom minoriteten) besatt ändå ett tillräckligt stort våldskapital för att etablissemanget i Sverige skulle överge Lars Vilks – och yttrandefriheten.

Processen av självcensur har pågått även i exempelvis övriga Europa och USA ända sedan 1989 då ayatollah Khomeini, Irans dåvarande religiöse diktator, utfärdade en fatwa (religiöst påbud) som uppmanade alla rättroende muslimer i hela världen att döda författaren Salman Rushdie. Detta på grund av dennes bok Satansverserna.

I praktiken har alltså islamistiska extremister lyckats inskränka yttrande- och tryckfriheten även i länder där dessa rättigheter är grundlagsstadgade. Detta har de islamistiska extremisterna uppnått genom att hota, döda och förfölja personer vars åsikter och handlingar (bland annat konstnärliga) de ogillar. I Sverige var det Lars Vilks som fick betala det högsta priset för detta.

_     _     _     _     _

https://www.svt.se/opinion/jag-har-trottnat-pa-att-betala-for-lars-vilks-polisskydd

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.
Idag fortsätter samtalet med läsarna om behovet av trendbrott.

________________

Som jag tidigare har skrivit söker vi i Arbetarpartiet (AP) umebornas förtroende för att genomföra ett antal trendbrott i Umeå kommun.
I detta blogginlägg handlar det om låneskulden. Det krävs två blogginlägg rörande låneskulden för att vi ska kunna beskriva utvecklingen av denna samt vad som bör göras, respektive inte bör göras, på ett någorlunda utförligt sätt.

Här kommer det första inlägget när det gäller behovet av ett trendbrott när det gäller Umeå kommuns låneskuld.

*Ingress
Varje ansvarstagande familjeförsörjare, som inte vill hamna i lyxfällan på grund av för stora lån, vet att vissa kostnader måste minskas för att det ska vara möjligt att öka andra. Detsamma gäller i en kommun. En ansvarsfull politisk ledning som vill investera i det som hör framtiden till måste samtidigt klara av att spara på det som inte håller måttet. Det går illa för den som inte kan prioritera och därför lånar för mycket. Tyvärr är detta vad som kännetecknar ledningen för Umeå kommun. Utvecklingen av låneskulden är beviset. Vi ska visa detta.

Framtidens stora investeringar kan bland annat kopplas till befolkningsutvecklingen och behovet av en omställning av industrin till grön produktion. Arbetarpartiets (AP) politik går till stor del ut på att skapa utrymme för dessa framtidsinriktade investeringar. Samtidigt förstår vi att detta kräver ett sparande på andra sektorer. Till dessa hör kostsamma skrytprojekt samt en auktoritär och ineffektiv arbetsorganisation och ledarskapskultur.

För oss går sparande och satsningar, satsningar och sparande, hand i hand.

* Trendbrott – eller ytterligare skuldsättning. Vår uppfattning är alltså att Umeå kommuns låneskuld kommer att ökar oacceptabelt snabbt (se figur nedan). Detta visar på kommunledningens oförmåga att prioritera. Ett av de nödvändiga trendbrott som vi i Arbetarpartiet (AP) vill åstadkomma, och det snarast, är att börja betala av på Umeå kommuns stora låneskuld – som uppstått på grund av verksamheterna i förvaltningar och bolag. Vi anser att det är helt rätt att ta upp lån till vissa investeringar. Men vi anser att andra investeringar – exempelvis till ett antal skrytbyggen/projekt – inte borde ha skett alls (eller varit mycket mindre) samt att den samlade låneskulden i förvaltningar och bolag kommer att öka oacceptabelt snabbt. Detta i ett läge när låneskulden borde minska.

Vår viljeinriktning står i skarp kontrast till agerandet hos den nuvarande kommunledningen. Denna har har valt att skjuta det väldiga problemet med låneskulden framför sig – genom att fortsätta att öka på låneskulden! Kommunens ledning verkar inte förstå att problemen blir svårare att lösa ju större de (problemen) tillåts bli.

Bakgrunden till det som sker beror delvis på att kommunens politiska ledning saknar förmåga att prioritera. Detta beror i sin tur på att kommunens politiska ledning är så splittrad.

* Det handlar inte endast om S och MP – där det finns många viljor bara inom det Socialdemokratiska partiet. Det finns även fler partier än S+MP som, i praktiken, är med och ”lägger budget” i Umeå kommun. Detta gäller definitivt för den galopperande ökningen av låneskulden. Det blir ofta en galopp när det handlar om många viljor – som alla måste ”få sitt” för att hålla sams. Men de som kommer att få betala för galoppen är umeborna. Detta genom följande kombination: en snabbt ökande låneskulden – uteblivna förbättringar av kommunens service.

Se den beslutade ökningen av låneskulden nedan.

Det finns inget utrymme för skrytprojekt med en skenande låneskuld.

Låneskulden är tänkt att ökar med uppåt 60 procent – på bara fem (5) år! Detta framgår av Umeå kommuns budget för 2022.

Hur lång tid tog det då att bygga upp dagens låneskuld, undrar du då, käre läsare? Svaret är 400 år! Nästan år (2022) är det exakt 400 år sedan Umeå fick sina stadsprivilegier. Av Gustaf II Adolf. Det är därför hans byst finns framför Rådhusets älvssida.

Dagens låneskuld är alltså ett resultat av olika lån – av bra lån, av dåliga lån. – men oavsett vilket: ett resultat av 400 års lånande. Här krävs ett rejält trendbrott. Det trendbrott som Arbetarpartiet (AP) anser är nödvändigt, när det gäller Umeå kommuns ekonomi, betyder att vi ska börja betala av på lånen. Alternativt uttryckt: att minska låneskulden. MEN den glada, och ansvarslösa, majoriteten i Umeå kommuns fullmäktige tänker alltså först öka låneskulden med uppåt 60 procent, på endast fem (5) år, och SEDAN börja betala av på låneskulden. Påstår de.
Jag repeterar: FÖRST öka låneskulden med mellan 5 500-6 000 miljoner under de fem åren 2021-2025 för att SEDAN börja betala av.

Kommunens ledningen klarar alltså inte av att prioritera. Och den som inte tror det kan läsa Västerbottens-Kuriren av idag (lördag). På sidan 8 beskrivs hur en gång- och cykelbro över Umeälven (Lundabron) gick från att kosta 43 miljoner till en slutnota på … 159 miljoner!

Det ni. Lyxfällan nästa för de ansvariga.

Fortsättning på måndag.

Då ska vi, tillsammans och mer noggrant, gå igenom hur Umeå kommuns låneskuld är fördelad. Och hur låneskulden OMEDELBART skulle kunna minskas.

PS.
Vi i Arbetarpartiet har den politiska beslutsamhet som krävs för att dela ”regeringsansvaret” i Umeå kommun tillsammans med andra partier som vill åstadkomma samma nödvändiga trendbrott som vi vill. Det är bråttom. Umeå kommun håller på att missa tåget.

Jag har två syften med min blogg:
att motverka en sjunkande allmänbildning
när det gäller samhällsfrågor; att väcka intresse för AP.
______________________________________

HEJ.
Jag har inte kunnat skriva om de nödvändiga trendbrotten i Umeå kommun under ett par dagar. Klockan 03.00 på torsdagens morgon vaknade jag av helvetiska plågor. Det visade sig sedan vara tarmvred. Under torsdagens kväll fick jag vara med om två av de mest smärtsamma upplevelserna i mitt liv.

Den första handlade om att stoppa ned ett rör i matstrupen. För vissa människor är detta ingen sak. Alls. För andra, som mig, är det bland det värsta tänkbara. Kräkreflexer är inget som du kan råda över. Och ska röret ned, medan hela kroppen vrålar UPP, blir det en kollision. Denna är smärtsam. Fruktansvärt smärtsam.

Sedan kommer kramperna. De kan dövas med exempelvis morfin. Men det går inte att ta hur mycket som helst. Och jag skulle röntgas för att problemet, och behandlingen, skulle kartläggas. Detta sammanföll med en av de svåraste kramperna i tarmpaketet. Kombinerat med ett kraftigt illamående. Det blev för mycket. Det har väl hänt någon gång att jag haft så ont att jag bara ”stängt av”. Det här var en sådan gång. Jag krampade, hade ett illamående som jag måste kontrollera (ingen vill kräkas under röntgen) och samtidigt frös jag som en hund  (skakade i hela kroppen). Jag kände hur jag bara inte orkade mer. Jag tänkte ”jag ger upp”.

Det är här personalen kommer in.
Men små klappar på axeln och en vänlig stämning i grunden. Med stort kunnande och en strävan efter att åtgärda allt som bara kan åtgärdas fick de mig att ”vakna upp” ur mitt mycket nedslagna tillstånd.

Jag tänker också på allt som jag fick:
* hämtning via ambulans och inskrivning samt en första besiktning (skiktröntgen) och analys via akuten,
* sedan vidare Buk- och kärlkirurgen – D 21. Där fick jag i mig kontrastvätska vars vandring genom kroppen de sedan följde och analyserade via fem (5) ytterligare röntgenbesök samtidigt som de tog hand om det innehåll i min kropp som orsakat stoppet i tunntarmen.

Jag vill tacka all fantastisk personal på denna avdelning.

Jag kommer inte ihåg alla era namn, på alla skift, på grund av smärtdimman. Men jag minns namnen Bitte, Erik, Madelene, Anette, Riita och Isabell. De av er vars namn som jag har glömt har jag inte glömt rösten på eller hur mycket som jag uppskattade det som ni gjorde för mig. Det var så mycket. Era ansikten är svåra att minnas på grund av ansiktsskydden – som jag uppskattade. Men jag minns att alla gjorde sitt yttersta. Och jag är väldigt, väldigt tacksam. Även mot er vars namn jag inte kommer ihåg. Det var många som hjälpte mig igenom detta smärtsamma helvete. Inte minst grabbarna på ambulansen och den turkiske läkaren på akuten.

Ett väldigt stort Tack.

Jag vill avsluta med en hälsning till min rumskompis som har ännu värre smärtor än vad jag hade. Jag håller tummarna för dig, Rickard och Rhea.

PS. Det är en skandal att Regionens politiker år 2019 beslutade att skära en halv miljard på regionens resurser i Västerbotten under åren 2020-2021-2022. En stor del av dessa nedskärningar siktar in sig på personalen inom sjukvården. Här behövs ett rejält trendbrott. För om pandemin visat något är det att sjukvården behöver mer resurser. Inte mindre. DS.