Jasmine, London

Att gottgöra mina onda gärningar!

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter ett kvällssamtal med Mattias om senaste nytt: dvs att jag hamnat på avigsidan med madame karma tipsade han mig om att göra en "my name is Earl-lista!"
Det tog mig 2 timmars allvarlig soulsearching men nu är det klar:

Jag snattade ett Shake-tuggummi som låg på golvet på konsum när jag var 3år medans mamma betalade i kassan.

På ett 10års kalas råkade jag göra sönder ett skivomslag utan att be om ursäkt

På kyrkans "julrunda" sa dom att man inte fick ta med kanelstänger hem men jag tog 3st.

Jag har med flit brytit mot regler som jag tycker är totalt löjliga

Jag har läst bibeln utan att vara troende

Jag har gått sönder min mammas sandaler

Jag har pratat med folk med dålig andedräkt utan att nämna det

Jag har sett en främmande man på stan i umeå med öppen gylf utan att säga till honom.

Såja, nu gäller det bara att gottgöra allt, göra allt tvärtom.
Ge bort en shake till kassören nästa gång jag går på konsum…kan ju inte vara svårt!

Om att vara en Freak-magnet.

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag suger på att ljuga men jag kan sträcka mig så långt som till att böja sanningen.
Sen finns det såna som kan tänja på den tills den är tunnare än nerver.
Då blir jag nervös.

Jag lyckas alltid dra till mig alla tänjare, verkligen!

Gemensamt för tänjarna (och för de flesta män på jorden) är deras aldrig sinande självförtroende och förmåga att tolka in för mycket i en situation. Om kvinnor nu ska vara bra på det så är tänjarna världsmästare.
De två tingen i kombination är det farligaste som finns.

Idag räckte det med en halv sekunds flackande blick på random man med spetshaka i bussen. Självklart betyder väl det att jag har träffat mannen i mitt liv? Det betyder ju minst att jag flörtar i alla fall!
Jovisst, så nog hade jag en fånleende spetshake-apa stirrande på mig resten av bussresan.

Ibland räcker det med att jobba ihop. Som med mannen med förjäävlig fotsvett, värre än min och det säger mycket. Under vår halvtimmes paus sa jag en mening till fotsvetts-nisse:
"Jo, McFlurry är ju gott"
Gissa vem som förföljer mig på min fritid nu?
"Jag kan vänta tills du har slutat jobba så kan vi gå hem tillsammans!"
Suck….

Eller varför inte blom-mannen! Har aldrig någonsin pratat med honom men helt ur det blå ger han mig en ros. Jag bad om förklaring och han sa ingenting. Och han har aldrig pratat med mig sen dess. Inte ens hejat tillbaka när jag har hejat på honom. Han kan ju vara stum, men helt klart skum.

Nu är det dags att böja tillbaka sanningen här:

Bara för att jag tar på mig läppglans på bussen betyder inte att jag vill kyssa dig
Ett leende är ingen kärleksförklaring
En blick är ingen inbjudan
Jag knäcker inte ryggen för att visa upp mina bröst
Jag borstar inte bort håret från ansiktet för att kunna se dig bättre

Om du inte är väldigt snygg då förstås?
 

På mitt jobb bajsar man inte

Av , , Bli först att kommentera 0

Läste artikeln om "Totalt rökförbud för alla kommunanställda" och jag bara ääälskar att läsa allas upprörda kommentarer!

Skrivs det i någon form om bilar kan man räkna med 314 kommentarer om hur man använder dimljus. Och nu 60 kommentarer om huruvida man får röka eller inte när man jobbar.
Översitteri och kontrollbehov tycker man.

Kom förbi det här inlägget som jag tror ska vara menat ironisk:
"? bajs och pruttning bör förbjudas på arbetstid. Även ätande av vitlök och andra starka kryddor. Ej vara överviktig dvs inte äta fet mat och inte lukta armsvett."

Och ironiskt nog är det reglerna på min arbetsplats.
Kan du tänka dig Pluto lukta vitlök? Eller Kalle anka tobaksrök?
På mitt kontrakt har jag skrivit under att jag varken ska gå upp eller ner mer än några få kilo under min anställning. Jag har inte tillåtelse att äta kryddstark mat eller röka när jag jobbar. Jag är tvingad att hålla en god hygien med tanke på att alla delar samma "dräkter". Ingen armsvett också! Jag har även riktlinjer om var jag bör raka bort mitt hår.

Att något som är så självklart för mig kan vara så främmande för andra.
Get a grip och rök på lunchen!

När allt fuckas upp i ditt face!

Av , , Bli först att kommentera 0

Neråt tider!
Det är mycket "varför just jag?" "varför just idag" "varför inte tidigare?" "Varför på det viset?" för tillfället.

T.ex: Jag såg såååå mycket fram emot min "callback", andra delen av min dansaudition, i paris. Jag kände på mig att juryn hade förtycke för mig. Jag kände mig glad.

När jag kommer till tågstationen, 1,5 timme innan min audition börjar, så märker jag att alla tåg är försenade på hela linjen idag. Varför just jag? Varför just nu?
En resa som skulle ha tagit 30 min tog 1,5 timme och jag missade min audition.
Försent. Fini. Inget! Jag fick inte ens chansen att försöka.
Jag hoppas karma har en jääävligt bra anledning till detta.

Jag tröstshoppade och tog en tröstdanslektion.
Sen blev jag upphämtad av govän och fick se Paris från bil för första gången. Det var vackert. Och jätteläskigt!

Nu har jag bunkrat upp med 2 flaskor vin och 1 kilo chokladpraliner ifall jag skulle behöva akutpepp för än värre tider.

Det återstår bara att klura ut vad jag gjorde fel.
Varför förtjänar jag det här? Är det för att jag inte svarat på mejlet från min senegalesiska bror där det stog "varför svarar du aldrig."?
Eller är det för att jag har klagat på att pojkarna i huset lämnar bajs i toan?

Det krävs nog sömn på det här.
Bonne nuit!

 

Sörj mig inte, jag levde ett lyckligt liv!

Av , , Bli först att kommentera 0

Hej hej!

Jag citerar mig själv för alla som inte minns ’Jag tror jag har en sån paradhormon.
Ett hormon som får en att glömma alla de hemska sakerna med att vara fångad i ior.
Jag gör det igen!’

Idag gjorde jag pluto i paraden för första gången.

Med alla fakta på handen var jag ju lite orolig redan från början. FAKTA på handen:
– Jag har alltid haft svårt att andas i honom
– Han är först i heeeela paraden så fuckar man upp finns det ingen att tjuvkika på

Sen så finns det ju mer positiv fakta som att:
– Han är mindre varm än ior och det har jag klarat av i plusgrader
– Det är -11 ute
– Jag besitter paradhormonet.

Lite nervös och väldigt förhoppningsfullt hoppar jag i kostym i bara t-shirt och kalsonger, bättre kall än avsvimmad tänkte jag.
Jag fick uppmuntrande kommentarer från kollegor som att, ’det fixar sig, du kan det här’ ’oroa dig inte om steg och koreografi, fokusera på att andas och hålla dig vid liv’

Så sätts paraden igång! Då är jag fortfarande normaljag (NJ), men så kickar hormonet igång. Jag blir som en annan människa, hormonmonstret (HM)!

10-20 meter in så tänker båda att det här var inte så farligt, bara kul. Ska prova att vicka lite mer på huvudet. Kanske sjunga med så jag får in rätt feeling. OOOhohoh OOOOHHOOO!

50 meter. Svettn kommer, storsvettn.
HM tänker, va fan det är väl kondens? Jag är lite varm, det är kallt ute.
NJ tänker, shit vad jag svettas..

70 meter.
HM tänker oj nu börjar det kännas lite.
NJ tänker aaaandas iiiin, aaaaandas uuuuuuuut.

150 meter.
HM tänker oj nu är det jobbigt, måste tappa ner på tempot.
NJ tänker fan nu svimmar jag!

250 meter, man börjar skymta slutstationen på paraden. Man doftar lukten av seger och avklädning.
HM tänker nu är det nära alltså. Svimma inte, svimma inte.
NJ tänker nu är jag fan död!

25 meter kvar.
HM tänker nu är jag fan död.
NJ sänder ut en önskan till sina anhöriga, sörj mig inte. Jag levde ett lyckligt liv.

Och så var ännu en parad avklarad och på bussen tillbaka tänkte vi båda, men det var ju inte så farligt! Det gör vi om imorn.

Det kallar jag överlevnadsinstinkt!

 

Min ri(ä)ddare i nöden!

Av , , Bli först att kommentera 0

Kära IKEA som himlen bär
Se till mig som liten är
Var jag mig i världen vänder
Står min lycka i IKEAS händer
Lyckan kommer, lyckan går
Du förbliver hoppet vår
Armatur!

Idag var det en passagerarolycka på en tågstation mitt emellan paris och disney.
En tågresa som skulle gått på 40 slutade på 2 timmar.

3 stationer efter paris stog tåget still och längre gick det inte att komma uppenbarligen.
Då kom räddaren i nöden. 370 färggranna sidor med vägbeskrivningar i slutet: IKEA katalogen.

Eftersom jag har besökt IKEA 2 timmar om dan i genomsnitt så är jag välbekant med miljön runt i kring och insåg fort hur jag skulle ta mig vidare. Utan att få panik, som 90% av passagerarna som skrek ut svordomar och trakasserade de anställd, tog jag luuuugnt ett annat tåg som går till IKEA, för att ta bussen till tågstationen jag brukar åka från, för att ta tåget därifrån hem.

Fan vilken globertrotter man här. Här snackar vi inte vanlig turistinvandrare utan tvättäkta förortstjej som smälter in som vilken fransyska som helt, som smidigt tacklar sig förbi hinder och slingrar sig kring tåg och skit. Jag är så jävla haj! IKEA är min religion!