och rätar upp ryggen, och det feministiska håret reser sig.

Jag ska berätta vad jag gjorde. Jag gick  in på LRF:s hemsida och kollade på deras dotterbolag LRF Media. Just detja. He va då frid och fröjd först.

Där var magasin med vackra bilder. Gods och gårdar t.ex. så här beskrivs den:

Följ med in i vackra gårdar, herrgårdssalar och slott som får dig stum av beundran. Läs om familjerna som vårdar ett arv eller rustar sin nyköpta drömgård.

Gods & Gårdar berättar hur man lever ett modernt liv i en oförstörd gammal miljö. Det är en tidning för alla som tycker om vackra miljöer och klassisk stil, historia, antikviteter, byggnadsvård, trädgård, god mat och ädla drycker.

Jaktmarker och fiskevatten:

Jaktmarker & Fiskevatten är Sveriges största fristående jakt- och sportfisketidning. Det är tidningen för "jägaren som också fiskar". Tyngdpunkten är alltid jakten, men fiskematerialet har en betydande plats.

I Jaktmarker & Fiskevatten hittar du jaktreportage från hela landet, snabba nyheter, artiklar om vapen och jaktprylar. Tidningens kända och profilerade skribenter skriver om det jägare pratar om.

Och även Traktor Power:

Traktor Power är landets första, största och häftigaste traktormagasin.

Här möter du amerikanska monstertraktorer, de värsta traktorpullarna, 1950-talets kultmaskiner och de grymmaste jeeparna. I Traktor Power hittar du också läsarna egna bilder på traktorfärderna som gick över styr – läs succéserien Party i surhålen.

Traktor Power är den nya tidningen för motor- och teknikälskaren. En tidning med speed, krom, lack, rök och gyttja.

Det var hund och häst och Land och Drömhem och Kök och Bad, och alla beskrivs ungefär som exemplena ovan.

Så långt allt väl. Sen fick jag syn på Cosmopolitan, och blev misstänksam. På rubrikerna på framsidan. "Vackrast i vinter","sidan i dig han vill ha mer av", "dina ben + 10 cm", "succé i jobbet, kärleken, vänskapen", m.m.

Såhär presenteras den:

"Good girls go to heaven. Bad girls go everywhere."

Så står det på en kudde i Cosmopolitandrottningen Helen Gurley Browns kontor i Hearst-skrapan i New York.

Efter att ha skrivit boken Sex and the single girl (som boken och serien Sex and the city senare inspirerades av) fick Helen Gurley Brown ta över Cosmopolitan och göra tidningen till det vinnande koncept den är i dag.

Med både Sex and the single girl och Cosmopolitan spelade Helen en viktig roll i den sexuella revolutionen genom att uppmuntra kvinnor till att skapa en egen karriär och bli ekonomiskt oberoende. Budskapet var att du inte behöver vänta på att bli någons fru, att du kan ta ansvar för din egen lycka och njutning.

I dag produceras Cosmopolitan i 60 olika utgåvor på 36 olika språk i över 100 länder världen över, vilket gör oss till världens största magasin för unga kvinnor och ett av jordens mest spridda varumärken. Mycket har förändrats sedan Helens 60-tal, och varje utgåva har sitt unika material anpassat efter respektive land, men själen och grundbudskapet finns fortfarande kvar. Det är våra budord som gör oss så tydliga som varumärke:

Vi sätter alltid läsaren i centrum. Även då vi tar avstamp i kändisvärlden eller på de internationella catwalksen landar vi i läsarens liv.

Vi strävar alltid efter en intim kontakt med Cosmotjejen. Hon kan få fina bilder på många andra ställen, men det som får henne att komma tillbaka är Cosmopolitans unika budskap: Att hon är underbar och värdefull och att vi tror på henne till 100 procent. I allt vi gör ser vi till att lyfta vår läsare – efter att ha läst tidningen ska hon känna sig hoppfull, stark och bekräftad.

Cosmopolitan är kärlek, helt enkelt!

Vad är detta för smörja? Vill vi att unga kvinnor ska läsa detta? Och hur i… ska hon känna sig hoppfull, stark och bekräftad av ett magasin???

En viktig roll i den sexuella revolutionen?

"inte vänta på att bli någons fru"? Men tipsen om sidorna han vill ha mer av då? Alla skönhetstips? Är de till för att kvinnor ska bli ekonomiskt oberoende? På vilket sätt?

Jag tycker det är fel att LRF ger ut sån uppenbar antifeministiskt material. Hoppas det är fler som tycker det!

Kommer genast att tänka på Euskefeurats låt Konsumvisan där följande vers finns:

Där fanns även vill jag mena

Tidningar som var obscena

Där kvinnor bresa med bena

Hur nu det går att förena

Såna hallickfasoner

Med kooperativa traditioner

Fast det är klart att med visioner

Blir det färre miljoner!