Etikett: arg

Den aftonen kom

Av , , Bli först att kommentera 2

 fröken Ellen hem och var alldeles rasande! Förgrymmad slet fröken Ellen upp dörren på det stora kylskåpet.

"Här finns inget att äta, jag är hungrig" ylade Ellen. Hade då fröken Ellen ett erbarmeligt hem att komma hem till? Var hennes moder helt nerknarkad och låg i en solkig negligé och åt chokladpraliner nynnandes en ömklig ouvertyr? Nej. Hade hennes blide fader förlupit hemmet med en välsvarvad brunett från Arjeplog? Nej. 

Hennes föräldrar voro strävsamma människor med ett välfyllt matförråd, som odlade de mest deliciösa grönsaker. De fina restaurangerna inne i staden serverade dessa, t.o.m. en f.d. minister hade kommit och handlat på den lilla gården, med livvakter i släptåg.

"Det finns ju kaviar och hallonsylt- vad gnäller du om?" sa fadern.

"Du är hopplös" skrek Ellen.

"Du kan ta av den goda hemgjorda coleslaw:n" sa modern.

"Fäckligt" (fett och äckligt" fräste Ellen.

Hon tittade argt på den goda hemstoppade korven, resterna från gårdagens gryta och de söta vakteläggen. Åh! De flesta skulle avundas Ellen att ha en sådan rikedom hemma mitt framför nosen.

"Du kan ta en burk bönor och värma" sa modern.

"Bönor!!!!" sa Ellen och man kunde höra crescendot i hennes röst.

Hennes bror viftade retsamt med en svensk skinkskiva framför ögonen på henne och hon sa 

"Du är preciiis som killarna på min skola- lika dryyg".

Inte blev det bättre av att jag sa

"Du gör bara av med energi om du skriker sådär, ta nu något nyttigt med vitaminer i". När jag såg att hon sneglade åt en kvarglömd chipspåse och en julmust.

Tillslut tog hon sitt beslut och ställde sig att laga….nudlar!

Såhär såg hon ut då:

 

Positiiiv energiii

Av , , Bli först att kommentera 1

 tycker jag vi behöver i novembermörkret! Själv har jag ju mer och mer tagit som hobby (eller "varumärke" på modern svenska) att vara arg och negativ jämt och analysera sönder allt så folk runtom mig blir less och detta kan i någon mån kompenseras av att jag i allafall är rolig om än dräpande. 

Vidbränd mat är ju inget kul, och avbrutna naglar, skitiga bilar, osnutna barn, innepissande katter, lite ränta på sparpengarna, ont i knäet, tråkiga jobb, Lennart Holmlunds undermåliga stavning och grammatik, (voj satan- nu svor jag i kyrkan- bäst att skärpa sej. SIG), för lite pengar till julklappar, en bil som läcker kylarvätska…

Men då måste man vända på hela tunga steken och tänka att:

Mat går ju att laga igen, brutna naglar är ilandsproblem, skitiga bilar är tacksamma att tvätta, barn kan snytas fort och lätt, katter kan bli utekatter, lite ränta är bättre än inga sparpengar alls, ont i knäet är faktiskt bättre än att inte känna nåt alls eller inte ha knän som funkar, tråkiga jobb är också bättre än inget alls, Lennart engagerar sig ändå och försöker göra något han tror på, för lite pengar till julklappar är ändå bättre än att inte ha någon att köpa klappar till alls, och en halvtrasig bil kan ändå ta en dt man vill…

Men allt mitt under så svåra förhållanden tillkämpade positiiiva tänkande bröts tvärs av när jag hörde en spröd gammelmansröst på radion. Vadan detta? 

Jo några personer har fått den underliga ide´n att lägga ner ambulansen i Åsele och Malå! Den spröda rösten på radion tillhörde en man som var mycket sjuk och sa ungefär som så att han var så glad och trygg  med att ambulansen fanns så nära, och att den hade räddat hans liv flera gånger. Han var jätterädd för att det skulle bli så lång framkörningstid för ambulansen hädanefter. Då blev jag sur igen! Men hur fan är det möjligt! (Tangenterna trillar nästan ur när jag hamrar på märker jag). 

Visste ni att för att tag sen var det himla liv i DN? För att vissa sjukhus inne i Stockholm skulle omorganisera så att patienter blev tvungna att åka till andra sjukhus. FLERA KILOMETERS extraväg!!!

Hur långt är det för ambulansen att åka i Åsele och Malå? Herregud, hur långt är det inte för vissa vårdtagare redan nu?

Känns det inte som att hela grejen med att vi alla solidariskt betalar skatt och har någon slags (ickefungerande, tydligen) samhällsstyrning är att vi alla ska ha i praktiskt möjligaste mån samma tillgång till sjukvård inom rimlig tid, skola, gatubelysning o.s.v., m.m.

Annars kunde vi ju alla själva för egna pengar försöka fixa det bäst vi kunde. Då skulle det bli tämligen jobbigt för de i Stockholm att få fram ström till Cappucinomaskinerna!

Morgonraggning…

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Det vore något, det. Jag tänkte på det när jag stod och stirrade in i mitt ansikte i spegeln i morse. Man är ju markant mer attraktiv på kvällen.  Det är ju frågan om det ens är samma person som man ser kl 05.15 nyuppstigen och sedan kl 17.15 får se ren och sminkad och i välsittande kläder…

Hur kan den här märkliga traditionen med kvällsraggning på krogen uppkommit när det vore så mycket mer realistiskt och praktiskt- för att inte nämna mer komiskt- att ragga på morgonen??

Tänk om alla sugna singlar kleve upp kl 5 på lördag morgon, utvilade utan en massa fredagskvällsfestande, och bara typ gick direkt ut! Som små (skrynkliga och vingliga) nyponrosor med den zombie-artade morgonblicken rätt fram.

Dom stackarna som jobbade på O´Learys och de andra ställena skulle få lite bättre arbetstider, även taxi, och polisen skulle få en topp vid 15- tiden på eftermiddagen istället. Akutpersonalen skulle få plocka glasbitar ur folk och lappa ihop dom efter slagsmål på eftermiddagarna, och sedan åka hem till lördagsmiddag med familjen. Eller- förresten, det kanske inte ens skulle bli så mycket bråk. Jag menar- är man strängt taget så energisk att man ids börja slåss om man klivit upp kl 5 på morgonen och druckit öl till frukost? Finns det ens några snygga kvinnor att slåss om?

Nå- dessa hugade spekulanter på raggande och festande tar sig ut på stan denna okristliga timme, ni vet hur det är: hjärnan är lika snabb som melass är lättrinnande i -20 graders kyla, man fattar trögt, håret är tovigt, minsta motgång (som en vidbränd rostad macka) får en att tappa humöret och man ryter åt omgivningen med tordönsstämma och är röd i ansiktet, snubblar över barnens leksaker och ägnar 6 minuter åt att leta efter sin tandborste. Man vill inte prata snällt, man vill ha sin jävla tidning i fred, sitt te varmt, två likadana sockar, inga komplicerade frågor om vart någon annans Levis-jeans är, man är blek, förvirrad och halvrasande. Det är ett ytterst svårt projekt att ens ta sig samman så pass att man kom sig ut genom dörren. Det är stor risk att man glömmer bankkortet, och det är ju bra, då blir man inte så full.

Tänk er att möta en annan singel i detta tillstånd! Så bra! De skulle ju direkt kunna se hur de är i sin allra värsta stund. Ingen behöver bli besviken, och skilsmässorna skulle minska.

När man sedan har varit på krogen och raggat, och ska ta sig hem ensam eller inte, så är det ju guldläge: på lördag eftermiddag har man lång tid på sig att få tag i någon kompis som kan hämta en, eller så kan man gå eller cykla. När man kom hem är det fortfarande bara tidig kväll, och man kan nyktra till, fyllna till, se på tv, eller bara ladda inför söndagsmorgonraggningen, som kan utövas i lugn och ro utan att man behöv gruva sig för måndag morgon.

Det förfärliga med det här är bara att nästan alla kvinnor ser hemska ut på morgonen, medan männen bara är rufsiga och busiga.