Etikett: unga

Ordet ”utanförskap”

Av , , Bli först att kommentera 0

 retar egentligen gallfeber på mig. Nu är jag allvarlig. Det är oförskämt, respektlöst och utan eftertanke politiker använder sig av det.

Vad är det för dumheter- utanförskap! Dom pratar ju om massor med människor som inte jobbar. En del är för sjuka, en del för unga, en del för gamla, en del jobbar svart, en del blir försörjda av någon annan, en del har tillräckligt med pengar ändå m.m.

Politikerna talar om detta som att det vore en oifrågasättbar (slår vad om att det ordet inte finns på t9) självklarhet dels att alla de som inte jobbar känner sig utanför, dels att det bara är genom ett jobb man är en riktig samhällsmedborgare, en självförverkligad person, en behövd medmänniska och liksom MED i samhället.

Men de som inte jobbar kan mycket väl vara allt detta fast de inte jobbar. Den som är sjuk kan ha jobbat och gjort sitt, en del föräldrar har råd att vara hemma några år, en del studerar, en del lever på sitt kapital. Ska vi se på alla dessa som någon annan slags människor? Ska vi ha en sorts B- medborgarskap? Behövs inga pensionärer?  

Dom talar om det som om alla dessa utan jobb vore en homogen grupp. Med samma möjligheter, behov och förutsättningar. Och alla sitter de hemma passivt och gruvar sig därutanför.

Nä- vi ska ha ett samhälle där alla är med.  De som inte sköter sig och ställer till det för andra är de som ska få vara utanför ett tag. Det tycker jag är den enda vägen att gå. T.o.m. sossarna får ta plats, bara de är solidariska. 

 

57400

Av , , Bli först att kommentera 0

 resultat fick jag när jag googlade mig själv!!! Wow. Hade jag nu varit socialdatanörd så hade jag suttit halva natten och googlat alla jag känner. Och sedan facebookat dom någon slags lista…nä. Tänk inte tanken. 

Men man kan ju tänka tanken hur det var förr, innan alla Internetsocialagrejer. Skicka brev. Så fruktansvärt långsamt det känns idag. Det hinn hända huur mycket som helst i ens liv innan det kommer fram. Ja, med dagens takt så hinn grannen både skilja sig och hitta en ny brud och installera henne och skola in styvbarnen hos dagpappan innan mitt brev sprättas upp i Arvika på Fallängsvägen av Emma. Jojo.

Annat vare förr. Jå, förrstår ni, då var det dyrt att ringa utanför riktnummerområdet. När man var hemma hos en kompis och behövde ringa fick man fråga snällt, och då kunde kompisens farsa fråga: "Du tänker väl inte ringa riks?" strängt. På 70-taler var vi unga så auktoritetsnervösa att vi skakade ända in i märgen av en sådan fråga, och stammade bara "Nej nej" i vild förskräckelse. Alla dessa stränga farbröder med svarta tv-rute formade glasögon som helt oväntat kunde dyka upp när man hade som mest kul och dåna fram sina frågor:"Ni leker väl inte doktor?", "Har din mamma gett dig lov att vara här?", "Ni har väl betalat de där tuggummina?", "Vilken tid ska du vara hemma,då?", "Var det ni som snattade 2 kolor från godisaffären?". Ja, jisses. De där gubbarna skulle få präktigt med spö om dom frågade det på en skolgård i Stockholm nu.

Då hade man värsta kollen på snälla gubbar som gav en godis, snälla gummor som gav en bullar, arga gubbar som jagade en med sopborste om man pallade ett äpple, och arga gummor som viftade med disktrasan och hotade ringa ens pappa om man genade över deras tomt. Those where the days…

Var dom där typerna nu? det känns som att gubbar och gummor är liksom svagare och mesigare nu? Håller jag kanske på att förvandlas till en sådan? Hoppas jag blir snäll i så fall.