Etikett: barn

Dum…

Av , , Bli först att kommentera 2

Dendär kursen ”Svenska språket” jag har gick i våras på Mittuniversitetet har faktiskt förändrat mitt liv. Jag har fått lära mig så mycket om språk (t.ex. att det inte bara är ord- det är skrift, sammanhang, jargong, ofrivilligt kroppsspråk, genomtänkt kroppsspråk, det är formuleringar, ordval, förståelse, kommunikationsproblem, inlärning hos barn, inlärning hos invandrare…) att mitt vardagsliv har påverkats. T.ex. kom jag att tänka ordet dum. Det är ett ord som är bannlyst att använda i svenska skolan när man beskriver en elev. Nuförtiden. Det är ett ord som vi som vuxna använder när vi är arga på någon (”men är du dum, eller?)- trots att det med förnuftigt mått mätt inte är särskilt sunt att skälla på någon för att den är dum. Det kan man inte rå för!

Men jag tänkte vidare och funderade på att ordet ”dum” ju används på ett annat sätt när barnen är små. Som förälder använder man ofta ordet dum i bemärkelsen att någon har varit elak mot barnet. Ganska intressant, för det säger man inte vuxna emellan, ordet i betydelsen elak försvinner liksom när det handlar om vuxna. Eller?

Män och traktorer…

Av , , Bli först att kommentera 4

När min son Jack var liten var han galen i traktorer. Det är han fortfarande. ”Traktor” var ett av de första ord han sa, och det var ett måste att varje gång han hörde pappa eller farfar köra ute på gården så var jag tvungen att bära honom till fönstret så han fick se. Det finns ett foto av honom på Nolia för mycket längesedan- han sitter i en traktor och är alldeles vindögd av förtjusning.

Inget konstigt med det, många killar är såna. EMELLERTID finns få flickor/kvinnor som likt Jack älskar maskiner och läser allt de kommer över om dom, googlar på jämförelser mellan senaste John Deeren och Massey:n och surfar in på forum och diskuterar hitchkrokens funktion och satellitstyrningens säkerhet…

Det skojiga är att min dotterdotter Elisabeth (3 månader) är helt fascinerad av maskiner! Hon fick åka med pappa Peder i tröskan och blev alldeles salig! Buller och bång, skärknivar och skakande sållar, mullrande dieselmotorer fyller tydligen denna unga flicka med glädje! Vad månde bliva???

Kanske har Jack äntligen funnit en kompis som kan förstå alla hans synpunkter på de nyaste traktorerna som hans mamma så förtvivlat försöker förstå… Hon som gjorde sin traktor debut 1981 i en skraltig Massey-Ferguson 135 på en vårmjuk lägda i Vallen i Skellefteå kommun. Jag blev lämnad ensam på en lägda som skulle plöjas. Jojo. He var int lätt, men he gick. Stenutlösarn fick jag lära mig fatta och kanterna skulle också bli fina…

Uppvuxen på Odenplan, aldrig mjölkat en ko förr, visste inte att kor inte kunde bitas, att kalvar måste ha råmjölk, att kossor skulle mjölkas twå gånger per dygn, att vallen skördas twå gånger per sommar, att utgödslingar inte alltid funkar-kom jag till Västerbottens bönder och fick lära mig. Efter månaders praktik och sedan avbytarkurs på Forslunda med mycket kunniga och skickliga pedagoger kunde jag konstatera att: Jag kunde sköta en lagård! Jag hade ett yrke! Härligt….

Kan sånt gå i arv?

Hur svårt kan det va??

Av , , 1 kommentar 3

det här med att vara traditionell kvinna! Man behöver bara komma ihåg:

Hur många liter mjölk det finns i kylen

När barmen blev vaccinerade och mot vad

När katten fick p-piller senast

När föräldrar, svärföräldrar, kusiner, svärkusiner, syskon, goda vänner, släktingar, grannar, arbetskamrater, chefer, ingifta bortglömda fastrar och nördiga hobbykompisar fyller år

Om dammsugarpåsar finns i tillräcklig mängd

Om finskjortan är struken

Handla såpa, tejp, papper, glödlampor, folköl, nötkött, underkläder, tvättmedel, sköljmedel, färgpatroner, makaroner, stearinljus, engångsrakhyvlar, tunnbröd, vetemjöl, bilschampoo, papperstallrikar, servetter, hundmat och växtnäring så fort det är extrapris

Om svärmor vill ha brygg- eller kokkaffe

Om ens sambo/äkta hälft vill ha vanlig eller fiberfralla, skjortor i storlek 41 eller 42, boxer eller vanliga kalsonger i vita eller vilda färger, ölet 10 eller 4 grader, chiantiviner eller merlotviner, snittblommor eller krukdito, Ettan eller General, framifrån eller bakifrån, att barnen ska gå i språk-eller musikskola, äggen kokta 5,5 eller 6,5 minuter, jeansen in- eller utsvängda, vitt eller grått grus grus på garageuppfarten eller om fönstret ska vara öppet eller bara lite öppet på natten

När barnen åt senast och VAD och HUR mycket

Om svärfar fick en slips eller en flaska starkt senast han fyllde år

Om stuprännorna är rensade i år

Om fönstren är skrapade och ommålade de senaste fyra åren

När det var skurat bakom badkaret senast

Om hundar kan äta fårben och grislunga

Om det blir åska imorgon

Om tidningsprenumerationen är flyttad till fritidshuset

Om löken i kylen är spänstig eller bör slängas

Vilket datum grädden gick ut

När bilen var underredsbehandlad senast

Om din sambos/makes bästa kompis Mattias gillar chiantiviner eller merlotviner, snittblommor eller krukdito

…och sisådär 1456 småsaker till.

Hur svårt kan det va?

Tänk på dom

Av , , Bli först att kommentera 0

 fattiga barnen i Biafra, sa dom alltid när jag var liten och inte ville äta upp maten. Nu ska barnen väl tänka på barnen Bangladesh. Jag fattade aldrig vad dom menade. Det är klart att det är hemskt att små barn svälter ihjäl, och man såg på nyheterna hur svaga dom var- orkade inte ens vifta bort flugorna från ansktet. Men hur skulle jag- ett ensamt barn i Storstockholm kunna göra något åt saken? Funderade jag då. 

Skulle jag stoppa i den äckliga maten i ett kuvert och skicka till dom? Men kuvertet skulle ju blötas upp, maten bli sur och dålig (det var långt till Biafra, det fattade man) och hur skulle det adresseras??

"Till Fattiga Barn"?

Skulle det komma fram? Hur skulle det räcka till alla tusentals barn som svalt? Tyckte dom om falukorv ens?

Såhär i efterhand ter det sig rörande hur man tänkte som barn. Väldigt praktiskt och mycket krassare än de vuxna kunde föreställa sig.

De vuxna då skulle ha varit mer pedagogiska, för det där blev bara en diffus skuldösning. 

Att jobba med

Av , , Bli först att kommentera 0

 barn är så uppiggande! Jag var även vik i en liten skola i en kommun i Västerbotten idag. 

Barnen skulle fylla i en enkät om skolan på kommunens hemsida, och jag skulle vara behjälplig. Jodå. Det var jag, men det var enligt min åsikt helt knasigt. Att ens ha en enkät som är så svår att barnen måste ha hjälp när de ska svara- det gör ju inte svaren direkt objektiva! Det är klart jag försökte förklara de konstiga orden ("informativ, lättillgänglig, kränkning, påverka, uppdaterad, respektera" t.ex.) så bra jag kunde, men hela grejen var så dum. Om jag ska vara ärlig, för det var inte bara ganska svåra ord, det var krångliga meningsbyggnader och syftningar också. Och det var allstå ända ner till förskolan som skulle svara.

Dom var så söta när dom satt där helt seriösa och försökta svara på 37 underliga frågor så gott de kunde. 

En fråga tror jag var : "Känner du att du har förtroende för och får respekt av din lärare?" Hur lätt är det att svara på för en 8- åring? När lararen sitter bredvid?

Men det är väl inte min sak att döma ..xxxx…..kommun för en enkät de säkert pungat ut en väldans massa pengar för, så att de kan freda sitt samvete med att de sköter kvalitetskontrollen så mönstergillt.

Men annars var det bara roligt, barnen står och hänger på dörren innan det ringer in, de vet precis var de är i matteboken, skrivar gärna långa berättelser och vill ännu mera gärna spela instrument på musiken. Det märks att de har kunniga, ambitiösa och omtänksamma lärare.

 

 

Hon komme sej hem

Av , , Bli först att kommentera 0

 i allafall, den förlupna 13-åringen! Skönt!

När man är ung, apropå ingenting, så går man ju runt och längtar efter att bli vuxen. Då tror man i sin tonårsenfald att de fasor och rädslor man har ska gå över av sig självt när man "blir stor".

Man har inte skuggan av en aning om när man går där på gatan som liten mager och förskrämd 14is att de flesta vuxna kutar runt med en känsla av att bara gästspela i vuxenvärlden. Liksom gå runt och samla vuxenpoäng medan man är livrädd för att någon (typ en av de där arga gubbarna med tjocka glasögon, portfölj och grå ytterrock som fanns på 60-talet) ska ta en i hampan, radera ut ens mödosamt hopsparade vuxenpoäng, förbjuda en gå till jobbet, ockupera ens hus och kasta tillbaka en till högstadiets tyskalektion med ackusativ- och dativobjekt…

Nej, kära Fröken Modin, Magister Elwing, Lindberg och Pietsch- jag kan det fortfarande inte. Skam. Men jag kan rabbla Aus, bei, mit, nach, zeit, von, zu om det kan vara till någon tröst.

Kungalängderna kan jag inte heller, kära mor. Latinska böjningar av verb är svaga, tangens kan jag inte räkna med, och eurytmilektionerna verkar ha gått spårlöst förbi- alla 11 åren.

Hur ska det gå för mig i vuxenvärlden? Jag får klara mig med att kunna ränta på ränta, och skillnaden mellan annuitetslån och rak amortering.

Nå, men det var Fasorna från de tidiga åren jag tänkte på i dagens kåseri. Man var alltså rädd att bli tagen i hampan, man kollar över axeln, skärper till sig, tänker på skolarbetet, o.s.v.

Detta kan dyka upp i vuxen ålder med. Där finns man, med sina poäng, kompetenser, hemstickade sockar, hembakta bröd, kokad sylt, tidspassning till jobb, betalande av räkningar och vaxande av bil.

Jag stod vid återvinningen och sorterade i snålblåsten: färgat glas, metall, plast, förpackningar, tidningar. DÅ kommer jag på mig med att tänka medan jag ser ett kvarglömt kuvert i tdningshögen som bara slurpar ner tillsammans med vk- ner i mörkret i containern: "Tänk om någon kontrollant från kommunen står där på Dåvamyran och kollar och så hittar de mitt kuvert med mitt namn och adress på! Tänk om de far hem till mig och…"

Och…ja- vaddå? Spöar upp mig med tre inlejda Björklövenbackar på dåligt humör? Ger mig böter på 3000 kr? Tar min hund som gisslan? Ringer mina föräldrar?

Nä. Det vore för lindrigt. De snor alla mina vuxenpoäng, förstås, och kastar iväg mig.

 

På Facebook

Av , , Bli först att kommentera 1

 har det dykt upp ett foto på en 13-årig flicka som varit försvunnen i 6 dygn,mamman letar förtvivlat. Vi sprider det vidare, och hoppas att internet kan hjälpa. Det är få saker som är mer fasansfulla än att ens barn är borta, och jag önskar verkligen att att hon kommer tillrätta. Plötsligt känns ens egna bekymmer fjärilslätta. 

Tänk om man skulle

Av , , Bli först att kommentera 0

 

 
Få se en Anna Skipper- version av sitt liv! I sina program där hon hjälper människor att leva hälsosammare och minska i vikt brukar hon ju ha dels som en skriven resumé där det står en lång lista på vad de ätit under en vecka, dels duka upp alla t.ex. pizzor eller hamburgare de ätit under ett år.
Fast istället för att det skulle vara en lista med: 38 loppar latte + 14 Big Mac + 114 sockerbitar + 27 chokladkakor o.s.v. så skulle den kanske se ut såhär:
Du har under ditt liv, som hittills varat i 51 år:
·         Använt 456 timmar till att sminka dig
·         Använt 4 kg tops och bomullsrondeller
·         Använt 1.679 timmar till att klä på dig
·         Använt 1.632 timmar till att vänta på kollektivtrafik
·         Använt 464.000 kr till att köra egen bil
·         Använt 4.600 timmar till att sitta framför datorn
·         Använt 15.500 timmar till att sitta framför tv:n
·         Använt 4.872 timmar till att leka med dina barn
·         Använt 484 m3 vatten
·         Ätit upp 18 kossor och 16 grisar
·         Druckit och ätit upp 62.000 liter mjölk
·         Åkt bil 26 varv runt jorden
·         Använt upp 4,6 mil toapapper
·         Köpt kläder för 357.000 kr
·         Varit för sen till möten 462 ggr
·         Bett om ursäkt 1.893 ggr
·         Gråtit 0,28 l tårar
·         Ångrat dig 380 ggr
 

Öppna skåp.

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Har ni tänkt på det här med att öppna kylskåp? Alltså att öppna kylskåp hemma hos andra och titta in i det respektive att andra öppnar ens kylskåp.

Det är som en outtalad barometer på hur väl man känner varandra och vad man tolererar.

Mina barn öppnar mitt kylskåp och tar hej vilt vad dom vill ha, utom om det är sådana saker dom vet att man har i en viss maträtt, typ avokado eller creme fraiche eller rostbiff. När dom var yngre hände det faktiskt att vissa av deras kompisar gjorde det, men inte de mest väluppfostrade förstås. (Skulle Linus och Emma aldrig göra).

Hemma hos mina föräldrar gör jag samma sak. När jag var gift kollade den ena svägerskan aldrig i kylskåpet hos mig, medan den andra både öppnade, kollade och rensade ut. En del vänner man har kollar i kylen, men ingen tar något utan att fråga. En del som rest långt och är väluppfostrade sitter bara pall på en stol och sneglar mot kylen diskret.

Jag öppnar sällan kylen hos mina vänner annat än några få, men det är mera på ett sånt där sätt man gör när man är disträ.

Vissa människor gillar inte ens att deras barn kollar i kylen: ”Vi ska äta om 2 timmar- stäng dörren!”

Dom blir antagligen jättearga om någon av deras vänner skulle komma på idén, men det intressanta är att de flesta av oss liksom telepatiskt bara känner på sig att hos vissa vänner öppnar man bara inte kylen- än mindre tar något.

Nästan alla kvinnor jag känner måste absolut kolla in andra människors badrumsskåp. Dom spanar in färgen på ögonskuggan, hur kladdig tandkrämstuben är, hur mycket krämer det finns och om det ligger något pinsamt gömt längst in…

En del av dom måste även ta en liten klick dyr kräm eller måla lillfingernageln med lack, nästan som tvångsmässigt.  Har aldrig hört att karlar gör så. Varför skulle dom? Dom skiter blankt i om deras vänner har Gillettes tredubbla rakblad, om dom använder Axe eller Hugo Boss eller om deras fruar gömmer batteridrivna—–

Jamen he gäll ju å va produktiv!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Nu har vi haft temaveckor på skolan, och vi liiite ambitiösare elever har ägnat oss åt att få klart saker. Som min täljhäst, ba, t.ex…

Man klämmer fast exempelvis en träbit genom att pressa fötterna på pedalen, då låses huvudet och man kan tälja på. 

Och så har jag målat Sundlings fönster, fixat Gunillas kamin, och börjat träna på trädekorationer i form av karvsnitt.

Om ni undrar, alltså. I Västerbotten går det ju mycket ut på att vara duktig och producera saker. Det kanske är så i resten av landet och vadvetjag hela världen. Men jag gillar att dra förhastade slutsatser av begränsade erfarenheter och att generalisera- så jag påstår besserwisseraktigt att det är något gammalt frireligiöst arv i trakterna som gör att man inte bara måste vara duktig, utan också måste bevisa det! Mälte pären i april, skotta snön mot huset i november, klar med julklappar i oktober, vaxa bilen varje månad, deklarera i tid, ha bullar i frysen, välja rätt skola till barnen, ta bort flagnat nagellack, samla årsbeskeden i en pärm, gå till tandläkarn i tid, köra åkgräsklippare och trimmer,  inga lik i garderoben. Präktigt värre. 

Inte som på 70-talet.

Och om ni undrar så är täljhästen målad med först pigment av Engelsk Röd utrörd i oljelasyr, och sedan bara oljelasyr.

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se