Stadspojken har just återkommit hem från en Fly out Fly in resa till Venedig. Visst hörs det lyxigt med att tokfara till Venedig så där bara fram o åter. Och över en helg dessutom. Jag har varit iväg och haft en avslutning med EU-projektet EU Too som hade sin slutdragning i Lördags.

Det finns många fördelar med livet att bo här uppe i norr men även en del problem, speciellt logistiska.- Om man ska vara i Venedig en Lördag så måste man fara på fredagen för att komma i tid. Ska man sedan hem med ett flyg som inte kostar en smärre förmögenhet så får man vänta in dom flygen som inte har flest affärsresenärer. Dvs det går åt en massa tid i onödan.

Men vem är jag att klaga, förutom att man får lämna Huskorset hemma själv över den gemensamt lediga helgen. Det är tur att hon är förstående för annars skulle det vara tufft.

I Venedig så var det lika varmt som när vi for från Robertsfors. Men sedan steg kvicksilvret ytterliggare en 5-7 grader. I Söndags var det snudd på olidligt varmt fläckvis och kroppens blottade delar förändrade färg till både rosa och rött t.o.m mörkrött i pannfläsket.

Men när  jag och min vapendragare Staffan återvände till Robertsfors via Skellefteå så sprang verkligheten ikapp oss, +7 grader.

Igår på KS togs det en mängd beslut av olika slag, en del hade jag själv lagt förslag på. Men det som var absolut roligast var att Summoned Tide fick Ungdomsstipendiet och David Sandström  fick Kulturstipendiet. Dessa stipendier kan förhoppningsvis lyfta musiken i kommunen än mer. Nästa stora event bland Turneer är att se Summoned Tide tävla i riksfinalen av RockKarusellen nu på lördag i Uppsala.

Jaaaa det är så jag känner mig just nu kl 2037. Jag har sovit en bra stund efter middagen och känner för att göra absolut ingenting. Troligtvis så är det efterdyningarna efter helgens 250 mil i bil som fortfarande sätter sina spår.

Min mamma sa till mig idag att jag är tvungen att varva ner och ta det lugnt. Att det bara är att inse att man inte är 20 längre.

Jag som vet bättre om mig själv än min mor gör kan bara  konstatera att hon vet nog inte vad hon snackar om, eller handlar det om att inte erkänna eventuella svagheter o defekter.

Ang Alliansen och dess politik – Nu kommer dom bara med mer och mer stockkonservativa ideer till förändringar.

Har läst att Alliansen vill ha lägre åldrar för betyg samt få till en sex gradig skala från A-F. Nog käns det som ett sjukt förslag. Och som den "kompetenta regering" som dom påstår sig vara ,  har dom inte sett hur utvecklingen går. KAN detta verkligen förändra dom problem som finns i skolan och hos eleverna idag??? Jag är då djupt tveksam. Men det är ju en Major av den Gamla skolan som framför idéen.

Vad blir nästa steg införa två kammarsystemet eller rent av en ståndsriksdag för dom besuttna. Näää nu får det vara nog med den lekstuga som heter Alliansen. Se till att gå man ur huset den 19 september och läg en röst på partier som vill utveckla landet och inte ta det tillbaka 70-100 år

Ännu ett äventyr!!!!

Stadspojken, Huskorset o Ögonstenen har varit på en miniturné. Jaa inte var det en Rockturné men ändå. Vi har varit i Lillehammer och bevistat en invigning av en utställning som en kompis till familjen, Borgny Svalastog, har haft.

För att ta oss dit så for bilen hit o dit. Vi startade i arla morgonstund från Ånäset med Mormor. Henne gjorde vi oss av med hos svågern i Gävle, själva så lämnade vi Gävle efter en stadig brunch för vidare transport mot Stockholm o Skönsjungande Helena. Denna gången så blev det endast en fransk visit, dvs kort för er som inte förstår språket.

Vi transporterade Helena till jobbet på fredagen innan vi styrde ut ur stan och ställde in GPSen på Lillehammer. Vi passerade många platser som jag passerat tidigare. Men öven en hel del som jag fick se för första gången. Vi landade på hotellet i Lillehammer vid halv. Konstigt så nära allt känns i södra Sverige o Norge.

Hela lördagen gick i kulturens tecken. Vi besökte Aulestad, en mäktig gård som tillhört B. Björnson. Det var så lyckat att vi fick lära oss en massa om den store norske diktaren, jämställdhetskämpen och internationallisten Björnstierne Björnsons liv och leverne. Efter att ha lyssnat på kulturminister Anniken Huitfeldts lyriska presentation om B.Björnson så fick jag en syn att han var Socialdemokrat i själ och hjärta trots att han officiellt inte tillhörde något politiskt parti. Så han gjorde mer än bara skrev ”Ja vi elsker dette landet” och boken Synnøve Solbakken och boken om Arne.

Efter ett antal timmar på Gausdals vackraste gård, o garanterat den mest påkostade (renoverad för 60 miljoner norska kronor) så tog oss bussarna tillbaka till Lillehammer och Maihaugen. Väl där så vankades det sen lunch med Drottning Sonja. Jaa nu har Stadspojken ytterligare ett kungahus att lägga i sin ”att ha gjort-lista” trots att han är mer av en republikan.

Efter god itaiensk mat och därtill hörande rött så var det dags för en trevlig festföreställning med en hel hoper kända norska artister.

Efter denna så var det då äntligen dags för le Grande Premier av Borgnys utställning. Snacka på att den var mäktig.

http://www.royaltyinthenews.com/2010/05/15/queen-sonja-reopens-bjornsons-home-in-aulestad/

Stadspojken har just bevistat 2 dagar med kandidaterna o kompisarna på landstingslistan. En mycket nyttig erfarenhet eftersom han helt plötsligt blev varse om att Landstinget var mer än bara sjukvård. Jaa nog visste jag en del annat också sedan tidigare, men att det var så mycket olika sidouppdrag var nytt.

Men en helt annan sak – Vad är Välfärdens Kärna??

Det är konstigt med mänskligheten. En del älskar att stå i rampljuset och andra vill helst bara stå i skymundan.

Stadspojken  har hållit föredrag med Ögonstenen. Härom kvällen var jag /vi inbjuden av Internationella kontoret vid Umeå kommun för att presentera Youth in Action som är EU:s Ungdomsprogram.

Man hade bjudit in föreningslivet för att visa på vilket smörgåsbord av möjligheter det fins för ungdomar och föreningar. Tyvärr så var det inte så många som nappat på erbjudandet att komma, se och lära sig lite mer om detta eminenta program och liknande.

Men en sak jag slogs av när jag hade pratat färdigt och svarat på frågor var att hur skönt det är att stå inför en grupp människor och få förmedla något som man vill att de ska få veta mer om.

Men innan man har lyckats ta sig dit att känna sig både hemma och trivas med att stå i rampljuset så var det en lång resa för Stadspojken. Jag har väl förvisso nog aldrig haft svårt att stå o tala inför en grupp som jag känner mer eller mindre. Men mitt första STÖRRE framträdande var när jag gick på folkhögskola och skulle presentera syftet med en insamling till bönder i Nicaragua eller liknande land i Centralamerika. På skolan befann det sig närmare 200 kortkursare från Lo:s alla förbund och det föll på min lott att hålla anförandet i skolans cafeteria. Jag kände hur jag svettades i handflatorna och jag minns inte vad jag sa, men efteråt så kom folk fram och tyckte att det var oerhört givande och bra presenterat. Det var som en återfödelse till att vara än mer utåtriktad. Sen den dagen så trivs jag med att prata inför folk på både gator och torg, inför fullmäktigen och kongresser. Man vill liksom inte sluta utan skulle med lätthet kunna stå kvar snudd på timme in o timme ut. Det är konstigt att det är sån skillnad på olika hur en del hellre bara sitter och teaterviskar i bakgrunden och alla vill ha alla strålkastare på sig. Tack vare mina internationella engagemang så har man även fått göra samma sak inför grupper på engelska och det är samma sak där, man vill inte sluta. Enda problemet är väl att man inte har ett tillräckligt stort och varierat ordförråd jämfört med svenskan.

Det är även kul att se att Ögonstenen verkar trygg och trivs med att prata inför stora grupper av människor. Det kommer hon ha en stor nytta av i resten av sitt liv.

Ta och pröva du också så får du se hur skönt det känns!!!!

Valborg, 1a Maj o så en Söndag i slöhetens tecken. Jaa så kan man lättast summera Stadspojkens helg i grova drag. Men nått hände väl i alla fall???

Joo då Nog hände det en hel del. För er som följer mig på Facebook så vet ni att jag brukar slänga in ett meddelande om vad som serveras i Residenset.

VALBORG –

Jag trodde glad i hågen att det skulle vankas Fredagsräkor, Aioli, Goda ostar o Baguette. Men inte då, det blev någe helt annat. Men inte till det sämre vill jag påstå utan snarare totalt jämbördigt. Mormors hemgjorda palt med stekt fläsk. Mmmmmmm, joo koman inföll efter en och en halv palt modell STOR. Sedan ägnades kvällen åt att se på TV med ögon i kors. Framåt natten kom vi på att vi skulle vart till Ume o grattat A.P = den Store Dykaren som fyllde år. Men pga av sjukdom i hemmet, Huskorset är redigt sjuk, så glömdes detta bort i paltkomeångorna. Men A.P satt fast på en dykpråm över helgen så vi får ta detta vid ett senare tillfälle.

1a Maj –

Stadspojken vaknade tidigt och begav sig till sitt badrum för att hyvla bort irriterande hårväxt som växt fram i ansiktet. Han klädde upp sig som det anstod dagen till ära, inklusive en matchande slips. Nu skulle många häpna i möteståget.

Efter en frukost så begav vi, Stadspojken & Huskorset, oss iväg till Robertsfors för att göra oss redo för den årliga Bruksortsvandringen = 1a Maj tåget. Efterföljande möte gav både en andlig och muntlig spis iform av bra talare och god tårta m kaffe.

På kvällen så var vi bortbjudna på en Grillmiddag hos Herr Kvist o Palten med för en gång skull hemmavarande ättlingar. Det var en spännande anrättning som vi, Jag, Huskorset o Ögonstenen bjöds på. Det var många nya sakupplevelser och en middag som inte ens Gordom Ramsay skulle kunna leverera. Efter några timmars glatt umgänge så tog viruset ut sin rätt för Huskorset o vi begav oss hem till TV-soffan där vi mötte Söndagen innan vi lyckades ta oss in till sängen.

SÖNDAG –

Söndagen tillbringades till största delen i sängen. Stadspojken roddade ihop en söndagsfrukost till familjen. Efter maten skulle Stadspojken ta o vara lite ByggareBob, men det blev som sagt lite innan sängen kallade på Stadspojkens uppmärksamhet.

till en sen middag som intogs efter det att Ögonstenen kommit hem från fotbollsmatchen. det blev en favorit iform av stuvade makaroner o korv. Tack o lov för den som kommit på denna kulinariska anrättning.

Stadspojken hade iförrgår kväll bjudit in föreningslivet i Robertsfors till en träff där den nye "Fritidschefen" fick visa upp sig och presentera vem han är. Samt att han hade bjudit in Roger Filipsson från Sisu/Västerbottens Idrottsförbund.

Det var skönt att få ett ansikte på många av er som varit i kontakt med mig under de månader som jag varit ansvarig för idrotts- och föreningsfrågorna i kommunen.

Roger är en fena på att hitta pengar till föreningslivet så här skulle det tappas på kunskap som vi alla i kommunen kan ha nytta av. Finns det pengar där ute som vi skulle kunna ha nytta av så vet Roger vilka pengar det är.

Jag trodde mig vara, likt ett tryffelsvin sökande tryffel, duktig på att sniffa fram projekt. Men jämfört med det som Roger lyfte fram så vill man bara säga ROGER AND OUT.

Vad skulle kunna ske om alla gick ihop med sina kloka idéer och kopplar dom mot att utveckla projekt. Jaa det vet man ju inte men nog skulle jag kunna se intressanta lösningar kring mycket. Tänk om man från föreningshåll i resp tätort gick samman för att få till ett gemensamt kansli, där dom som idag är föreningsanställda har en gemensam arbetsplats.

Ett "vansinnigt"exempel (eller kanske realistiskt) – att man går samman kring dom lokalerna som finns på Stantorsvallen och söker utvecklingspengar för att bygga Idrottens hus där hela det idrottsliga föreninsglivet i Robertsfors skulle kunna ha sina kanslier och man i anslutning till dessa bygger möteslokaler. Detta hus skulle även utan problem kunna inrymma lokaler för luftgevärsskytte.Övrigt föreningsliv skulle också kunna dra nytta av dessa lokaler i utbildningssyfte. Men vem tar tag i spaden o bygger första spadtaget??

Ha en god helg och ni som vill och ska – Vi syns under fanorna i morgon

Nu har han tänkt till han Stadspojken.

Vem kunde t.ex. ana att vi är så oförberedda på "lite aska från en vulkan" och att flygplanen är så känsliga för lite skit i motorerna. Men denna Bloggen ska inte handla om Island o Vulkaner vs flygens avgångar eller inte. Utan den ska handla lite grann om andra saker som jag upplevt och uppfattat sen sist. Det kan ju bli intressant eller inte.

Tänk om man kunde läsa i kaffesump, sia i teblad eller ha en liten spåkula med framtiden utstakad framför sig, så mycket lättare en del skulle kunna vara.

Vem har sett i sin kula att; 

– Volvo skulle bli ett Kinesiskt-Svenskt bilmärke. Från att ha varit ett av svensk industris främsta flaggskepp via Ford till att bli en fabrik i det nya företagets geografiska utmarker

– Saab skulle bli ett Holländskt-Svenskt bilmärke. Att vara det andra flaggskeppet inom svensk industri via GM till att bli en annan fabrik som kan vara hotad dom närmsta åren. Och att det är oklart hur finansiering o framtid ser ut…

– Summoned Tide skulle hamna i riksfinalen för RockKarusellen. Jaa detta var kanske lättare att förstå med tanke på deras fans. Men ändå… kommer dom nu att kunna ta sig upp för nästa steg mot framgången. Jaaa vi är ju många som tror o hoppas, men vägen är lång……..

– Norrbottniabanan kanske blir klar 10 år senare än det var tänkt. Kommer vi hinna att få se eller åka ett snabbtåg till Stockholm från Robertsfors…..?

– eller att man idag skulle kunna veta om vi kan glädjas eller deppa efter Valet den 19 september. Nu är det ju som så att vi får nog alla vara med och göra det yttersta för att man skall lyckas.

Så har då Stadspojken än en gång bevistat sin fd arbetsplats HamnMagasinet för att både stötta och se Summoned Tides vidare äventyr i musiktävlingen RockKarusellen. I Lördags var det som man kan läsa i ett par lokala dagstidningar Regionsfinal i denna tävling.

Bandet skulle möta 6 andra band som alla hade blivit framröstade som finalfält.

Summoned Tide tog publiken med häpnad genopm att avfyra en konfettibomb i början på sitt framträdande. Dom körde på i 180 med sin vinnarstil och många trodde att det skulle bli en promenadseger.

Men inget i livet skall man ta för givet. När alla banden haft sitt framträdande och Stadspojken fick leka brandvakt på sin gamla arbetsplats så var det då dags för poängsättande.

Det system som man valde för att kora vinnaren var ett vinnande koncept som är väl beprövat på den svenska uttagningen till melodifestivalen. efter juryns röstning så var det mycket nerver som spändes, sträcktes och oroades, det var tre band med 36 vardera.

Det skulle alltså avgöras av publiken vem som skulle gå hem som vinnare. Eftersom stora delar av publiken bestod av folk i Summoned Tide t-shirts så gick de högsta siffrorna till Robertsfors stoltheter och en ny framgångsrik musiksaga är kanske född.

Bandet Summoned Tide, Rikard, Mikael, Jennifer, Jimi och Niclas, har sin naturliga hemvist i replokalen på The Globe.

Jaa dom gör väl mer än så i detta hus. Förutom att Rikard och Mikael jobbar som fritidsledare så har dom också varit med och starta upp SyLanen.

Dessa hårdrockare är fantastiska på att skapa och kreera med nål, tråd garn o stickor. På det sista SyLanet så sydde Rikard sin scenskjorta som han hade i Lördags, detsamma gällde Niklas. Mössan som så många sett på Mikaels huvud stickades även den på detta SyLan.  Jennifer "Haircutter" Sikström sitter och syr på en duk som ska vara klar en dag. Den enda som lyste med sin frånvaro på dessa SyLan var Jimi "Syntharen" i bandet.

Nu väntas det en riksfinal för dessa unga stjärnor i Uppsala den 29e maj. Då kommer Stadspojken stå stolt och fylld av hopp vid sidan av scenen och lyfta fram våra metallhjältar till förhoppningsvis nya höjder.