Mitt nya liv

Jag känner mig extremt präktig och duktig när jag står och rör i gröten på morgonen. Det är lite blandade känslor hos barnen, alla är inte lika förtjusta som Gunde Svan.

Oftast är det en del gnäll så här på hösten, men de lite äldre har släppt den biten nu. De väntar tålmodigt ut mig, för de vet att den där präktighetsivern på hösten brukar ge med sig ju mörkare dagarna blir och ju tröttare mamma blir. Lagom till allhegonahelgen finns det goda möjligheter att mamman har hasat ner i mjölk-och-macka-träsket igen.

Det kommer inte att hända i år. Jag lovar. ’ Höhö, nähä..säger du det så ’ säger barnen och flinar.
Jag borde vara tillräckligt mycket tävlingsmänniska för att hålla grötfanan högt minst till jul.