Stoppa tiden! Jag hinner inte med! Jag har inte ens hunnit röra någon av balklänningarna idag. Bara jobbat, jobbat, jobbat och sen blir man mer eller mindre uppäten av barnen som vill ha assistans med olika saker. Lördagkvällen testade vi chokladfontänen Isa har byggt på tekniken i skolan. Det var med viss skepsis jag iakttog hennes idoga arbete, men ta mig tusan om hon inte fick den att fungera. Vi har en hel kastrull smält choklad i kylen…..

Minns var ni hörde det först. Tyskland vinner Eurovision song contest.
Seriöst, jag trodde  aldrig jag skulle sitta och hålla på Tyskland i något sammanhang, men faktum är att den tjejen är en vinnare. Himla trevlig låt. Och snart börjar röstningen.

Förutom att sy i hundra meter tyll, hundra meter fodertyg, hundra meter råsidenkopia, hundra meter orgANZA, så har vi hunnit en tvärsväng in till stan och titta på brännboll. Sonens lag Salming missade finalen i fjol på en domarmiss, så de hade revansch att utkräva. Tyvärr åkte de ut mot årets segrare med två poängs marginal, vilket var fullkomligt obegripligt för oss som stod vid sidan om och räknade poäng i huvudet. Salming blev inte brända en enda gång, fick in alla spelare på sina slag, missade i princip inte en lyra. Istället höll de på att bränna ut Fantomen fyra gånger, hade sex bränningar och skulle ha haft fler. Och ändå var sluträkningen till Fantomens favör. Mycket märkligt. Jag förstår protesterna.

Jag är glad att jag inte spelar. Jag skulle bli komplett skogstokig på felaktiga domslut. Ja, såvida jag inte var med för att bara dricka öl och lattja och inget annat. Men alla som satsar seriöst för att vinna ( och jag skulle förmodligen inordna mig där) måste ha tuffa dagar på fältet.

Pris för bästa kostym var otvivelaktigt rätt. Jag håller med sonen.
" Spartacus måste ha satsat sex år för att bygga på sig de där magrutorna till den kostymen, så de är värdiga vinnare"

Jag har sett 16-åringen full, psykotisk och beräknande som faderlig investerare i silikonbröst. Allt på scen i estetniornas ”Hospitalet”. Enblandning mellan Scrubs, Greys A och Hollywoodfruar. Jag måste säga att jag aldrig sett en så klockren imitation av Maria-vad-hon-nu-heter,Anna Ankas vapendragare. Och betänk då att jag sett ett knappt avsnitt och kände igen allt! Som vanligt blir man imponerad, inte minst av det musikaliska kunnandet. Det var länge sen jag hörde Bobby Brown live i ett revynummer. Och då förstår ni alla all detta var en hyfsat barnförbjuden föreställning. Väl hemma igen tog jag mig i kragen och satte igång att klippa balklänning. Nu är i alla fall framstyckets alla kritiska delar klara på den ena. Jag tror jag är på banan. Jag menar…det är ju fem dagar till balen.

Idag har jag åkt båt till jobbet. Det är ju inte alla dagar man gör det direkt. Det är heller inte alla dagar man blir anfallen av en mås, gårbarfota bland vitsippor eller får se havet från tre olika platser. Sjön suger som man säger och efter en mindre lyckad lunch på fyra överblivna rollo-kola var jag ganska blodsockertunn när jag kom hem. Kvällen, ja det som var kvar av den efter ett par kvällsmöten, har ägnats åt att slita mitt hår över mönstret till den ena balkänningen. Den som jag inte har hittat något mönster till, utan måste designa själv. Nu har jag klippt till det i lakansväv och sytt ihop för provning, sytt om, nålat ihop, prövat igen, tagit in här och ut där,provat igen och så vidare i ett evigt lopp. Nu hoppas jag vi kan sätta saxen i själva baltyget i morgon. Den andra balklänningen har jag i alla fall måttat och klippt ut mönster till nyss så jag får betrakta projektet som påbörjat. Jag skulle bara behöva utöka dygnet med en sådär tio timmar till per dygn, så skulle jag känna mig alldeles lugn!

Det är en ångestfylld period det här. Jag undrar om det ser ut såhär i alla tonårsfamiljer? Jag har oerhört labila tonåringar just nu och det går inte en dag utan att man får trösta och försöka amatör-terapia. Och det mesta handlar om den oerhörda stress de utsätts för i slutet av terminen.

05.03 rullade vi in i Nordmaling och släppte av Julias två kompisar innan vi åkte hem för att sova några timmar. Jag tyckte synd om Julia som skulle upp en dryg timme senare. Själv hade jag en timme till. Då hade jag i och för sig bara sovit en timme i bilen under natten och det kändes när klockan ringde. Jag förstod inte hur jag skulle ta mig upp helt enkelt.

Passerar ett sovande Sundsvall i sommarnatten. Barnen sover sött efter att ha varit ganska speedade efter konsertupplevelsen och fått tillsägelse att det skulle vara tyst efter Uppsala. Radio Guld spelar Johnny the Rocker som en skön kontrast mot Mix Megapols Manboy. Två olika schlageruppleverser kan man säga. Solen håller på att kravla sig över horisonten och det där magiska ljuset i kombination med första grönskan är oslagbart. Det enda somstör är de otaliga långtradaromkörningarna. Ja och så att man bara blåser förbi IKEA utan att stanna förstås!

Sitter utanför Cirkus i Stockholm och väntar på fem tjejer som just nu förmodligen skriker hysteriskt åt extranumret från Flight of the conchords. Själv har jag strosat i Rosendals trädgård under tiden, med man och lillson som jobbat sig svettig i hinderbanan i lekparken där. Nu är det bara attplocka fram kuddarna och försöka sova i bilen i natt, för så snart tjejerna kommer ut från Cirkus blir det att köra raka spåret upp till Nordmaling under natten. Samtliga ska till skolan i morgon bitti. Vi räknar med att vara hemma i tid tills gymnasiebussen går strax före sju i morgon bitti. Det blir nog en tidigare kväll i morgon!

Unikum, är det någon som är druckit det? Ungerns nationallikör som har en beska i eftersmaken som kan döda kor. Och folk oxå! Efter en händelserik dag med något jag ska berätta om senare så har vi grillat hos bekanta och sitter nu ute på min kompis radhusgård och dricker just Unikum. Jag hade tänkt göra av med den där flaskan som stått i deras barskåp i tio år snart…men 40 procent och en liter…jag vet inte om jag ror iland det projektet!

kungsträdgården hann vi med, men Erik Hassle hade spelat klart till tonårsdamernas besvikelse. Själv kände jag att det inte gjorde så mkt attfå åka ut till huddinge och bädda ner sig mellan svala lakan hos min kompis. Julia och Isa och två av Julias kompisar som åker med, sover hos äldsta dottern. Jag , min man och lillsonen hos min kompis som bor ett par kvarter därifrån. Känns som man har hunnit med en hel del sen man vaknade i Nordmaling imorse. Särskilt med tanke på att alla haft full skol- och jobbardag.