Hedningar och oäktingar

Brorsan ska ju som bekant bli farfar. Därför gick diskussionerna höga igår om vilket namn som kunde tänkas komma på tapeten. Brorsonen hade nämligen redan koll på vilket kön det skulle bli, vilket naturligtvis upprörde min konservativa bror. Ja, eller i alla fall gör han en grej av att vara sura farbrorn som upprörs över dagens samhälle.
Alltså hade han åsikter om det där med att veta barnets kön innan det är fött, men han tyckte till om en del annat när han ändå var på hugget.

Brorsan: Och sen ska de inte döpa barnet heller!
Jag och syrran: Nähä, ja man gör ju som man vill.
Brorsdottern: Jamen pappa, de har ju gått ur svenska Kyrkan, då kan man inte döpa barn där heller, det fattar du väl.
Brorsan: Och varför skulle man gå ur den?? Jag är omgiven av hedningar. Halva släkten är hedningar!
Jag och syrran: ( mycket belåtna) Blanda inte in oss i det här, alla våra barn är döpta, ingen har gått ur kyrkan.
Brorsdottern: Men pappa, du ska väl inte säga något du som har fyra oäkta barn. Du är ju inte ens gift.
Brorsan: Du, det är en jävla skillnad på att vara hedning och oäkting! Det är mycket värre att vara hedning!