TRE principer för multikulturens överlevnad

Kan vi ena Sveriges invånare under en gemensam värdegrund? Vi pratar om elefanten i rummet. Vi alla rider på en elefant utan att många vet om det, och om vi inte uppmärksammar detta kan vi mycket väl vara på väg utför klippan. Låt oss förklara varför. 

Är det moraliskt fel att äta sin egen hund efter man råkat köra ihjäl den? Det är en seriös fråga som psykologen Jonathan Haidt ställer för att visa hur den större majoriteten av världens befolkning känner avsky för vissa beslut, även om ingen tagit skada. Han utvecklade en moralisk teori som hävdar att människors moral styrs mer av sina magkänslor än rationellt resonerande, inkluderat liberala människor. De kan tyckas göra helt rationella beslut som är helt oberoende av deras känslor, men låt dig inte bedras; enligt Haidt beror det mest på att de vuxit upp i en politiskt liberal miljö – även deras moral är ett resultat av social påverkan sen födseln. På så sätt gör de allra flesta av oss moraliska beslut och bedömningar baserade på våra känslor. Det är inte förrän efteråt vi försöker rättfärdiga dem med vårt resonerande, om vi ens försöker.

Han förklarar denna moraliska process med en analogi av en elefant och en ryttare. Elefanten är den emotionella sidan av människan och den rationella är ryttaren. Elefantens ryttare ser ut att styra, men när det finns en oenighet mellan elefanten och ryttaren vinner elefanten vanligtvis.

Enligt moralfundamentsteorin, som Jonathan Haidt var med och utvecklade, har varje människa olika fundament som är avgörande för våra moraliska beslut. Liberala collegestudenter i USA bekänner mestadels bara två av teorins sex fundament: vård/omsorg och rättvisa/fusk. De har inget problem med att hundägaren äter upp sin ihjälkörda hund till skillnad från andra personer, vilka även kan bekänna de resterande fundamenten. Konservativa är vanligtvis några som tenderar att lägga vikt på samtliga sex, med de två ovannämnda även: lojalitet/svek, auktoritet/omstörtande, renhet/förnedring, och frihet/förtryck.

Med den stora invandringen de senaste åren har Sverige fått en allt större konservativ och religiös befolkning; det finns även en snabbt växande högerkonservativ befolkning, av främst etniska svenskar, som alla har helt andra elefanter (moraliska värdegrunder) än den svenska majoriteten. På grund av denna utveckling, och att vi svenskar inte har en tillräckligt god förståelse för främmande värdegrunder, har samhället blivit kraftigt polariserat. Därför är det nu viktigare än någonsin att vi försöker komma till underfund med hur vi ska kunna leva i god sämja med varandra, trots våra olika värdegrunder. Kan Sverige vara en plats där vår samlevnad är möjlig? Vi på den här bloggen är övertygade om den möjligheten. Men det kommer bara kunna förverkligas om vi kämpar för att följande 3 principer ska få starkt fäste i Sverige.

1. Förståelse för andras moraliska värdegrunder

Eftersom varje människas värdegrund är resultatet av en lång social process beroende på miljö, historia, kultur och religion måste vi inse att det inte är en lätt uppgift att förändra någons moraliska värdegrund. Om vi kan vara överens i att inte försöka tvinga varandra till den ”rätta” moralen, finns det ingen annan väg för förståelse förutom genom respektfulla debatter och dialoger. Förståelse mellan varandra leder till respekt. Den som förstår svenskars kärlek till hundar kommer inte tänka tanken på att äta sin hund. Likaså bör man undvika att skända flaggan, svära i kyrkan, eller bränna en koran. Det finns mycket mer konstruktiva sätt att kritisera varandra på.

Enligt Jonathan Haidt är det inte lätt att förstå andras värdegrunder, bara en liten del av befolkningen klarar det. Men utan den förståelsen är det hopplöst att försöka förändra andras övertygelser. Haidt berättar i sin bok The Righteous Mind vad som krävs:

”Om du verkligen vill förändra någons åsikt i en moralisk eller politisk fråga, måste du se saker från den personens synvinkel såväl som din egen. Och om du verkligen ser det på den andra personens sätt – djupt och intuitivt – kan du till och med upptäcka ditt eget sinne öppna som respons[ändra åsikt]. Empati är ett motgift mot [själv]rättfärdighet, även om det är mycket svårt att empatisera över en moralisk klyfta.” (Haidt 2012, s. 49, min översättning)

Om någon skulle invända med “Ja, vi kan väl acceptera andra värdegrunder men inte alla! Vi kan inte acceptera värdegrunder som tydligt skapar konflikter och är en samhällsfara?”, så håller vi generellt med om detta påstående. Därför är det viktigt att man även kämpar för kommande två principer. 

2. Förståelse för skillnaderna mellan behov och önskningar

Vi har alla olika önskningar hur vi helst vill leva, hur samhället ska se ut, och vilken regering som ska ha makten. Däremot är våra behov mycket likartade. Om det är något vi har gemensamt så är det vårt behov av trygghet, säkerhet, frihet i att leva enligt våra övertygelser, och att allt detta ska nedärvas till kommande generationer. Exempelvis kan Abdullah önska att han ska höra böneutrop för varje bön, men det kan råka i kollision med Oves fysiska behov av att kunna sova ostört. Abdullah kan fråga sig: behöver jag verkligen det här för att känna trygghet och kunna utvecklas? Om inte, så borde han prioritera att inte skapa konflikt med en annans behov för att uppfylla sin egen önskan. På liknande sätt kan Ove önska att muslimer inte ska få någon plats för bön på skolor för han tror det leder till en fundamentalistisk islamisering, men det kan krocka med Abdullahs behov att leva enligt sina övertygelser. Ove kan här, likt Abdullah, prioritera att inte skapa konflikt eftersom det bara handlar om hans egna önskningar.

Kortfattat: Behov är det som individen i fråga inte kan leva utan för att kunna behålla sin fysiska och psykiska hälsa; till skillnad från önskningar som individen vill ha, men vars välmående inte är i behov av. Det tillkommer eventuellt ett litet problem inom denna princip: vem avgör vad som är behov och vad som är önskningar? Och vad gör vi om någons behov kolliderar med en annans behov? Lösningen för det är faktisk enkel. Det första är att man har någorlunda god förståelse för andras moraliska värdegrunder (första principen) och vad som är centralt i dem. T.ex. att högt deklarera böneutrop med högtalare ut mot gatan hör inte till en central del av den islamiska tron – det är inte ett villkor för att en muslim ska kunna leva ett rättfärdigt islamiskt liv. Om man vill undvika konflikt och osämja kan Abdullahs mindre nödvändiga önskan inte få gå före Oves viktigare behov av sömn.

Det andra är att man vänder sig till den svenska grundlagen om någras behov skulle kollidera. Varje individ kan därför själv ges friheten att välja vad som är dennes moraliska behov och praktisera det – med villkoret att det hålls inom lagens ramar. Kolliderar ett behov med ett annat kollar man helt enkelt vilka som bryter mot lagen. Detta leder oss till den tredje principen.

3. Stärka människors fri-/rättigheter och hedra grundlagen

I Sverige ger grundlagen ett tillräckligt bra skydd åt minoriteter och deras övertygelser. Problemet sitter i vissa politikers och deras valkretsars attityder och bristande respekt för grundlagen. Det finns ingen magisk kraft inneboende i lagens skrifter, utan lagens auktoritet stärks endast av de som hedrar och följer den. Det finns politiker som hetsar allt mer mot oliktänkande och för en symbolpolitik som skulle, om den uppfylldes, strida direkt mot grundlagen. Därför räcker det inte med att vi bara försöker förstå varandra och söka gemensamma intressen – vi måste även kämpa för att grundlagen skyddas från opportunistiska politiker.

Sammanfattning

Sverige är idag försatt i en situation som verkar ohållbar. Människor känner sig bedragna och förda bakom ljuset av det politiska etablissemanget och har därför börjat dra sig till demagogers vilseledande retorik och ogenomtänkta politiska lösningar. Deras politiska agenda innehåller inte ett spår av ovanstående principer. Med dessa tre principer kan vi föra en gemensam kamp mot demagogers nyckfulla handlingar utan att behöva vänta på hjälp från principlösa politiker och byråkrater. Vi vill uppmuntra att principerna följs och respekteras för att bygga upp samförståndet i samhället från gräsrotsnivå. 

Principerna funkar även bra som granskande och partiöverskridande glasögon för att avgöra vilka politiker som bidrar till ökad polarisering och konflikter, eller till samförstånd och fred. När en populär politiker matar sina följare på Twitter med att ”social intolerans är den bästa metoden att hålla religionen i.e. islam i schack”, vet vi omedelbart utifrån dessa tre principer att han är en del av problemet, inte lösningen.

Oavsett vad man tycker om saken så är Sverige nu ett multikulturellt land med ett ännu större multum av varierade önskningar. Utifrån vår faktiska situation måste vi seriöst fundera på vad som är mest värt – att strida och gå i konflikt för att några få önskningar ska uppfyllas för ett fåtal vinnare, eller söka samförstånd där de flesta behoven kan tillgodoses för de allra flesta?

Mer av detta komma skall!

Gilla och följ oss på Facebook: Patrioterna