Hämtade in tidningen i onsdags och fick en hemsk överraskning. Umeå hade vunnit kampen mot Lund och kommer att bli Europas kulturhuvudstad år 2014. Fan, tänkte jag, nu måste vi slösa bort ännu mer pengar på den här skiten. Det räckte tydligen inte med allt slöseri som de redan har gjort, som till exempel de värdelösa björklövsstolarna som finns överallt och de fjantiga cykelmätarna som man inte fattar någonting av.

Nej, nu kommer vi få ännu mer operor som ingen går på, kanske rustar man upp Gamlia och Västerbottensmuséet så att salarna där kan stå tomma ännu i några år utan att rasa ihop av tristess. Men vad händer med allt annat som behöver göras i Umeå? Typ badhuset som aldrig verkar bli av, den nya tågstationen i Umeå centrum, E4 som tydligen ska dras runt hela Umedalen av någon jävla anledning och allra viktigast, Staden mellan broarna (som borde döpas om till Parkerinsplatsen mellan broarna eftersom de aldrig tar tag i skiten).

Men hur ska våra politiker ha tid med dessa frågor och alla frågor som rör skola och omsorg när de har händerna fulla med alla värdelösa kulturbestyr. Har politkerna ens frågat umeborna om de vill vara kulturhuvudstad? Jag tror inte det. Tack och lov är det val innan 2014 så om vi har tur kanske vi lyckas bli av med några av de nuvarnade politikerna och ersätta dem med några nya, som faktiskt tänker på vad umeborna prioriterar och inte vad de själva tycker är roligt att hålla på med.

Hade en föreläsning för några dagar sedan som handlade om robotar (jo, sådana föreläsningar får man ha om man går civilingenjör) och på något sätt kom föreläsaren in på krigslagar (LoW). Fråga mig inte hur han kom in på det ämnet (han pratade om hur etiskt det är att andvända robotar i krig eller nåt sånt…) men plötsligt var vi inne och pratade om Genévekonventionen och liknande.

Varje gång han nämne Laws of War, som det heter, så tänkte jag på hur absurpt det är med regler i ett krig. Varför finns det regler överhuvudtaget? "Det är väl självklart", säger några. "Utan lagar i krig skulle misären bli ännu värre." Jaha, men varför har vi då inte en lag som säger att man inte får kriga? Och vem är det egentligen som kollar upp så att lagarna följs? FN? Vad ska FN göra om lagarna inte följs, hota med ännu mera krig?

Visst, det är väl bra att man som soldat kan ställas inför krigsrätt ifall man skjuter ihjäl civila, annars skulle väl soldaterna bara meja ner allt som rörde sig på fiendesidan. Men vem ser till så att det gäller? Om militärjuntan i Burma får för sig att invadera Thailand och börjar sjuta ner civila på gatorna i Bangkok, kommer FN då att ge dem böter för att de bruti mot krigslagarna?

Nej, det finns inga regler i krig. Den som bestämmer i ett krig är den som är mäktigast och har mest resurser. Hur många krigsförbrytelser tror ni att de amerikanska soldaterna i Irak begick? Väldigt många, skulle jag tro, och förmodligen går de flesta av dessa brott ostraffade fortfarande. Vem ska straffa dem? Om inte USA:s egen militär gör det så kan ju knappast något annat land ställa USA inför rätta.

Laws of War i all ära, men om man tänker på det så inser man att det egentligen bara är ord på papper och ingenting som fungerar i verkligheten. Det är som om man spelar Monopol och motståndaren fuskar och hoppar över dina hotell, och när du anklagar honom för att ha fuskat så skjuter han dig i huvudet. Spelreglerna skyddade dig inte, hade du däremot haft en ordentlig hjälm skulle du kanske ha överlevt.

Så varför ska vi har lagar om krig när vi istället inte behöver ha krig alls?

Hej och välkommen tillbaka till vardagen! Den långa hemska sommaren är äntligen över och till sist börjar jobbet och skolan och rutinerna igen. Å så ni måste ha längtat! Hur har ni klarat er under sommaren utan några tider att passa, utan några måsten att göra under dagarna? Hur har ni stått ut med all sol och all värme? Jag förstår att ni måste ha gått runt och varit frustrerade över att ni inte haft någonting att göra under sommaren.

Men frukta inte, för nu är det höst. Ni är hjärtligt välkomna tillbaka till jobbet och skolan. Återigen är era dagar planerade från arla morgon till sen eftermiddag. Ni behöver inte längre lida av för mycket fritid och brist på saker att göra. Ni kommer återigen få ordning på era liv. Inga fler jobbiga sovmornar. Är ni inte lyckliga?

Som grädden på moset så blir det mörkare och kallare också. Äntligen kommer ni kunna sova på nätterna utan att solen sticker er i ögonen. Ej längre kommer ni måsta svettas på dagarna eftersom att det är för varmt. Men bäst av allt, allt det gröna och levande ute i naturen kommer att försvinna och ersättas med det enkla vita snön. Längtar ni inte alla efter det första snöfallet?

Så, vardagen hälsar er välkomna tillbaka. Och frukta icket, för det är tio månader kvar till nästa sommar. 

 Jo, jag vet att jag skrivit ett inlägg om hur bra och häftigt Media Markt var, men det var innan jag faktiskt köpte någonting där. Nu vill jag bara varna alla för att inte handla på Media Markt om de inte är absolut säkra på vad de ska köpa. Jag köpte nämligen en sak i lördags och sedan ångrade jag mig och tänkte lämna tillbaka det, något som visade sig vara ett helt äventyr.

Man tycker att det ska vara rätt enkelt att lämna tillbaka en sak på ett så stort ställe som Media Markt. De har ju trots allt mer personal än de har kunder. De har till och med en disk enbart för återlämning av varor, så jag trodde naturligtvis att det skulle gå snabbt och enkelt. Men ödet tycker om att djävlas med mig.

Hur som helst så började det med att jag fick köa till återlämningsdisken och kvinnan i kön framför mig hade väldiga problem med att lämna igen sin datorskärm eftersom hon inte hade med sig kartongen. Hur som helst så fick tjejen i kassan hjälp då det kom en annan kassör som kunde hjälpa mig. Och då blev jag typ intervjuad om varför jag ville lämna tillbaka den och sedan granskade kassören saken som jag skulle lämna tillbaka i typ en halvtimme innan hon kom fram till att hon inte hade resurser nog för att ta tillbaka den.

Så jag fick ett papper som sa att jag hade tagit med mig den in och sedan skulle jag gå till dataavdelningen så att de kund hjälpa mig. Redan nu kände jag mig rätt irriterad, jag menar, vad har man en återlämningsdisk för ifall man inte kan lämna igen sakerna där? Men snäll som jag är gick jag bort till dataavdelningen och där fick jag lov att köa igen innan jag kunde få någon hjälp. Men kunde jag lämna igen saken då? Nej. Killen på dataavdelningen påstod att de inte hade resurser nog för att ta tillbaka produkten och bad mig att följa efter honom till en plats där jag kunde lämna igen den.

Och var tror ni att han leder mig om inte tillbaka till återlämningsdisken? Jo, jag gick alltså fram och tillbaka genom hela Media Markt. Kan berätta att jag var lagomt irriterat nu. Kvinnan som skickat iväg mig till dataavdelningen ska vara glad att hon inte stod kvar i kassan när jag väl kom tillbaka dit. Nu visade sig det nämligen att jag visst kunde lämna tillbaka produkten i återlämningsdisken. Men fick jag några pengar? Nej. Jag fick skriva under på typ fyra ställen och de ville ha min adress och allt (vilken annan butik behöver ens adress för att man ska kunna lämna tillbaka en sak?) och sedan fick jag bara ett papper som jag skulle lämna till kassan för att få mina pengar.

Så det bar av till kassan. Nu hade jag i alla fall fått lämna tillbaka saken så jag slapp bära omkring på den. Men jag var naturligtvis tvungen att köa till kassan också, men sedan fick jag faktiskt tillbaka mina pengar på bankkontot. Jag hoppas i alla fall att jag fick tillbaka dem, de har inte kommit tillbaka än. 

Så handla inte på Media Markt om du inte är säker på att du ska ha kvar saken du handlar, för det är ett helt förbannat äventyr att lämna tillbaka saker där. Ska det vara så svårt att ha allting på ett och samma ställe? Tydligen är det väldigt svårt. Clas Ohlson har samma problem. Visst, det går snabbt att lämna tillbaka det man ska lämna tillbaka, men sedan måste man gå genom hela förbannade butiken för att få ut sina pengar. Jag undrar hur det är på IKEA, måste man vandra genom hela butiken där också?

Nu har jag snart gått två veckor på min nya utbildning, och än är jag inte särskilt imponerad. Visst, första veckorna på gymnasiet lärde jag mig nog inte särskilt mycket heller, men jag tycker att universitetsutbildningarna borde vara annorlunda. Borde inte föreläsarna försöka göra sina kurser så intressanta som möjligt? Fast det är klart, alla föreläsare på universitetet är så insnöade på sina ämnen att de tycker att allt som de pratar om är intressant, och de kan inte förstå hur någon inte kan tycka som dem.

Jag hade introduktion till programmet i måndags, och eftersom det var en introduktion tycker jag att man borde bli inspirerad och taggad på att fortsätta gå programmet. Men icket! Istället blev man bara trött och less och började undra ifall man valt rätt program. Då måste man ju ha misslyckats som föreläsare. Eller är programmet som jag valt bara så tråkigt att det är omöjligt att göra det intressant? Det hoppas jag inte, för i så fall har jag valt fel igen. Fast det är klart, finns det några vettiga utbildningar alls på universitetet eller är allting bara flams och trams? Ibland undrar jag. 

Det känns nämligen inte som om man lär sig någonting som man kan ha användning av i arbetslivet. För när man får tag på ett jobb så måste man typ ändå utbilda sig inom jobbet också för att man ska veta vad man ska göra. Utbildningen på universtetet verkar bara vara till för att man ska få betyg så att man kan söka jobb, inte för att man faktiskt ska lära sig något. 

Det märks att höstterminen har börjat. Från att ha varit frisk hela sommaren är hela familjen nu plötsligt sjuk, och min familj verkar inte vara den enda. Jag satt och gjorde ett prov i matte i fredags. Det var ingen som pratade. Alla var koncentrerade på provet. Jag märkte det inte först, men någon gång under provet insåg jag att det inte gick mer än två sekunder mellan att någon snörvlade eller hostade. Det var som en orkester av snytningar, hostninga och andra obehagliga ljud. Jag gjorde klart provet så fort jag kunde och stack därifrån.

Bakterierna och virusen måste älska hösten då alla människor återgår till vardagslivet och alla elever trängs i sina klassrum igen, småbarnen trängs på dagis och de vuxna trängs på jobbet. Rena paradiset för en illasinnad bakterie. Särskilt den här första veckan efter sommarlovet när man helst inte stannar hemma från skolan och jobben eftersom man redan haft semester i flera veckor. Bakterierna kan välja och vraka bland oss lättsmittade människor.

Det finns massa förslag på hur man ska försöka förhindra smittspridningen av bakterier och virus, särskilt nu i ljuset av svininfluensan. Barnen på dagis ska sprita sina händer varannan kvart osv. Men jag tror inte att man ska göra arbetsplatser, dagis och skolor allt för hygieniska. Trots allt så är det bara bra ifall man blir sjuk då och då så att immunförsvaret hålls i trimm. Om man skulle leva isolerad från alla sjukdomar skulle man förmodligen dö då man någon dag råkade komma i kontakt med en vanlig förkylning.

Så, precis som med allt annat här i värlen, skall man ha lagomt med hygien. För dålig hygien gör att man blir sjuk, men för bra hygien gör att man får ett dåligt immunförsvar och när man väl råkar bli sjuk så blir man allvarligt sjuk.

Lagomt är bäst, alltid!

 Nu blev det två "jag hatar…" inlägg efter varandra, men jag är på så pass dåligt humör ikväll att jag måste få skriva av mig. Så nu kommer äntligen något som jag väntat på att skriva rätt länge. Skrev nog något liknande på min gamla blogg, men här kommer den igen, mitt hatbrev om alkohol.

Finns det någon dryck i världen som är förstört vårt samhälle så mycket som alkohol? Svaret är enkelt: NEJ! Visst, kaffekonsumtionen i Västvärlden gör att kaffeodlare i Colombia lever i misär eftersom kaffebolagen är så snåla, men alkohol… Alkohol är som pengar. Roten till allt ont. 

Bara en sån sak som krig. Jag pratar krig för några hundra år sedan, innan allting blev så modernt. Tror ni att vikingarna gav sig in i slakten utan att vara påverkade? Tror ni att de ädla riddarna riskerade sina liv utan att först ha druckit sig redit fulla? Nej, det tror jag inte. Historiens modiga krigare skulle aldrig varit så modiga om de inte varit påverkade. Så därför ska jag dra en brutal slutsats, hade vi inte haft alkohol (och andra droger) så skulle vi inte ha haft lika många krig. 

Alkohol är orsaken till de flesta trafikolyckor, det är roten till många misshandelsfall och andra våldsbrott, både i hemmet och på gatorna. Det är anledningen till att många barn växer upp med alkoholiserade föräldrar som inte har någon aning om hur man uppfostrar ett barn eftersom de knappt kan stå på båda benen utan att spy. Alkohol är roten till de flesta dumheter här i världen, som till exempel omotiverad skadegörelse, nerskräpning, cykelstölder, våldtäkter mm. 

Folk dör av alkoholförgiftning och sjukhusen fylls upp med folk som är alldeles för berusade för sitt eget bästa, och med sådana som kommit i kontakt med någon riktigt full person och råkat illa ut. Skattepengar går åt till att vårda alkoholens offer, till att städa upp efter alkoholisternas nerskräpning, till att betala poliserna som ser till så att alla fulla människor på stan inte slår ihjäl varandra, och till en massa andra grejer också.

Finns det något positivt alls med alkohol? Mitt svar är: NEJ! Alkohol är en gift som (enligt min psykologilärare) har den enda effekten på kroppen att man blir trött. Alkohol är alltså ett sömnmedel, känslan av att bli full är bara en placeboeffekt (allt enligt min psykologilärare, jag vet inte hur mycket sanning det ligger i det). Detta innebär att man inte kan bli full ifall man inte vill bli full, oavsett hur mycket man dricker. Det enda som händer är att man blir trött och yr och får leverskador. 

Så alla ni som undrar varför jag inte dricker, läs det här inlägget. Jag kan skriva mer negativa saker om alkohol ifall det behövs. Det finns en hel värld som alkoholen har förstört, så det är bara att skriva på.

Vem kom på idén med nollning överhuvudtaget? Det måste varit någon som tyckte att det inte räckte med att börja en ny utbildning, man måste jävlas på fritiden också. Det är väl nog tungt att börja med något helt nytt utan att man måste hålla på att göra en massa förnedrande saker tillsammans med människor som man aldrig träffat förr? Men man gör det ju för att skap gemenskap och lära känna varandra. Pyttsan! Det måste finnas tusentals bättre sätt att lära känna varandra på än att springa runt på stan och göra en massa förnedrande uppdrag för att tjäna poäng (som inte ger någonting alls utom kanske lite beröm). 

När man börjar en utbildning på universitetet förväntar man sig att man äntligen ska få gå en utbildning för vuxna, med mogna personer som kan umgås utan att supa sig redlösa. Men där har man tydligen fel, och då var den nollning jag är med på ändå en av de lugnare. Hur länge ska man behöva vänta innan folk kan umgås som vuxna? Ska man måsta vara över trettio innan det händer? 

Det var seriöst lugnare när man började gymnasiet. Då var det kanske två dagar som man höll på och lekte några lekar och åkte på någon utflykt med nya klassen, men sedan fick man faktiskt ha lektioner och få chansen att lära känna varandra på riktigt (och utan att man är alkoholpåverkad). Men på universitetet är det tre veckor konstant tjafsande och man ska springa runt med löjliga skyltar och göra honör när de högre årskurserna kommer förbi i korridoren. Vad är det för jävla trams? Jag blir så otroligt less och irriterad så jag vet inte var jag ska ta vägen.

Ovanpå allt det här tjafset och alla nya personer som man tvingas umgås med konstant så ska man försöka fatta hur universitetsstudierna ser ut. Vilket inte är så svårt egentligen, man får en lista på böcker som man ska läsa och sedan är det klart. Lärarna är nämligen inte utbildade och därmed helt värdelösa. Fattar inte vad vi har universiteten till överhuvudtaget ibland. Kan man inte bara skriva i sitt CV att man har läst den här och den här boken och därför är jag en kvalificerad civilingenjör? 

Visst, de säger att nollningen är frivillig. Men om man inte är med då hamnar man plötsligt utanför resten av klassen och alla kommer att tycka att man är en kuf. Så hur frivilligt är det egentligen? Alla tycker att man är konstig om man säger att man tycker att det faktiskt inte är särskilt roligt att ha på sig en stor namnskylt dagarna i ända. Folk kan inte förstå hur nollningen kan vara tråkig. Jag undrar om de har testat att vara med utan att dricka? 

Så om det nu är någon från min nya klass som läst det här inlägget (vilket jag tvivlar på eftersom de knappt vet vad jag heter än mindre vad VK är för något) så har ni lärt er lite mer om mig. Jag tycker inte om nollningar och jag tycker att man ska lägga ner hela idén. Jag fattar inte hur alla orkar med, särskilt inte de som faktiskt har flyttat 130 mil och just kommit hit. Jag skulle aldrig orka lalla runt och hålla på med massa idiotiska saker när jag knappt hunnit packa upp mina saker. Ner med nollningen!

Okej, nu ska jag göra ett  försök igen och hylla någonting. Har valt att hylla internet (lamt, jag vet) idag, så vi får väl se hur det går.

Internet måste vara en av de häftigaste uppfinningarna som människan har hittat på. Ett informationsnät över hela jorden där alla som har tillgång till en dator med internetanslutning kan ta del av och dela med sig av information. Eftersom det här är en hyllning ska jag inte dra upp alla internets baksidor (som det finns många av och det kliar i mina fingrar att få skriva om dem) utan istället koncentrera mig på all det bra som kommer ur internet.

Har man en fråga eller ett problem kan man oftast hitta en lösning via internet. Avstånd är inte längre något problem när det gäller kommunikation, man kan skicka mail till grannen likaväl som till Japan och det går lika fort och kostar ingenting (utom vad internetuppkopplingen kostar). Man kan lära sig en hel massa saker om omvärlden som man kanske aldrig skulle få reda på ifall man bara hade TV och radio att ty sig till. TV och radio är trots allt kontrollerad, det är någon som väljer vad som ska visas eller spelas upp, men internet går inte att kontrollera. Där kan alla med en internetanslutning göra sig hörd.

Internet är den absoluta yttrandefrihetens media, vilket kan vara både bra och dåligt, men det är behövligt. Det måste finnas media som inte styrs och censureras av någon. Det finns visserligen de som försöker kontrollera internet och censurera dess innehåll, men dessa försök misslyckas oftast eftersom de i princip alltid går att krångla sig runt förbjud och spärrar som sätts upp av regeringar.

Internet hjälper till att sprida kunskap över hela världen, människor delar med sig av sina egna erfarnheter och tar del av andras via fantastiska sidor som till exempel Wikipedia. Internet är den moderna tidens väg till upplysning, ge förtryckta invånare i ett land tillgång till all världens information och de kommer inte att låta sig förtryckas länge till.

Internet är enormt, likt en hel värld i världen, och en vacker dag kommer den nog att lyckas skapa ett eget medvetande och utrota mänskligheten (a la Skynet) men fram till dess tycker jag att vi ska utnyttja internet så mycket som möjligt, utnyttja och bygga ut det, inte försöka kontrollera och begränsa det.

Så, vad tycker ni? Var det en hyllning eller inte? Det kliar verkligen i fingrarna på mig att få skriva om alla dåliga saker, men som tur är min rast snart slut så jag hinner inte.

Vet att jag sa i förra inlägget att jag skulle skriva hyllningar, sju stycken på rad, men det går inte. Jag ska fortsätta med min Dagens hyllning serie, men någon annan gång, för jag måste bara få klaga lite. Så, gratis Christer Björkman, du vann. Jag kan inte skriva positiva saker flera dagar i rad. Det går bara inte.

Så, nu ska jag klaga igen (tack och lov). Vem är dumhuvudet som har låst igen dörren vid Nolia? De flesta av er har förmodligen ingen aning om vilken dörr jag pratar om, men ni som vet delar säker mit hat för just den där dörren. Efter Nolia är det någon idiot som har låst igen den, så nu kan man inte längre cykla över Noliafältet. Under Nolia var det väl okej, men nu, när fältet är tomt igen, varför har man inte låst upp dörren? Eller tagit bort den helt? Har ni någon aning om hur farlig den där dörren är? Man ska klämma sig igenom den med en cykel och när som helst kan den blåsa igen på en. I vintras var det dock någon ängel som hade knutit fast dörren så att den inte kunde slå igen. Tackar så mycket. Men varför kan man inte öppna upp cykelvägen över Noliafältet helt? Och om det nu inte ska vara någon cykelväg där, varför plogas den och lyses upp? Det verkar helt idiotiskt, tycker jag.

En annan sak som jag måste klaga på är det här låtsaskriget som tydligen ska hållas i Sävar. Är vi amerikanare eller? Ska vi börja spela upp pjäser av våra krig. Och dessutom ett krig som vi förlorade och därmed var tvungna att avsäga oss hela Finland till ryssarna? Visst, det kan väl vara roligt att spela upp en historisk händelse, men varför just ett slag som vi förlorade? Och varför spela upp ett slag överhuvudtaget? Vi firar att det har varit fred på svensk mark i 200 år i år, och hur firar vi det? Med ett låtsaskrig. Vem kom på den idén egentligen? Nu finns det visserligen de som påstår att vi firar att Finlands och Sverige har varit två olika länder i 200 år, men vad är det för någon grej att fira? Nej, märkesåret är för att vi har haft fred i 200 år, inte för att vi förlorade Finland till ryssarna för 200 år sedan.