Norrländsk cykelbana på E12, eller?

Av , , Bli först att kommentera 9

 Asfaltsträngen på ca 4 decimeter som lagts ut efter E12 från Tvärålund och upp mot Hednäs, ibland på höger och ibland på vänster sida, vad är det?

Är det en cykelbana projekterad i snåblåst tider till tacksamma norrlänningar?

Eller är det någon som tagit mått på vägbredden och insett att den inte håller standard mått för Europaväg?

Solsken på de som vet något och kan dela med sig information.

Bli först att kommentera

Vägskada Hednäs-Vindeln…

Av , , Bli först att kommentera 7

Vägskada skylt saknas. Väg AC 630 mellan Hednäs E12 och Vindeln väg 363 är bedrövlig. Någon sa att ojämnheterna nuförtiden kallas potthål.

Vadå potthål? Jo, för att Vägverket skiter i det.

Skylten Vägskada är nödvändig och inte blev det bättre av att ta bort skyltarna, utan att åtgärda vägsträckan. Ingen på Vägverket har satt upp vägsträckan AC 630 på reparationslista heller och absolut inte inom de närmaste åren. Trafikfarligt.

Ojämnheterna är tärande på trafiksäkerheten. I närområdet av avfart mot Kullfors är det rejält illa. Ojämna potthål kan nog påstås. Vårdlöshet i väghantering.

Solsken på de som prioriterar fram nämnda vägsträcka AC 630 till nödig reparation.

Bli först att kommentera

Begravningsentreprenörer, ett gissel…

Av , , Bli först att kommentera 9

Egentligen var jag förvarnad den här gången. Minnet fanns polerat på bästa komihåg plats sedan 13 år tillbaka när far gick bort. Lilla pappa, vilken kamp. Jag flyttade hem för att underlätta för dig. I sex år kamperade vi ihop. Inte enkelt, men jag skulle göra om det, om nu livet skulle gå i repris. Med ett leende minns jag fars vädjan efter middagen att jag skulle skjutsa hem honom, jo men visst pappa, öppna garagedörrarna så far vi. Sagt och gjort, ett varv runt byn och tillbaka till samma gemensamma hem, som vanligt. Allt var inte enkelt, bland utbrast far att jag körde fel, för det var härifrån vi kom. Ja, då var det bara att göra en vidare runda och kanske stanna för att prata med någon. Då kunde det vara lättare att köra hem till samma hem och pappa tackade dessutom för skjutsen. Pappa fattas mig fortfarande.

Dagen innan far gått bort gick jag in i butiken i Vindeln, där de sålde kistor och där till hörande utrustning. Jag ville se vad som fanns, kanske försöka inse vad som stundade. Jo jo, det fanns det mesta för att underlätta dåligt samvete. Men när personal la ihop sina händer och framhöll hur bra min pappa var, då föll skynket. Jag såg bara rött. Jag som har levt större delen så nära min far och inte kände igen. Jag frågade om finaste kistan, största blomsterarrangemanget, tyngsta stenen och bestämde mig för att nog går det att ordna med begravning, men inte i denna butik.

Nu i augusti var det mors tur för sista färden till vila. Jag ringer de två lokala representanterna som jag läst om i bladet. Billigaste vita kistan och transport från kylrum på NUS till kyrkan, var det som jag behövde. Jag ringer damen och talar om att det inte blir något. Suverän dam, trevlig och vänlig och bestämmer mig för den andre som var 300kr billigare. Det mesta hade jag redan ordnat, utstädning på åldersboendet, annons, sten, minnesstund och samtalet med den helt ypperliga prästen Veronica. Bara kista och transport fattades.

Det kunde ha slutat fridsamt och enkelt. Kista och transport. Nä, dagen innan begravningen så har enligt samtalet arvode tillkommit. Jag undrar för vad arvodet utgår och känner att samtalet blir pinsamt. Det var bara kista och transport som beställdes. Får svaret att normalt tas ett arvode ut på 8 timmar gånger 720sek men nu skulle det bara kosta 3 timmar á 720sek. Jag utbrister, för vadå?

Jag blir så evinnerligt besviken, varför är det på detta vis. Pappa ogillade begravning, han sa att då sitter gamarna på kistkanten och talar om hur bra den döde var. Pappa körde likbil i yngre år, det kan ha inverkat på hans synsätt. En sak har jag insett, när jag väl har slutat jordelivet, då skall jag omvandlas till aska. Därefter bör mina anhöriga hämta urnan på bräneriet och strö för vinden. Enkelt och värdigt.

Tack till personal på Granö kyrka för ett mycket minnesvärt griftetal, gott fika och fin gravsättning. En av kyrkopersonalen byter arbete, lycka till i uppgiften.

Solsken på livets slut utan att det slås mynt av döden. 

Bli först att kommentera

Granö Handl. Bernsten…

Av , , 4 kommentarer 7

30 dec 2005 hemma hos fd Åldermannen Sten Gottnersson, får jag läsa ett väl nött och tummat papper med följande berättelse:

Gamla konsumhuset byggdes åren 1894 – 1895,
Jag – Jonas Jonsson Granö född 1877-11-13 - minns det så väl och kan här berätta följande: År 1891 kom en jude vid namn Bernsten till Granö och bedrev handel. Han hyrde först rum hos Nils Olofssons i deras sommarstuga i rummet nedemot älven till. Eftersom Bernsten var jude så vilade han på lördagen. På söndagen hackade han halm och gjorde hackelse åt hästen. Han hade nämligen två hastar. Denne Bernsten hade tidigare haft affär i Vännäsby. Han hade ett biträde, som hette Fanny och hon var nog den första i byn som spelade gitarr. Hon var duktig att spela och sjunga. Samtidigt kom till byn barnmorska fröken Alm från Norsjö. Hon var också bra till att spela gitarr och sjunga. Detta var 1891. År 1893 köpte Bernsten en tomt, alltså den nuvarande konsum-tomten av Svanberg. 1894 köpte Bernsten torrtall av Nils Olofsson och Anders Olofsson i Galtsjöliden och på våren körde Nils Holmström och Oskar Holmström hem virket och det blakades upp på tomten. Grunden lades och bostadshuset med butiken timrades upp till mitten av fönstren i bottenvåningen och på detta sätt avstannade arbetet över vintern. På våren 1895 återupptogs arbetet och färdigställdes denna byggnad  på hösten. Samma år köpte Bernsten torrgran av Kronan i Fälttjärn-tjälen. Där hade en omfattande skogsbrand gått fram och där fanns mycket skog som blåst ut så där fanns det mycket vindfällen och jag, Jonas Jonsson, samt Per Söderström och Nils Backman högg där virke som Bernsten skulle hava till sitt uthusbygge. Bernsten körde sen hem virket på vintern och på sommaren 1896 byggde han färdigt uthusen, som bestod av ladugård och foderutrymmen mm. Vi högg så mycket virke, så jag vet inte om Bernsten hann få därifrån allt. Per Forsman tjänte dräng hos Bernsten 1901 och han körde hem virket som vart kvar i skogen tidigare. År 1896 så grävde vi samma karlar upp vattenledning från Forsbergs till Bernstens gård. År 1893 gifte sig Bernsten med nämnda Fanny, som varit biträde. Så blev det ett nytt biträde i Granö. Hon hette Hanna Dahlgren. Fanny for till Vännäs, där Bernsten hade affär. Då Bernsten fick färdigt i Granö med bygget så flyttade han all handel från Vännäs, men då började han en filial i Stensele, dit han forslade själv sina varor, han hade två hästar. Till Stensele for både Bernsten och frun flera gånger om året. Inom Stensele köpte Bernsten mycket virke. Bernsten hade särskilt kryn-märke så det kunde flottas och sorteras ut nere i Umeå. Där byggde sig Bernsten två stora gårdar. År 1905 sålde han affären och fastigheten i Granö till Karl Bergström. Bernsten flyttade själv till Umeå. År 1920 sålde Karl Bergström fastigheten till Tvärålunds kooperativa och Bergström köpte sig hemman i Röbäck. Han var då livförsäkringsagent åt Nordstjärnans bolag och hade varit detta två år förut. Ja så var det med den tidens början med konsums födelse i Granö.
Jag vill i detta medtaga en händelse. Bernsten ville jag skulle köra upp ett varulass till Stensele 1903 på sen hösten. Jag hade hästen själv, jag hade bra väder i början men då jag låg i Gunnarn om natten då var det 5 tum snö, jag hade lastvagn. Då var det inte så trevligt vakna upp. Tur det var bra kallt. Jag fortsatte till Barsele. Då måste jag låna vinterkördon till Stensele, så inte har det varit trevligt alla gånger.
Jag vill härmed berätta Bernstens slut i Sverige och Umeå, han var jude. Bernsten byggde två gårdar i Umeå i sin frus namn. Hon var ju född i Umeå. År 1911 försvann Bernsten från Umeå till Amerika. Fru Bernsten var ju hit till Granö till sin välbekant Nils Olofssons fru tant Manda. Hon tyckte det var tråkigt att hon hade ett annat sinnelag än Bernsten. Hon sålde båda gårdarna och ett år efter reste fru Bernsten och hennes tre barn till Amerika, 2 flickor och 1 pojke. Efter krigsutbrottet var det ont om kaffe. Fru Bernsten sände flera paket kaffe till tant Manda, så de var nog i kontakt med varandra hela tiden.
 (Avskrivet den 8 juni 1958 av Axel Bobrink)
Handskrivet på långsidan i röd färg: ”Jag hade 30 kronor för lastforssel till Stensele öfver 15 mil 6dagar, vi hade 150 för arbetsdagar då fick vi klara oss själva” —————
 
Solsken på Stens intresse för byn och för att jag fick läsa och ta del av historien om Konsum i Granö, butiken såldes till Tvärålunds Koopertivets 1920 och fungerade i 92 år. Handl. Jacob Bernsten, rysk undersåte, (f 1858-08-25, Tarrogor Ryssland), flyttade familjen efter allt byggande i Granö, med hu Fanny* Maria Eufrosyna Englund (f 1872-01-03 Umeå stad) ifrån Vännäs 1897-11-24 till Granö (Degerfors AI:11A Granön öv 1890-1899 A0001449_00293) . Tacksam tanke till JonJongs på Nabben och hans berättarglädje.
4 kommentarer