Fy tusan för TV-reklamen

Av Kent Lundholm, 17 juli 2012 kl 14:22, 3 kommentarer

Har gett mig in kampen mot TV-reklamen – och många lär väl jämföra mitt upptåg med samma hopplösa kamp som Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha gjorde.

Ni vet han som slogs med värderkvarnar. Inser att om detta ska lyckas krävs en medhjälpare, en Sancho Panza …

Min kamp mot TV-reklamen är en presonlig uppgörelse, något som någon måste ta sig an – som förhoppningsvis ger ringar på vattnet. Hitills har jag förstört två kontrolldosor och orsakat ett himla raballer i mitt hem. Men jag håller sakta men säkert på att övertala min dotter att zappa förbi reklamavbrotten.

Problematiken är att de reklamfinansierade TV-kanalerna har gjort upp med varandra, att bryta för reklam vid samma tillfällen (kartell!). När de gör det, så finns det bara några knappar att trycka på: TV1, TV2, Kunskapskanalen och Barnkanalen. Men hellre Bollibompa än att se på hjärndöd reklam som lovar oss guld och gröna skogar. De som gjort dessa reklampass, måste ha tokskrattat ända in i banken.

Men jag vägrar ge upp. Jag sitter och zappar som en tok, för slippa skiten. Jag har som sagt nött ut två tv-dosor, mina tv-apprater knäpper och fräser. Det som driver mig är att jag på fullt allvar tror att reklamen gör oss dummare, denna reklam slipar bort vår empati och får oss tro att allt är på lek. Tyvärr är det på blodigt allvar – i varje fall de som gör reklamen med sin mening att hjärntvätta oss.

Värst av allt är att reklammakarna verkat ha förlorat humorn. En gång fanns ju den intelligena värktabletten att skratta åt, eller Roy Anderssons småroliga och mycket tänkteväckande reklamfilmer. Men efter det har det bara blivit fånigheter. Just nu är värst är att man ska köpa skrot på grund av alla dessa billiga skämt. Ha!

Om jag retar mig extra mycket på någon kanal. Jo… TV 4 – med sina utdragna reklamarbrott. De tar ju aldrig slut. Och TV 4 som skulle bli den nya, den annorlunda, kanalen som skulle konkurrera med SVT. Pyttsan! Allt de gör är att sända lååånga reklamavbrott. Programmässigt försöker de försöka kopiera SVT. Säger bara: Lotta på Liseberg. Pinsamt!

Därför, go vänner, låtom oss zappa. Ända in i döden.

KENT LUNDHOLM

Läsningen leder oss rätt

Av Kent Lundholm, 11 juli 2012 kl 12:47, Bli först att kommentera

Underskatta inte läsningen. Den ger oss den näring som visar oss vägen och när det tar emot – en tröst. Läsningen tvingar oss att reflektera och i slutänden får den oss skaffa en privat livhållning. I Brott och straff skriver Dostojevski "Varje människa måste ha någonstans att gå". Det är väl gott att höra. Men för att kunna ta till sig detta måste man ju läsa orden som han satte på pränt. Man måste finna dem i sin kontext. Det är väl det som läsandet går ut på?

Vi lever alla våra liv. Ibland så långt ifrån varandra att vi blir obegripliga. Detta liv kan inte stanna i ett hjärta, i en hjärnas minnen, då blir hon obegriplig. Vi måste få berätta våra liv för en annan, annars skrumpnar vi och tynar bort. Det är i själva berättandet som hon blir verklig. Någon måste lyssna.

Allt detta sysslar jag dagligen med i mitt skrivande. Lyssnar, skriver ner. Men tro nu inte att det gör mig lugn. Jag har sjukligt många berättelser att ta mig an.

Tröstar mig det Torgny Lindgren en gång skrev:

"Hela kosmos hålls uppe av nådens grova näve."

Ja, det ger läsandet och skrivandet en högre mening.

KENT LUNHOLM

Vilken årstid är bäst

Av Kent Lundholm, 10 juli 2012 kl 11:31, Bli först att kommentera

Jag har kommit i otakt med årstiderna. Vintern är en förbannelse som tar aldrig slut. Vårens övergångar har jag aldrigt lärt mig att förstå mig på. Sommaren kommer och går. En helt klart överskattat tid på året, där pressas man, ständigt å jämnt, att njuta av solljuset, värmen – och allt jävla regn. När det gäller solen för en flintskallig typ som jag och med rött pigment i huden (ett arv från pappas sida), så slutar alltid solningen med en brännande katasrof.

Invävt i sommaren finns alla dessa krav. Det ska arrangeras picknickar till havet, det ska umgås i trånga stugor, spelas kubb och gå långa promenader för att fånga sju sorters blomster. Till vilken nytta? Denna sommar ska ge oss lösningen på hur vi finner den totala lyckan under den mycket korta sommaren.

Sen kommer hösten, den tid då skyarna blir högre, när det blir lättare att andas – den tid då man kan skröva omkring i skogarna i jakten efter svamp och bär. Den tid då all mygg dukat under av kylan.

Summa summarum: Allt har sin tid. Vi må bråka med våra årstider och alldrig skola vi bli eniga om vilken som är den bästa.

Förnärvarande röstar jag på hösten. Jo, det är min tid, här på jorden.

Det kunde ha varit värre

Av Kent Lundholm, 5 juli 2012 kl 16:41, Bli först att kommentera

Det är tid då man inte ska gaffla för mycket och högt. Det lönar sig inte, då merparten funnit sig nerlagda på allehanda typer av solstolar.Ändå måste jag undra … Det är så som det är i dessa tider – och kanske med all rätt. Du kanske slitit hårt på jobbet och jazzat fram mellan jobbet och plikterna i hemmet. Jo, så kan det vara. Du kanske är djupt bekymrad över hur du ska fixa avbetalarna på din nya Das auto. För att inte fundera över hur du på denna kort sommarsemester ska ha tid med att lägga nytt altangolv så väl i huset i stan som i stugan ute på landet. Det är en tid för oro. Men dessa människor klarar sig.

Dessa kommer alltid att klara själv. De har säkert någon fond att sälja i fall det kniper åt.

Annorlunda är det för dem som kämpar med sina sjukdomar, samtidigt de ska försöka att överleva på ett par tusen i månaden. Det är sannerligen något sjukt i Sverige då de sjuka inte får vara sjuka. Förutom att de flesta är sjuka, svårt sjuka, hamnar de hos kronofogen. En dubbel förnedring.

Så ni som har ångest över vilken färg panelen ska ha. Det kunde ha varit värre. Jävligt mycket värre.

Fy tusan för TV-reklamen

Läsningen leder oss rätt

Vilken årstid är bäst

Det kunde ha varit värre

Presentation

Samlade teman

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv