Tömd, tom och trött

Jag trodde jag skulle vara euforisk. Men jag är bara tom. Helt tom. Matchen mellan Leksand och Mora tog mer på krafterna än jag kunde förutse. Direkt när slutsignalen gick och jag insåg att vi vunnit den oerhört viktiga matchen var jag galen av lycka. Eller som min 14-åring sa "Man tänker sig ändå inte dig som en sån där soffskrikare, som du blev idag. Du lät nästan värre än pappa brukar låta"

Men när det gått en sådär fem minuter efter matchslut blev jag så kopiöst trött att jag vet inte vad. Sen började jag tänka på att samma hemska sak kommer att upprepas i returmötet på tisdag. Ibland undrar jag om man är riktigt klok.