Anonyma läsare

Sen i måndags har jag haft nästan tvåtusen sidvisningar men ändå så har ingen förutom Anders lämnat en kommentar till det här inlägget. Jag kan bara dra slutsatsen att det måste vara nåt fel på besöksstatistiken, jag har i själva verket inga läsare på den här bloggen. Eller så har jag läsare som
1, klickar in på min blogg utan att själva verket läsa det jag skriver.
2, vet inte hur man klickar på "kommentera"-knappen.
3, är rädda för att avslöja att de läser min blogg om de lämnar en kommentar.
4, rädda att jag ska använda deras mailadresser till något ondskefullt.

Jag är besviken. Här har folk tillträde till mitt liv, mina tankar, mina funderingar, stavfel, amatörrescensioner, privatliv och så vidare. Jag försöker ha en blogg som inte är enformig med samma jävla dagens outfit och ett inlägg med en inklistrad källkod till en musikvideo till youtube som tar fyra minuter att skapa. Min blogg är först och främst för mig men det är på samma gång public service till mina läsare. För det är väl det som är poängen med att ha en öppen blogg som folk kan läsa – att man försöker göra den så intressant som möjlig att folk vill komma tillbaka. Därför anstränger jag mig för att ha variation och inte samma Dagens lista varenda dag. Tänk på att bara för att det tar er tre-fyra minuter att läsa igenom ett inlägg så betyder det inte att det gick lika snabbt för skribenten!

Jag tycker inte att det är särskilt mycket begärt av läsare som varit inne på bloggen flera gånger att lämna en jävla kommentar nångång. Jag vet att det finns folk som läser den här bloggen, jag har träffat er på samhället, kön till systembolaget eller på fest. Ni finns uppenbarligen så varför är det så svårt att lämna feedback?

Som svar på anonymitet och mailadresser, det är jag som godkänner kommentarerna och jag ger blanka fan i om ni skriver en påhittad mail eller skriver under med Dr.Alban. Bara så ni vet.