Ingves tror inte på sig själv

Det var länge sedan det var rätsida på centralbankerna runt om i vår värld. Idag sällade sig även Riksbanken till centralbanker till nästa nivå av okänd markgång. Ett fåtal andra länder har infört minusränta och ingen av dessa vet egentligen vad det innebär. Vad effekterna blir kan vi singla slant om.

Idén har enda sedan första räntesänkningen varit enkel. Sänkt ränta innebär att det blir billigare att låna. Mer pengar flyter ut i systemet och det ska leda till ökad konsumtion. Vilket i sin tur innebär att butiken på stan får sälja mer och tillslut får expandera och anställa fler. Detta ska upprätthålla ett inflationstryck.

Prisökningarna har svävat mellan 0 och målet på 2 procent per år sedan Finanskrisen. Nu har pristrycket börjat pysa igen. Runt om i hela världen. Och eftersom Sverige är ett litet exportberoende land är det i princip omöjligt att få priserna att öka (varför vi nu skulle vilja det).

Riksbankschefen Stefan Ingves har länge varit vettig. Han har hållit emot. Nu är det tvärt om. Nu släpper han allt fritt och kapitulerar inför den nya doktrinen centralbankerna i omvärlden använt. Det är ett sällan skådat ”race to the bottom”.

Och den penningpolitik som förs nu får även andra allvarliga konsekvenser. Det driver upp priser på tillgångar som inte skapar något reellt värde. Sådant värde som kommer oss alla till del. Istället belånar vi oss, låser fast pengar i bostäder och driver upp priset på aktiemarknaden. De som var inne på dessa två marknader från finanskrisen framåt och säljer har gjort sig en hacka. Resten inte.

Och med resten menar jag de som hoppas på ett jobb och har pengarna på sparkonton. De som inte investerar men som bidrar till att sparpengar senare blir investeringar. Nu drivs tillväxten av spekulation.

Ingves vet det här. Han har sedan länge kommunicerat riskerna. Men när alla stirrar ner i sanden efter 2 procent inflation missar de att ta in hela bilden. Samtidigt blir den ekonomiska politiken allt mer handlingsförlamad. Politiker gömmer sig bakom centralbankernas verktygslåda och pekar finger när inte målen nås.

En sund ekonomi skapas genom sparande och investeringar. Och genom att pengar kostar. Nu kostar det att spara, lönar sig att låna, spekulera och konsumera. Det är inte så industriella revolutionen blev till. Det är inte så den ekonomiska utvecklingen skapats genom århundraden. Därför tror inte heller Ingves på det han just genomfört.