Del fem av min lista över idéer till användning av modern biologi. Brasklappar är som förut: 1. Jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. 2 Jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till.

41. Använd 1800-tals metoder (syra-bas extraktion) för att tillverka blåbärsextrakt. Blåbär råkade nämligen innehålla en tidigare nämnt sirt1 aktivator.

42. På tal om tidigare nämnt labbodlat virke. H&M gav nyligen ett pris till ett företag som utvecklar labb-odlat bomull. Försök få tag på materialet.

43. Just det. Venedigs vapen föreställer ett lejon med vingar. Västerbottens vapen föreställer en ren utan vingar. Men det var vi – via Emmanuelle Charpentier och universitetet med renhuvuden som loga – inte Venedig som tar kredit för gensaxen som kan användas för att framställa fabeldjur. Tänk på det.

44. Gör en perfekt, eller så perfekt som möjligt, virtuell karta över Venedig. Lagra kartan i DNA. Ta med så mycket information som du vill. Det spelar ingen roll om det blir flera petabits data. Allt kan lagras i mikrogram av DNA. Data kan vara bra att ha om nu staden verkligen sjunker.

45. Mer filosofisk fråga. Vi vet att Kina använder auktoritära metoder för att samla in enorma mängder genetisk data. Vad betyder det för framtiden? Vågar någon spekulera att data som kommer från demokratier, som litar på folket, trots allt kommer att hålla högre kvalitet än Kinas?

46. Koppla en synnerv från ett djur till en övervakningskamera …

47. … en hörselnerv till en dold mikrofon.

48. Använd biologiska system från den köttätande växter venusflugfälla till en levande rörelsedetektor.

49. Gör en kod för primtal i DNA. För in i valfri cell. Skicka upp i rymden. Om en framtida civilisation skulle hitta det hela, har du förvirrat de.

50. En produkt som en självlysande ros är framtagna med en eller ett fåtal gener. Detta riskerar att ge en förenklad syn på biologi. I verkligheten är det ofta flera gener som samspelar. Ta dina självlysande rosor och addera till dess genom en gen som kodar för ett enzym som bryter ner de självlysande proteinerna. Du har just demonstrerat att det möjligt att ha en genvariant för en genetisk sjukdom, samtidigt som andra gener kan skydda dig mot sjukdomen.

Denna hösttermin ska jag börja en distansutbildning: akvaponiingenjör. Det är på en yrkeshögskola, Roslagens campus. Akvaponik är ju kombinationen av fiskodling och växtodling utan jord. Sedan, utbildningen är på distans, men har jag tur kan jag ändå träffa folk som vill vara med och utveckla projekt. T.ex. kombinera akvaponik med mina tidigare idéer, som min sci-fi inspirerade plan att sälja svenskt korn-te till den koreansk-amerikanska marknaden. Restprodukter från tillverkningen kan bli fiskmat. Okej, det var inte seriöst, jag var faktiskt mer seriös när jag föreslog labbodlat virke, matat med socker från bakterier som äter vätgas. Igen restprodukter kan bli fiskmat.

For the record. Kombinationen vätgaskonsumerande bakterier och labbodlat virke är min. Men det är inte en speciellt originell tanke. Det finns säkert andra som jobbar med det på riktigt.

***

Allmänt om mitt bloggande här. Både här och i mitt skrivande överhuvudtaget, har jag funderat på avvägningen mellan det vardagliga och det häftiga. Konkreta exempel, ska jag skriva om att odla ärtskott, eller ska jag skriva inlägg om att återskapa mammutar? Hur mycket ska jag ta ut svängarna? Den senaste tiden har jag varit närmare mammutarna, med min blogginläggserie: ”Inspiration till life science” 100 exempel. Där jag använder min mer eller mindre ytliga kunskap till att fundera på vad vi kan göra med den moderna biologin.

Samtidigt att skriva på listan är lite som att köpa kosttillskott med matsvampen igelkottstaggsvamp (Hericium erinaceus på engelska lion’s mane mushroom ). Enligt reklamen är svampen nämligen ”mentalt raketbränsle”. Intellektuellt förstod jag att kapslar med svampen i fråga inte skulle ändra mitt liv märkbart, att det inte kunde leva upp till löftena. Jag köpte det i alla fall. Intellektuellt förstår jag att det kan vara svårt att hitta läsare till denna serie. Om det hade varit en bra idé hade någon annan redan gjort samma sak. Ändå skriver jag inläggen. Samma sak gäller eventuellt de lyrikmanuset som jag jobbar med. Hur mycket positiv respons jag än har fått på min lyrik, är det långt ifrån säkert att de kommer att publiceras. (Och detta trots att jag en gång för åratal sedan provade kosttillskott med lions mare, raketbränsle för interkulturell arbete.)

PS Teknisk sett är jag ju reda publicerad poet. Följande är en uppläsning av den enda dikten jag fick med i antologin Coronapoesi,(ISBN: 9789198591118)

Del fyra av min lista över idéer till användning av modern biologi. Brasklappar är som förut: 1. Jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. 2 Jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till.

31. Läs Jules Verne’s Den hemlighetsfulla ön, på originalspråk. Gör en lista över alla djur och växter som nämns i boken. Notera att det är med biologi, inte fysik, invånarna i på Lincoln-ön skapar civilisation. Att de fyrar av lite bomulskrut ändra inte det fakutment.

32. Konsthallen i Graz, Österrike är inspirerad av naturen. Den ser ut som inre organ men är döpt till Friendly alien. 3D-printa nerskalade kopior av konsthallen och använd som odlingslådor för hydroponiskt odlande av en växt som också är en vänlig “alien”, jag tänker på Welwitschia mirabilis. En växt från Namibia som bara består av två blad som aldrig slutar växa.

33. Tidigare punkt handlar inte om den nya biologin. Men precis som konsthhuset i Graz tar ju vårt kulturhus i Umeå inspiration från naturen. Vårt kulturhus ska ju påminna om en björk. Så bor du i Umeå, ta fram en självlysande björk.

Båda bilderna från Wikimedia.

34. För in anti-frysproteiner från arktiska fiskar i ett tropiskt träd. Se om du kan få det att överleva på friland i Västerbotten.

35. Mer om djur och växter. Ta en gen från havets enhörningar, narvalen, och integrera med arvsmassan till hästkastanj. Du har nu en enhörnings-kastanj.

36. Född upp nematoder. Caenorhabditis elegans behandla de med valfri sirt1 aktivator. Om du gör det rätt ska de leva längre än vanligt. Det sägs att Elizabeth (1837-1898) kejsarinna av Österrike, drottning av Ungern, lade rått kalvkött på sitt ansikte för att motverka åldrandet. Ge därför rått kalvkött till en kontrollgrupp med C. elegans. Konstatera att rundmaskar i forskningslaboratorier nu har bättre antiåldrande metoder, än kejsarinnan som älskade floder. .

37. Tidigare har jag också nämnt att du kan koda meddelanden i DNA. Med risk för att verka creepy, du kan i DNA koda namnet på din första förälskelse.

38. Ta fram ett kit för att klona havsanemoner. Sälj på Tradera. Skämtet är att du kan klona havsanemoner med ett hårstrå och en lupp.

39. Med micropropagation kan du odla friska växter från en virusinfekterad moderplanta. Ta celler som inte är infekterade och odla upp till en ny växt. Fundera på om du kan göra samma sak med fladdermöss. De är som vi alla vet fulla med virus. Kom tyvärr på att högre däggdjur behöver en livmoder för att växa, inte kan utvecklas direkt i näringslösning som växter.

40. Påbörja avel av travhästar. Ta cellprover från två framgångsrika travhästar. Gör om dessa celler till stamceller. Gör sedan om stamceller till ägg och sperma. Befrukta i en petri dish. Nu börjar det roliga. Låt embryonen utvecklas till åtta celler. Pilla loss en cell från varje embryo. Gentesta varje embryo och välj ut två av de efter önskade egenskaper. Pilla loss ytterligare celler från de två utvalda embryon, gör om cellerna som förut först till stamceller, sedan till ägg och sperma och befrukta ägget. Gentesta och välj på nytt ut två embryon efter önskade egenskaper. Upprepa och på kort tid kommer du att ha avlat generationer efter generationer av travhästar.

En sak med internet, det påminner dig att alla idéer har tänkts förut. Du ska inte tro du är den första som har haft, vad du trodde var, en originell tanke. Allt har tänkts förut. T.ex. jag läste faktiskt aldrig Harry Potter, men efter att ha sett tatueringar av Londons skyline, tog jag det i huvudet något steg längre och tänkte: “Det finns väl ändå ingen som har tatuerat Hogwarts skyline?” Svaret är, jo det är klart det finns.

(Jag fick ovanstående autocomplete i Google, dock inte med Ecosia.)

Senaste gången jag upplevde fenomenet hade att göra med något jag skrivit om tidigare, nämligen hügelkultur. Metoden då du bygger en kulle av trä, som du täcker med kompost, jord, sand, gräsklipp … vad som finns tillgängligt och du tycker passar. Sedan är det bara att börja odla (med den stora sökmotorn hittar man lätt videos på svenska om tekniken). Träet i kullen bryts långsamt ner, frigör näring och bildar jord. Min ide var att odla hassel på en sådan hög. Genom att bygga upp en kulle med sluttning i söderläge, samt ett vindskydd i form av stängsel eller dylikt, skulle man få ett bra mikroklimat, något som kan komma bra till pass. Nåja, precis som när det gäller Hogwarts-tatueringar visade det sig att andra hade tänkte samma sak som jag tidigare. En sökning med orden ”hügel” och ”hazel”, visade just det. Andra har redan gjort det. Bra ide eller inte, jag kan hur som helst inte påstå jag var den första som hade idén. Sedan, om man ska odla träd på kullen, måste man ta i ganska ordentligt, tänker jag mig. Träd tar större plats än morötter. Till en kulle med area 20*5 m, och en höjd på 2.5 m skulle det gå åt 125 m³*. Det är en hel del virke till en upphöjd för kanske 6-8 hasselbuskar. Plus kostnader för eventuella jord och jordförbättringsmedel och låt oss inte glömma att hasselbuskarna också kostar.

Hügelkultur. Bild: Wikimedia. 

*M.a.o. jag tänker mig en kulle i form av – vad vi i skolan kallade – ett prisma, för att repetera grundskolematte, ett rätblock hade blivit det dubbla.

Del tre av min lista över idéer till användning av modern biologi. Brasklappar är som förut: 1. Jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. 2 Jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till. Denna lista innehåller dessutom exempel på experiment på dig själv. Gör inte det!

21. Minns att din FB vän berättade att hon har doppat sig i en självlysande del av Indiska oceanen. Vi pratar om självlysande havsdjur. Här har du en källa till gener att föra över till att tillverka tidigt nämnda självlysande rosor.

22. Elisabeth av Ungern, var ett medeltida helgon som enligt en historia såg sin välgörenhet förvandlas till rosor. Hon var förbjuden att ge allmosor, när hon blev påkommen blev just hennes allmosor mirakulöst utbytta mot rosor. Gör tvärtom, sälj självlysande rosor och ge till välgörenhet.

23. Isolera mikrober som kan bryta ner plast. Plantera in mikroberna i ditt eget matsmältningssystem. Ät plast. Vad är det värsta som kan hända?

24. Mer experiment på dig själv. Ta DNA från samma paradisfåglar damer bar som hattar och injicera i din egen tinning tillsammans med gensax och tillhörande molekyler

25. Gör alla möjliga organismer självlysande.

26. Gör några av dina egna hudceller självlysande.

27. Studera hur brittiska blåmesar lärde sig från varandra hur de kunde öppna mjölkflaskor. Förklara i en utställning att detta var ett mem hos djur och varför vi har glömt att djur har memer.

28. Klipp och klistra ihop DNA från ödlor, hajar och delfiner. Kalla den stora, nyskapade molekylen för en chimera (för det är vad den är), kopiera den miljarder, miljarder gånger och släpp ut i – var annars? – Loch Ness.

29. Crowdfunda den handikappade, amerikanska mannen som vill använda mikrober som återfinns på kakaofrukter till att brygga mjöd.

30. En av mina återkommande formuleringen är att vi letar efter dieten och livsstilen som ska ge evig ungdom, hälsa, skönhet och maximal prestationsförmåga. Det jag glömde är att vi också letar efter den medicinska behandlingsmetoder som ger det. Det är bara så långt man kan komma med diet och livsstil. För bättre resultat kommer det att behövas läkare. Skaffa en dosett piller och kapslar – rapamycin, resveratrol, pterostilbene och det är bara början – som i bästa fall är ett embryo till ungdomens källa. För en sådan dosett kan jämföras med din smartphone – en högteknologisk identitetsbricka du bär med dig

Del två av min lista över idéer till användning av modern biologi. Brasklappar är som förut: 1. Jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. 2 Jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till.

11. Redan år 2004 skapade konstnärer ”Victimless Leather”. En jacka gjord av läder från celler som odlats in vitro. Odlad vävnad. På liknande sätt försöker forskare också odla noshörningshorn, odla i näringslösning. Det skulle kunna vara ett sätt att bekämpa tjuvjakt på noshörningar. En norrländsk touch på konceptet är att utgå från ren-celler. Odla fram renhudar och kanske till och med renhorn. (Risken är i och för sig att renar är tillräckligt associerad med den samiska kulturen, för att det skulle uppfattas som appropriation, att odla celler från renar. Men jag vet inget om sådant.)

12. Tillverka sojabönor som innehåller omega-3-fettsyran dokosahexaensyra. Detta för att spara havens fiskbestånd. Nej, vänta “big-agrotech” gör redan samma sak, fortfarande en trevlig ide?

13. Tillverka en ros som lyser i mörker.

14. Ta reda på vilka gener som behövs för biosyntes av vanillin. För in generna i mjölksyrabakterier. Om du var barn på 1980-talet kan du minns hur exotisk vaniljstänger var, när du sedan känner doften från din hemmagjorda sojayoghurt gjord på just dessa bakterier.

15. Tillverka en ros som lyser i mörker, som är blå, som luktar vanilj. Utmana doftljusmarknaden med biologi.

16 Gör en “blast” på samtliga svenska växter som fått sin arvsmassa kartlagd för att se om det finns någon inhemsk växt som genetiskt är likt kolanötter. Använd denna – förhoppningsvis inte giftiga – växt som smaksättning till hemmagjord cola.

17. Använd självlysande rosor som nattlampa när du koloniserar en ö i världshaven.

18. Leta reda på vad Rachel Carson samt Hans Palmstierna skrev om genteknik.

19 Genmodifiera bakterier till att tillverka imitationer av lyxparfymer (gärna lyxparfymer med utrotningshotade arter) – parfymer med myrra, agarträ, ambra …

20 Det klassiska sättet att styra modifierade bakterier att producera ämnen är att koppla generna till ett DNA-bindande protein som reagerar på närvaro av laktos (lacr). Men varför inte vara mer kreativ? När det gäller parfymer, väldofter, är det dags att leta reda på andra kontrollmetoder. Du kan få en bakteriekultur som doftar olika under olika förutsättningar. T.ex. doftar olika under olika tider på dagen. En biologisk klocka som låter dig känna att tiden går genom att byta lukt.

Life science är ett stort ämne. Sedan jag gick på högstadiet har jag hört påståendet att bioteknik är nästa stora grej. Att biologi under detta århundradet kommer att spela samma roll som fysik gjorde under förra. Vad jag kan göra är – som jag alltid skriver – att inspirera. Jag är inte i utvecklings-branschen, inte i undervisnings-branschen, utan i inspirations-branschen. Det är något som jag skulle kunna göra person till person. Att göra det här, på en blogg, har nackdelen att man får så lite respons att det är svårt att vet om man verkligen är inspirerande.

Nåja vad jag funderar på, och här påbörjar, är en lista med 100 uppslag på vad vi kan göra med life science. I alla fall inom 5-10 år. Dessa förslag ska läsas som inspiration inget annat. Jag skulle kunna skriva en lång text med brasklappar. Men kort, jag säger inte att detta är den bästa idéerna för att utnyttja tekniken. Och jag uppmanar ingen till att göra följde. Det finns t.ex. lagstiftning att ta hänsyn till.

Hur som helst här följer första delen i en serie blogginlägg med idéer – skämtet är att jag sedan kan översätta det hela till engelska och ge ut på Amazon:

1. Alla har tatueringa – varav en del säger “memento mori” – om du ska sticka ut måste du hitta på ett sätt att använda genteknik till att odla leopardpäls på din arm. Vad är det värsta som kan hända? Förutom cancer? Så är det med sol och anabola steroider också.

2. Ta FN-stadgan koda den i DNA och för in koden i genomet till duvor. Tillverka ett ordagrant embryo till fredsduvor. Dröm om att föda upp fredsduvor och släpp ut utanför Erich Maria Remarque-Friedenzentrum, Osnabrück, Niedersachsen, Tyskland

3. Du kan i DNA syntetisera en kod för orden “eat drink and be mary because tomorrow ‘panic like the house in on fire’”, blanda i en lösning med andra molekyler, injicera i dina egna armar tills dina levande celler säger “panik som huset stod i ljusan låga”

4. Om vi ska editera gener förknippade med mänskligt beteende, varför inte börja med krigargenen? Krigargenen är ett populärt namn för monoaminoxidas a, som kan ha någon koppling till våld. Gör en utställning med flera provrör. Ett rör med en lösning av HeLa-celler. De andra rören med “ready to use CRISPR-Cas9 kits” med olika funktioner. Kit som klipper sönder genen. Kit som klistrar in ny information i genen. Kit som ändrar metalyseringen av genen … Om allt detta är tillgängligt för besökare, kan du göra en poäng av att fresta besökaren till att hälla lösning från ett kit till lösningen med människoceller, HeLa.

5. Det finns bakterier som kan utvinna energi från vätgas. Börja med en solcell, använd strömmen från den till att dela upp vatten i syre och väte, mata bakterierna med väte.

6. Utvinn socker från vätgas-uppfödda bakterie. Använd sockret som föda för labbodlat-virke.

7. Forma labbodlat virket till pyramider, täck pyramiderna med kompost, gödsel, bokashi, sand, biokol, träflis, kokosfibrer, löv, gräsklipp, pimpsten, torv (fast helst inte torv, av klimatskäl) … vilken blandning du vill och odla potatis på pyramiden. Pyramiden av koldioxid bundet med elektricitet från sol och kisel.

8. Gå tillbaka till basic, tillverka en blå ros.

9. Eller kanske ännu mera basic, för in gener från mammutar till elefantceller. Det görs redan, men ingen kan väl ha patent på det?

10. Sitt på ett cafe, där du till priset av en kopp kaffe kan arbeta på en plan för att skap nya arter till en öde ö i världshaven. Lika lätt som tidigare generationer satt på cafeer och skrev manus till sina vloggar.

År 1957 byggde paret Eameses en soldriven do-nothing-machine, gör inget maskin.

År 1957 använde man solenergi till att driva en leksak. Idag är solenergi en storindustri. Från leksak till storindustri. Ett anat exempel på vad som händer när en teknik blir en leksak är maskinen du läser detta på. Eventuellt känner någon läsare igen detta som exemplet den engelsk-amerikanska fysikern Freeman Dyson (1935-2020) ide om att tekniker utvecklas snabbt när teknik blir en leksak. Hans exempel var ju datorer. Datorer utvecklades snabbt efter att datorer hade blivit leksaker. Och han menade då att samma sak nu de senaste tiotalen har hänt med biologi. Saker som tidigare bara kunde göras i labb i universitet eller stora företag, kan idag vara leksaker för allmänheten. Just därför kommer biologirelaterad forskning och teknik att utvecklas snabbt. Nåja, jag är rädd att det är en lite väl romantisk att tänka så, men vad vet jag.

Förra hösten lanserats för första gången sk gmo-vete på öppna marknaden. Det är i Argentina bönder får odla vete modifierat till att tåla torka på sina åkrar. Grejen med det är att man länge har kunnat läsa om ”gmo-vete”, trotts att det alltså inte har funnits förrän nu. I ett tidigare inlägg på en annan blogg, nämnde jag en artikel som dök upp på min facebookvägg: Modern wheat old diet staple turned modern health nightmare. En artikel som kopplar samman rädslan för gluten med den anti-vetenskapliga rädslan för GMO, och påstår att dvärgvete är framtaget med “primitiv genmodifiering”. Det är av flera skäl löjligt. Första gången en gen från en annan organism fördes över till en växt var 1983. Modernt dvärgvete togs faktiskt fram i Japan redan på artonhundratalet. Och nej, i detta fallet var japanerna inte 100 år förre alla andra.

I samma inlägg skrev jag också om följande artikel från 2014. En artikel med Luleå hockeys dietist som bl.a. påstod: “Speciellt amerikanskt vete är extremt genmanipulerat för att bli tåligt och ge stora skördar”.

Om han bara hade kollat wikipedia hade han sett att det inte fanns genmanipulerat vete på marknaden. Det skulle alltså dröja sex år innan det kom. Pga den hårda lagstiftningen var, och är, det egentligen ganska få grödor tekniken tillämpas på.

Sedan, dietisten i Luleå, får det att låta som om det är dåligt med hög avkastning och tåliga grödor. Jordbrukets uppgift är att producera näring till oss, självklart är grödorna förädlade till att ge så stor skörd som möjligt. Det säger något om hur långt vi moderna stadsbor är ifrån modernäringen att man behöver förklara något så självklart för oss. Vi känner alla till Karl-Oskar och Kristina, de i likhet med undernärda människor i dagens låginkomstländer, skulle antagligen offra kroppsdelarna för grödor som ger större skördar. Vi klagar på att skördarna är för stora? Nej, samtidigt får vi förstå kritikerna. Problemen vi har här är inte undernäring eller svält, problemen är övervikt, icke hållbara jordbruksmetoder, matsvinn, med mera.