Söndag och vilodag. Visst är det en lycka att ha en dag då och då som inte är planerad för något annat än att just vila! Ladda batterierna, koppla av, njuta av ledigheten, och inte göra ett enda skapandes skvatt, och ändå är det så många som inte sett eller känt behovet av det. Ska villigt erkänna att jag tillhör den skara som lätt blir rastlös av att vara sysslolös, men det är som inte samma sak. Ägnade lördagen åt att vara ute på stugan, krattade barr och kottar och hann olja utetrallen innan hemfärden. Ett rätt gott dagsverke, och ändå kände man sig avkopplad och uppladdad när man kom hem. Njuter av varje sekund ute på hällarna, och det är kanske det som är avkoppling och uppladdning, att få ägna sin tid åt det man faktiskt njuter av eller är stark engagerad i. Min stress uppstår när jag ’tvingas’ hålla på med uppgifter jag vantrivs med, eller ’tvingas’ vara i miljöer som jag inte trivs i. Efter en sådan arbetsvecka är jag (åtminstone mentalt) slut, och behöver verkligen vilodagen till uppladdning. Men när veckan varit fylld av spännande, utmanande och givande uppgifter och möten, då finns energi för nästan vad som helst under helgen. Jag tror fler med mig upplever samma sak, och ändå har vi så svårt att skapa eller ta till vara på de roliga, intressanta, spännande och givande tillfällena i livet. Jag tror att vi behöver prioriterá oss själva lite oftare, söka upp bra miljöer och händelser, och oftare våga ta vara på de tillfällen som faktiskt bjuds oss tätt som oftast. Tänker på det varje gång jag flyger och hör flygvärdinnans ..-’ta först på din egen mask, och sedan kan du hjälpa barnen eller din medpassagerare!’ Visst låter det väl vettigt, det är svårt att hjälpa andra och vara ett stöd för dina närmaste, om du själv är utslagen eller är den som mår sämst. Ägna lite tid enbart åt sig själv och sitt eget välbefinnande, tror jag är ett bra recept! Må Väl!