Visst är det fascinerande hur lätt vi har att hitta syndabockar, och hur vi verkar njuta av att kunna ’sätta dit’ någon när något inte gått enligt ritningarna. Se bara på svensk fotboll; för två veckor sdan var Lagerbäck närmast helgonförklarad som tagit Sverige till alla de stora mästerskapen under sin ledarperiod, och efter Rysslandsmatchen var han direkt sågad och närmast persona non grata i Sverige, trots att jag tyckte mig se ytterligare 12-13 man på planen mot Ryssland. Men tydligen har vi ett kollektivt behov av att kunna skylla på nå´n och med förtjusning kunna säga NFJDDJ = Nu Fick Jag Dig Din Jävel!
En av mina främsta mentorer inom ledarskap gav mig sin visdom: -’Kunskap är ingenting annat än summan av alla misstag vi har gjort när vi prövat oss fram, från barnaåren fram till aktuell dag! Och en expert är bara en person som gjort alla missatg som går att göra, fast bara inom ett begränsat område!’ Hans ord har för mig betytt att jag har vågat pröva göra saker som jag aldrig tidigare prövat, vågat ta ett misstag som ett lärande, lärt mig att skeenden som skapats av människor kan omskapas om det blev fel, och lärt mig att uppmuntra mina barn, kolleger och vänner att våga att pröva, och utan att fördöma.
Men om varje försök, varje prövning, varje form av gränsöverskridning resulterar i en skadeglad motståndare som ivrigt påpekar hur idiotiskt och fel och vansinnigt resultatet blev så blir inte försöken så många, inte alla klarar av en massiv kritik. Jag kan bara se på hur vi i Sverige lägger mycket större krut på att ’ göra saker rätt’ än att fokusera på att ’göra rätt saker’, och att det med stor sannolikhet beror på rädslan för kritik. Min mentor sa också att ’ett gott omdöme får man av sina erfarenheter, och sina erfarenheter får man på grund av dåligt omdöme’, ett alldeles fantastiskt levnadsråd, tycker jag.