Så var då näst sista utmaningen avklarad, att lägga in ett golv i ’friggeboden’. Hittade ett s.k. klickgolv i laminat (ekmönstrat) både billigt och ’busenkelt’ att lägga själv. Tänk att man går på reklamens budskap fortfarande! Engagemangent på topp i morse, lade ut första längden, kilade upp mot väggen för utrymme för golvet att röra på sig, också på med nästa längd, varvid problemen direkt uppstod. Klickgolven är ju underbara på sitt sätt, men det får inte skeva en endaste millimeter åt något håll, för då blir slutresultatet glipor i ett annars heltäckande golv. Nåväl, med lagom mängd kontrollerat våld av hammare och slagblock ackompanjerat av sammanbitna svordomar kom golvet slutligen på plats, snyggt och prydligt och den lilla, lilla springan i fogen på sista raden ska ju ändå döljas av en garderob, så….
Värmen bestämde dagens klädkod, shorts, vilka har den nackdelen att underben och framför allt knäna är helt oskyddade. Golv ska ju mestadels läggas knästående, och dagens arbete har onekligen lämnat märken efter sig på mina knän. Det är ju dessutom så fiffigt ordnat att man först efteråt kommer underfund med att man skulle ha haft ett par knäskydd på sig under dagen, och med både såriga och värkande knän har man stor förståelse för de putor som yrkesmännen har för knäna i sina yrkeskläder. Nu ska det ju för all del synas skillnaden mellan proffs och amatörer, men nervsignalerna från de nedre regionerna gör ändå att jag funderar på någon form av skyddsutrustning när den sista utmaningen ska hanteras i helgen, läggningen av plåttak, hängrännor och stuprör, med dold vattentunna för självtryckande regnvatten till det installerade tvättstället. Håhåjaja, som ordspråket säger, har man inte bekymmer så får man väl skaffa sig några.
Till på söndagkväll ska stugan vara inflyttningsklar, på måndag får man äntligen börja jobba igen……