Det har varit en intensiv vecka. I måndags var det upprop i Turismakademien i Ö-vik med 26 förhoppningsfulla (och smått nervösa) studenter som om två år kommer att gå ut med examen som turismentreprenörer. Lika spännande och fascinerande varje år att träffa dom nya studenterna. Rivstart på tisdagen med många självutlämnande presentationer, många spännande livsöden och bakgrunder burgar för ett par givande år med just denna klass.
I onsdags var det möte med regionförbundsstyrelsen i Storuman. Missade kungen och invigningen av nya Biofuelanläggningen på förmiddagen, men hann med eftermiddagens möte med förbundsstyrelsen och frågorna kring budget mm.
Hann hem till torsdagens möte med regionrådet i Vindeln. Större delen av mötet gick åt till en uppföljning av de samarbetsgrupper som finns inom Umeåregionen. I dagsläget finns det 22 grupperingar inom regionen som med mer eller mindre regelbundenhet träffas för att hitta gemensamma arbetssätt, rutiner, gränsöverskridande verksamheter, i syfte att effektivisera och utveckla. Stjärnan just nu i samarbetet är väl Biblioteksgruppen, som ju t.o.m. hunnit vara i FN för att motta pris som världsetta. Jag kan bara konstatera att det samarbete som finns inom Umeåregionen är unikt, och jag kan gott tänka mig att fler grupper och deras arbete kommer att uppmärksammas även utanför regiongränserna.

Barnbarnet Anton har varit i Nordmaling hela veckan. Lite tråkigt att besöket krockade med en så intensiv arbetsvecka, men veckoslutet har vi fått vara tillsammans. Självklart skulle nybygget på sommarön inspekteras, det är ju faktiskt för Antons skull som den extra sovstugan uppfördes. Härligt väder med lugn sjö, sol från klar himmel, och bara någon halvtimma efter avfärd kunde inspektionen påbörjas. Fick intrycket att stugan fick godkänt med beröm, inklusive den i närheten framtagna sandlådan med sittbänkar till. Just nu är det mycket som ska hända, benen har precis börjat bära, små språngmarscher utan hjälp och stöd och en himla massa smällar i bordshörn. stolkarmar och andra hinder, med hjärtknipande gråt och små blåmärken som resultat. Att det ska behöva göra så ont att lära sig vad man ska se upp för då man lär sig!

Nästa vecka verkar bli lika intensiv med invigningen av nya I-balkfabriken i Rundvik som största händelse. Det sker på onsdag och är en sådan där aktivitet som alla kommunalråd drömmer om, att få medverka vid invigningen av en ’ny’ industri i hemkommunen. Rapport kommer.