Ingemar Sandström, oppositionsråd, Nordmaling

Om livets små förtretligheter och glädjeämnen

Hemma igen och Grön omsorg

Borta bra men hemma bäst? Så är det säkert, och den egna sängen var ljuvlig att krypa ner i, men minnesbilderna av semesterveckan med sol, värme och total avslappning gör sig påminda när man konfronteras med hemmaplanens vardagsbekymmer, om det nu än bara är att samtliga underlag till kommande kommunstyrelse inte finns framme i tid. Det hörs redan rop på extra sammanträden för att man inte haft ’underlagen i tid’, och så är det förståss, om det nu är det viktigaste att hålla på formalia. Visst har man kunnat diskutera igenom förslag som presenterats vid sittande bord -med tillhörande olägenheter- men ibland ska det bara vara på ett visst sätt, oberoende av konsekvenser. Det politiska spelet ska väl antagligen spelas fullt ut, men ibland funderar jag på om inte spelet är där bara för sin egen skull och inte för att skapa eller hitta lösningar som skulle kunna vara till gagn för alla parter, oberoende av politik? Regler och formalia är säkert bra, men det som i min vardag brukar kallas sunt förnuft och praktiska lösningar lyser med sin frånvaro ibland i det politiska arbetet.
Var på ett mycket intressant seminarium igår som handlade om Grön Omsorg, förenklat beskrivet som ett sätt att med landsbygdens miljö och lantbrukets innehåll skapa bra och verksamma uppväxt- och rehab-miljöer för dem som inte fullt ut klarat av det befintliga samhällets krav och regelverk. Resultaten av insatserna är ju onekligen positiva, och kostnaderna för en sådan insats understiger kraftfullt kostnaderna för de traditionella insatserna i form av institutionsvård och liknande. Ändå är det bara marginellt som denna form av vård och omsorg används. Kan det vara för att -som en politiker från en grannkommun förklarade-: -’Insatserna är jättebilliga, men eftersom insatserna/metoderna inte är evidensbaserade (vetenskapligt bevisade) tvekar men som politiker att beställa sådana insatser. Det ställs också stora krav på externa uppföljare som tydligt kan följa och bevisa nyttan av insatserna och kvaliteten på vården.’ På min fråga hur stora resurser samma kommun lägger för att med extern hjälp mäta och följa upp den egna, kommunala insatserna för samma målgrupp fick jag inget svar, eller en förklaring att så gör man inte. Visst är det spännande!?; Andras insatser ska mätas i detalj av oberoende revisorer, men den egna insatsen behöver inte mätas!!? Till saken hör att man handlade grön omsorg för ca 700.000 kronor (budget 125.000) medans den egna verksamheten totalt kostade nästan 150 miljoner! Mycket intressant. Vad borde egentligen mätas om man nu är rädd om sin ekonomi?
Har också hunnit vara ner och hälsa på den egna klassen, där saknaden varit ömsesidig. Ska hinna med ett intensivt pass med destinationsutveckling och kunduppdrag innan vi närmar oss julledighet (för eleverna eget arbete).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.