Så var det så dags igen att få njuta av den fantastiska föreställning som går av stapeln varje år den 13 december i gamla masugnen på Olofsfors Bruksmuseum, där Lucia med sina tärnor kommer ner via trapporna, skönsjungande och ordentligt påpälsade. I år var vädret på sin snällaste sida; fullmåne, stjärnklart och bara ett par minusgrader. Trots detta var det skönt att få svepa den lånade filten kring bak och knän, det är verkligen kallt inne i den gamla masugnen. Kylan till trots, det är en helt makalös upplevelse att sitta där inne påpälsad och få njuta av julens vackraste sånger, framförda av Lucia, tärnor och kör.
Den här kvällen hade också vår landshövding Chris Heister tackat ja till inbjudan att få vara med och uppleva Sveriges kallaste Lucia, en inbjudan hon fick redan under sin eriksgata i somras, och som hon nogsamt noterade in i sin kalender redan då. Landshövdingens uppskattning av föreställningen var både synbar och hörbar, och jag tror hon fick en mycket min minnesbild att lägga till sina andra positiva upplevelser av sitt nya län. Ett stort tack till Stina och Lennart ute på bruket, som jag misstänker står bakom det mesta av arrangemanget.
Imorgon söndag ska jag faktiskt ta mig till kyrkan i Rundvik och få njuta av mera ’Sånger i advent’, där jag tror mig fa höra alla de vackraste julsångerna och psalmerna. Det kan vara en bra ladning inför måndagens kommunstyrelse, den sista för året.
Nästa helg kommer barnen upp (inklusive barnbarnet Anton) och då kan man verkligen säga att det börjar bli jul, på riktigt.