Prag var kallt. Grått, blåsigt och kallt.  Men vilken underbart vacker stad att vara i.  Dagarna efter hemkomsten besvärades jag av nackspärr, en klart definierad åkomma från stadigt stirrande på husfasader och takfriser under Pragdagarna.  Att sedan komma hem och mötas av värmeböljan, utslagna björkar och klippfärdiga gräsmattor efter bara 4 dagars resa  var en upplevelse i sig.

Annars är det/har det varit mycket kring bröllop just nu.  I lördags hade jag premiär som vigselförrättare, och hade förmånen att få viga ett par som jag lärt känna genom hustrun. Det går inte att förneka att det är en högtidsstund när två människor så tydligt bekräftar att man älskar varandra och vill befästa det med ett äktenskap.  Ängen nere vid forsen utanför masugnen i Olofsfors fick bilda de yttre förutsättningarna, klarblå himmel och sol bidrog ytterligare, och paret svarade ja högt och tydligt och ringarna glänste i solen; ja allt var som det ska vara på ett riktigt bröllop.  En ynnest att ha fått medverka till den föreningen.

Bröllopsbekymmer är det ju på gång nere i Stockholm den 19 juni då vår kronprinsessa ska äkta sin Daniel.  Dagen före,  den 18 juni, har regeringen bjudit in Sveriges alla kommunalråd och fullmäktigeordföringar till mottagning med hela kungafamiljen, inklusive det blivande brudparet.  Jag har tänkt närvara, och just nu är frågan om uppvaktningen mest aktuell.  Ni vet:  Vad ger man till någon som har allt? Och vad tillåter kommunallagen? Jaja, det löser sig säkert till den dagen.  Något ljushuvud föreslog att Nordmalings kommun som hedersbetygelse till brudparet skulle döpa sitt nya resecenter till Victoria Station (med engelskt uttal)!….   Kul idé, men jag är klart tveksam om möjligheten eller ens rättigheten till namnet.  Men det vore onekligen en kul poäng att i augusti få välkomna kungen till ett resecenter med det namnet…

Pingsten i övrigt innebar stugpremiär. Lycka, lycka, lycka!