När jag tillträdde som politiker för drygt fyra år sedan blev ganska naturligt en av uppgifterna att engagera fler till politiken och framför allt till det egna partiet.  Jag pratade med många i det egna nätverket, men också med många som på olika sätt var framåt, märktes, eller drev frågor för kommunens utveckling. Många av dem var också näringsidkare, entreprenörer och handelsmän. Det som skrämde mig då var uppfattningen att man som företagare fick vara försiktig med att tydliggöra sin egen politiska hemvist, för det kunde straffa sig i form av bojkott eller negativ särbehandling vid en eventuell valseder för "fel" parti!!  Jag hade svårt att tro mina öron när jag hörde det, men efter fyra år inne i politiken har jag fått en större förståelse för den oron. När dessutom LO:s högsta ledning i praktiken visar att man i realiteten agerar just så mot misstänkta "partimotståndare" blir man närmast mörkrädd.  Jag antar att de flesta läst om hur LO avbokade Linda Bengtzing från sitt avtalde framträdande, med skälet att hon hade framträtt med Centerpartiet och Maud Olofsson!!  Man har svårt att ta till sig beskedet, och hur LO:s medlemmar kan acceptera attt deras ledning bedriver ren politisk diskriminering är för mig en gåta.

Jag trodde, och tror fortfarande, att man i en demokrati har den okränkbara rätten att tycka och tänka vad man vill, och att det inte ska kunna leda till någon form av bestraffning. Att då några av våra högsta politiker -vilket man väl får kalla LO:s ledning för-   genom en sådan här åtgärd öppet visar sitt förakt för de demokratiska rättigheterna, gör mig nedstämd.  Skulle samma agerande åt andra hållet över huvud taget accepteras?  Ska Jonas Gardell endast tillåtas uppträda på Folkets Hus i röda kommuner? Är Henrik Schyfferts karriär för evigt skadad? Ska Sven Wollter och Michael Wiehe bojkottas av SVT?  Alla inser det absurda i ett sådant system. LO-ledningen med  Wanja i spetsen borde be om ursäkt för sin fadäs, och S-ledningen borde tydliggöra att den demokratiska rättigheten att fritt tycka och tänka inte får kränkas eller riskera att bestraffas.