Etikett: Umeå

Vinter-OS till Umeå – Nej, Nej och åter Nej

Av Jan Hägglund, 5 februari 2014 kl 16:34, 2 kommentarer

Sluuuta! Det måste vara nog nu.

Knappt har Kulturhuvudstadsåret inletts innan nästa skrytprojekt lanseras. Skrytprojekt: begreppet skrytprojekt räcker inte till för att beskriva det som nu föreslås av kommunalrådet Marie-Louise Rönnmark (S). Hon vill nämligen ha ett vinter-OS till Umeå, detta i samarrangemang med Åre, Östersund och Örnsköldsvik.

Idén är sanslös!!

Umeås skattebetalare har redan, inför kulturhuvudstadsåret, drabbats hårt. Kulturväven nere på kajen samt Äventyrsbadet invid Mimerskolan innebär en årlig kostnadsökning på cirka 120 miljoner per år – år efter år – i jämförelse med dagens situation (då stadsbiblioteket ligger i sina nuvarande lokaler vid Vasaplan och Simhallen vid Gammlia). Till detta ska läggas att bland annat Vänsterpartiet och övriga partier verkar vilja påtvinga umeborna Världens Dyraste Skidspår (VDS) som kommer att kosta 40 miljoner att bygga (för cirka tio kilometer extra skidspår – jo, det är faktiskt sant, det med)!

Personalsatsningar eller skrytprojekt

Dessa skrytprojekt hotar att urholka Umeås, nuvarande, goda ekonomi. Skrytprojekten hotar även att förhindra de mycket nödvändiga satsningar på personalen som skulle gynna Umeås äldre, barn, elever, luften vi andas samt vardagskulturen. Skrytprojekten stjäl redan utrymme från viktiga verksamheter som öppna förskolor – och vardagskultur.

De nämnda skrytsatsningarna har stötts av alla partier, från Vänsterpartister till Moderaterna via Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Alla utom ett: Det är bara vi i Arbetarpartiet som röstat och hållit emot.

330 000 000 000 kronor i Sotji.

Och nu vill alltså S-kommunalrådet Rönnmark ansöka om ett vinter-OS. Detta som kronan på skrytverket. Ett OS skulle vara alla skrytprojekts heliga graal. Arrangemanget i Sotji – i Ryssland – kostade 330 miljarder kronor att arrangera. Ja, du läste rätt: 330 miljarder! 330 000 000 000 kronor. Ett OS utgör ett mutkolvarnas paradis och lägger en framtida grund för korruption. Varken Umeås ekonomi eller maktkultur skulle hämta sig.

Sedd i detta sammanhang krymper Umeås makthavares tidigare tendenser till Stockholms-komplex ihop likt en punkterad sufflé. Aptiten på ett vinter-OS handlar, i värsta fall, om en betydligt allvarligare diagnos. För Umeås lågavlönade, och högavlönade, och alla däremellan, får vi hoppas att åkomman är politiskt behandlingsbar. Annars tvingas vi tala om storhetsvansinne. Och det vill vi inte. Vi hoppas att Rönnmark är isolerad – inte bara i fullmäktige utan även i sitt eget parti!

Men att Umeås makthavare över huvud taget överväger att ansöka om ett vinter-OS visar att dessa kretsar tappat kontakten med den verklighet som knegarna i Umeå lever i. Det som Umeås kapitalstarka bygg- och fastighetsföretag skulle vilja förverkliga är en s k multiarena – gärna genom att utplåna något fint grönområde som Hamrinsberget. Och ansöker kommunen om ett OS måste ett sådant byggnadsverk givetvis till. På ruinerna av Umeås idag goda ekonomi.

Detta måste få ett slut

Vi i Arbetarpartiet är inte bara ett parti. Vi är också initiativtagare till en bred och samarbetsinriktad rörelse för att stoppa skrytprojekt – och istället satsa på vardagsverksamheter som vård, skola, omsorg, vardagskultur samt underhåll av gator och kommunalt ägda fastigheter som Bostaden. Låt oss börja skapa en rörelse för att umeborna – alla vi som knegar varje dag för att få jobb, familj och livet i övrigt att gå ihop – som sätter ned en jättelik fot och stoppa idéer som om ett vinter-OS. Vi måste tillbaka till verkligheten.

Janne H.

PS. se nu upp för väl tajmade förslag på en s k multi- eller evenemangsarena. DS.

Maktelitens felinvesteringar i skrytprojekt hotar ruinera Umeå kommun

Av Jan Hägglund, 21 oktober 2013 kl 09:26, Bli först att kommentera

Ingress.
Makteliten i Umeå har agerat sällsynt oansvarigt. Det är tid att makteliten ställs till ansvar. Vi ska återkomma till vilka som ingår i makteliten. Men låt oss först beskriva maktelitens ansvarslösa felinvesteringar och aggressiva reaktioner då verkligheten hinner upp denna elit.

Deras beslut har nämligen redan påbörjat en process som kommer att utarma äldreomsorg och hemtjänst, för- och grundskola. Maktelitens oansvariga beslut hotar även den nödvändiga utbyggnadstakten för, och underhållet, av de lokaler som krävs för undervisning och barnomsorg.

Två förödande felinvesteringar.

Bara två av skrytbyggen riskerar ensamma att kvadda kommunens ekonomi. Det handlar om besluten att bygga det redan uppförda Kulturhuset ”Väven” nere på kajen samt det planerade Äventyrsbadet intill ÖK. Jämför vi den ökade kostnaden för att driva kulturhuset på kajen, samt det nya Äventyrsbadet vid ÖK, med dagens anläggningar (stadsbiblioteket vid Vasaplan och Badhuset vid Gammlia) så blir fördyringen 125 miljoner kr. Per år! (Detta enligt budgethandlingarna som producerades i april men som blev offentliga i oktober). På tio års sikt blir det 1 250 miljoner kr – i onödiga utlägg. Och detta utgör en del av maktelitens felinvesteringar som hotar att ruinera kommunen. Och som bl a hotar äldreomsorg, för- och grundskola samt nödvändiga lokaler.

Hotande konsekvenser som inte kommer ut via nyhetsbevakningen

Låt oss sammanfatta V+S-förslaget till budget för år 2014 i tre punkter:

A. De förnekar att budgeten innebär nedskärningar i verksamheterna skola och omsorg – men nedskärningarna uppgår till ganska precis hundra (100) miljoner,
B. dessa nedskärningar är inte nödvändiga – beroende på att Umeå, än så länge, har en så stark ekonomi (exempelvis i en dold förmögenhet),
C. men om kommunen, under åren framöver, satsar pengar på nya skrytbyggen som Äventyrsbadet vid ÖK, istället för att satsa på att dra sig ur Kulturväven på kajen, så kommer detta att ruinera Umeå – vilket kommer att hota både omsorgen om äldre och undervisningen av de yngre.

Aggressiva reaktioner då verkligheten hinner ikapp.

Detta vill inte makteliten höra. Men den (makteliten) kan inte hjälpa att konsekvenserna av deras massiva felinvesteringar nu håller på att hinna upp den. När så sker reagerar makteliten aggressivt. Låt oss börja med att hämta två exempel från den del av makteliten vars uppgift det är att lura de umebor som ”vill vara vänster” (alltså Vänsterpartiet) att det som i verkligheten är vägen åt helvete faktiskt är vägen till, om inte himlen, så i alla fall till något bra. Låt oss ta två exempel: ett kortsiktigt/enfaldigt och ett brutalt.

Tekniska nämndens ordförande, vänsterpartisten Lasse Jacobsson (som tillhör ett av de två partier V + S som styr Umeå kommun) uttalade sig nyligen om nedskärningarna inom den tekniska sektorn. Innebörden av Jacobssons uttalande var dessa inte var så farliga eftersom barn måste gå före hårdare sektorer. Vänsterpartiets Jacobsson verkar inte känna till att förskoleundervisningen sker i lokaler. Beroende på att det redan tidigare förekommit exakt samma resonemang tvingas Umeå kommun nu rusta upp hela tio förskolor p g a fuktskador. Detta är alltså resultatet av bristande investeringar i form av underhåll – och uppenbart vill Jacobsson ha mer av den varan. Men åtgärdas inte problemen nu kommer snart barnen att vistas i ”sjuka hus”. Och detta kommer i sin tur att leda till sjukdom både bland barn och vuxen personal. Under 2014 kommer fuktskadorna från tidigare år att åtgärdas. Men det hade blivit billigare om man vidtagit förebyggande åtgärder så att dessa aldrig uppstått.

Det andra exemplet på aggressivitet utgörs av Tamara Spiric angrepp på två av Umeå kommuns kvinnliga chefer. Tamara Spiric är Vänsterpartiets kommunalråd och utgör en av ledamöterna i Umeås själva regering. Då effekterna av de beslut som makteliten fattat (i vilken Spiric själv ingår) slutligen stod klar för henne ledde detta inte till självrannsakan (vi ska återkomma till varför detta borde ha varit det naturliga). Nej, istället angrep det vänsterpartistiska kommunalrådet de båda kvinnliga ekonomerna. Inför elva vittnen påstod Spiric att dessa”manipulerat” det ekonomiska sifferunderlaget till den budget som ska antas den 28 oktober. Spirics uttalande innebar att hon anklagade de båda kvinnliga tjänstemännen för grovt tjänstefel. Och kvinnorna anmälde kommunalrådet och makthavaren Tamara Spiric (V) för kränkning och för att utgöra ett arbetsmiljöproblem. En utredning gjordes och en av Sveriges ledande experter på området uttalade sig. I utlåtandet ansågs Tamara Spiric ha kränkt de båda kvinnorna. Detta är en fullständigt unik händelse inom Umeå kommun. Detta bör ses i ljuset att Spiric, genom sitt uppträdande, fått den kvinnliga chef som anställts för att bygga upp det kvinnohistoriska museet att säga upp sig.

Varför borde just Spiric (V), ställd inför de hemska konsekvenserna av sina beslut, reagera med ödmjukhet? Varför har Spiric ett speciellt ansvar att försöka stoppa marschen mot den ekonomiska ruinen?

Jo, därför att Spiric bara någon vecka före valet 2010 lovade att dagens Stadsbibliotek skulle vara kvar vid Vasaplan. Men när Socialdemokraterna, efter valet, lockade med kommunalrådspost och platser i Umeås regering bröts snabbt löftet om Stadsbiblioteket. Och Tamara Spiric, tillsammans med resten av V, röstade både för att bygga Kulturhuset ”Väven” nere på kajen och för att tvångsförflytta Stadsbiblioteket. Spiric borde ha ångrat sin medverkan i detta katastrofala beslut. Speciellt som det innebar ett brott mot ett vallöfte. Men istället kom utfallen mot två kvinnliga chefer för att ha manipulerat siffrorna. Därmed underminerade Tamara Spiric ytterligare förtroendet för sig själv, och för sitt parti, hos de umebor som verkligen följer med i turerna. Uppenbarligen räknar Spiric med att det inte är så många som gör det.

Upprättelse för de båda kvinnliga cheferna

Kom ihåg att det förslag från tjänstemännen som gjorde Spiric mest upprörd i våras var att använda s.k. ”projektpengar” för att täcka underskotten i nämndernas ordinarie budgetar. Nu är det just detta förslag som är det stora numret i budgeten för 2014 för S och V. Det som i våras, enligt Spiric, var ”högerpolitik” och ”manipulation” hålls nu fram av samma Spiric som ett genialt sätt att ”undvika nedskärningar”. (Trots detta är nedskärningarna inom skola och omsorger ca 100 miljoner kr)

Otack är världens lön. För dessa båda kvinnor. Och Spiric – hon ångar på som en rysk stridsvagn modell T 34. För så gör makteliten. Och Spiric är inte ensam.

Avrundning och frestelser…

Men är det bara Vänsterpartiet som reagerar aggressivt? Nej – se bara på Holmlunds senaste blogg-påhopp på Föreningen Byggnadskultur.

Och är den moderatledda borgerliga alliansen bättre än V+S-budgeten? Nej – se bara hur de velat sälja stora av Bostadens fastighetsbestånd.

Men de andra delarna av maktelitens speciella ansvar, och reaktioner, får bli ämnet för kommande bloggar. Liksom en genomgång av alliansens budget.

Vi syns.

Skrivet en ångestens kväll, söndag den 20 oktober.

Fantastisk uppslutning mot nazism – men i lördags var det liv-eller-död

Av Jan Hägglund, 9 september 2013 kl 21:47, 2 kommentarer

Det var en mäktig känsla att få angripa nazismen inför långt över 2 000 umebor – på manifestationen på Rådhustorget idag (9 sept). Jag hade alltså förmånen att få vara en av talarna. Nedan publicerar jag hela det anförande som jag förkortade för att hinna bli klar inom 4-minutersgränsen.

Men först vill jag säga att det hölls många bra anföranden denna måndagskväll. Jag tänker, bland annat, på Birgitta Mukkavaaras, Fanny Erikssons och Helena Lindahls respektive anföranden. Men det bästa var att arrangemangets grundidé höll. Det var ”Umeå mot nazism” – både bland talarna och bland publiken!
Därför: Ett stort tack för gott samarbete till alla deltagare – både till talarna och till den aktiva publiken.

Mitt oavkortade anförande

”I lördags var jag rädd för första gången under mitt politiska liv. Jag var rädd då jag gick fram till Svenska Motståndsrörelsens, SMR, ”warchief” – vilket innebar att jag måste ställa mig mitt i deras klunga – och säga att dom inte var välkomna här i Umeå. De filmade, och sa att dig – Jan Hägglund -känner vi till. Jag var rädd eftersom Svenska motståndsrörelsen, SMR, är den mest våldsinriktade nazistgruppen i Sverige. Men jag var inte förlamad – eftersom jag visste att jag inte var ensam.

Min familj har varit utsatt för nazister sedan 1991. Min tidigare fru, ett skyddsombud, fick läsa ”vi ska krossa det röda svinet” var gång hon satte upp en kallelse till ett möte om arbetsmiljön – det fanns nazister på hennes jobb. Sedan blev det personligare. Hennes och mitt ansikte klipptes ut, man ritade hakkors över våra ansikten, och klistrade upp bilderna vid det stämpelur hon använde då hon gick hem. Det fanns fyra stämpelur man kunde använda – så nazisterna hade kartlagt henne.

Då hade det hade blivit personligt. Sedan började nazisterna sätta upp hakkorsmärken på vår ytterdörr. Vi fick gå runt till alla grannar och förklara att det inte var vi som var nazister – utan tvärtom. Nästa steg hade varit att kasta in en sten genom fönstret – och vår dotter var tre år. Detta med att förföljelsen hade blivit både så personlig, med bilderna, och flyttat hem till vår lägenhet, gjorde att polisen tog hoten på allvar.

Det var vid denna tid (1994-95) som nazisterna fick för sig att använda telefonen. De hotade folk i mitt namn. Detta drabbade en moderat skolpolitiker här i Umeå. Olika firmor ringde upp och frågade när jag ville titta på diamanterna? Eller var på mina föräldrars stugtomt som timmerlasset skulle tippas av? Till en början fattade jag ingenting. Men sedan gick det ju upp för mig att detta var typiska nazifasoner.

Det var inget roligt att media skrev om att jag hade hamnat på en ”dödslista”. Visserligen var jag långtifrån ensam – men det gjorde ju inte föräldrar, och övriga släktingar och vänner, mindre oroliga. Men visst fanns det fanns fog för uttrycket ”dödslista”. Den grupp som avrättade två poliser i Malexander hade satt upp mig på sin lista. Detta kom fram vid en husrannsakan efter polismorden. Och nazisterna hade inte bara kartlagt mig, och min f d fru, utan även min då 75-åriga mamma Ruby. Då VK frågade henne hur det kändes att finnas med på listan svarade hon: ”jag är inte rädd för dom djävlarna”. Jag är stolt över mamma: ”Röda Ruby”. Polisen har mer diskret berättat att jag funnits på ytterligare två listor. Därför var jag inte förvånad över att SMR kunde mitt namn nu i lördags. Och som jag blev då jag talade med deras ”warchief”. Motståndsrörelsen är rena papparazzifotograferna!

En sak som är tröttande är telefonsamtalen. Under drygt 20 år har jag ständigt fått telefonsamtal. De kan komma kl tre på eftermiddagen eller tre natten. Samtalen kommer också i skov – ungefär som nazisternas klistermärken.

Jag var alltså rädd i lördags, då jag gick fram till SMR:s warchief, och sa att SMR inte var välkomna i Umeå. Annars hade jag varit dum. Men som sagt – jag visste att jag inte var ensam. Om vi umebor inte hade börjat ropa som vi gjorde så hade inte nazisterna känt samma tryck på sig som de nu fick känna av. Och då hade risken varit större för att de ska komma tillbaka. Polisen ville inte ha några rop, i ett skede då de ville öka avståndet mellan hundratals uppretade umebor och nazisterna i SMR, och så fick det bli. Men inte längre än nödvändigt.
Sedan kom talkörerna.

Vi i Umeå har ofta ropat – utan verkliga fiender. Men lördagen den 7 sept var en vändpunkt. Plötsligt blev nazismen allvar. Genom att marschera in på gågatan, och försöka hålla ett torgmöte, försökte SMR testa umeborna. Och vi klarade testet – denna gång. Och kände mig mycket stolt över att vara umebor i lördags. Och jag kände mig mycket stolt idag då jag fick tala till ca 2000 andra anti-nazister. Men risken är inte över. Nu måste vi snacka ihop oss – så att vi kan hålla vårt så ofta givna löfte: inga nazister på Umeås gator.”

Ågren vill ha makt men saknar program för jobben

Av Jan Hägglund, 1 augusti 2013 kl 12:30, Bli först att kommentera

Moderaten och kommunalrådet Anders Ågren vill ta över makten i Umeå stadshus efter valet 2014. I en debattartikel den 6 juli (både VK och Folkbladet) skriver Ågren att det är dags för ”nytt kapitel i boken om Umeå”. Ågrens konkreta politik för Umeå är dock höljd i dunkel.

Ågren hävdar att socialdemokraten Holmlund bidragit med många positiva beslut för kommunen. Ågren tycker också att Socialdemokrater och Moderater samarbetat på ett konstruktivt sätt ”på många områden” genom åren. Men nu står alltså (M) och övriga Allianspartier redo för ett maktskifte

Vad är då orsaken till att Ågren anser att samarbetet mellan Socialdemokrater och Moderater nått vägs ände? Jo, Ågren anser att Socialdemokraterna gått flera steg åt vänster och, minsann, blivit ”mer hårdföra ideologiskt”. Som exempel nämner Ågren att S i Umeå sagt sig vilja införa sex timmars arbetsdag, att man vill ”begränsa Umebornas möjlighet till valfrihet” samt att man styr tillsammans med Vänsterpartiet. För en nykter betraktare ter sig anklagelsen mot Socialdemokraterna om ”hårdför” vänsterpolitik som mycket fantasifull, ja nästan konstuerad.

Förkortad arbetstid var visserligen en motion från Umeås socialdemokrater till partiets nationella kongress. Men förslaget har inte förts fram i S budget alternativ för Umeå kommuns anställda. Lokalt har debatten istället handlat om hur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ska kunna försämra arbetstiderna inom bland annat äldreomsorgen. Värt att notera är också att S i Umeå gått i spetsen när det gäller utvecklingen mot en större del privat äldreomsorg och hemtjänst i kommunen. Och när det gäller det lokala ”regeringssamarbetet” är det som vanligt S som vridit V till höger och inte tvärtom.

Ågrens artikel har mycket lite att komma med när det gäller på vilket sätt Alliansen vill förändra Umeå efter ”epoken” Holmlund. Egentligen är det bara i en enda mening som han berör detta: ”Tillväxt, nya jobb och fler bostäder står i centrum för Moderaterna i Umeå”. Men denna formulering kunde lika gärna vara skriven av Socialdemokraterna. Alla stora satsningar – Kulturhuvudstadsåret, Äventyrsbadet, Kulturhuset på kajen osv – har skett i största samförstånd mellan S+V och Alliansen.

När det gäller rikspolitiken ser vi en tydlig trend av avindustrialisering och flytt av jobb till låglöneländer. Riktiga jobb ersätts med Fas 3-jobb, lönebidrag och praktikplatser. Inom byggbranschen och transportnäringen ersätts fackliga rättigheter och kollektivavtalsenliga löner av lönedumpning och rent kriminella företag. Fortfarande står över en miljon människor utanför arbetsmarknaden.

Så länge Ågren, och Alliansen, inte presenterar något konkret program för jobben i Umeå är deras trovärdighet är lika med noll vad gäller ”tillväxt, nya jobb och fler bostäder”. Moderaternas och Alliansens utspel handlar mycket mer om längtan efter makten än om ett seriöst alternativt program för jobben i Umeå.

Lennart Holmlunds återremiss räddade ofrivilligt motionen om att införa F6-skolor – men har Miljöpartiet övergett förslaget?

Av Jan Hägglund, 19 juni 2013 kl 13:21, 1 kommentar

1. Jag och övriga i Arbetarpartiet beklagar djupt att föräldrar och personal samt eleverna i skolor som Brännland och Sörfors inte fick uppleva beslutet att omvandla deras F5-skolor till F6-skolor då Umeå kommunfullmäktige sammanträdde måndagen 17 juni. Vi beklagar även att andra berörda skolor, både de som finns idag och de som kommer att byggas i framtiden, inte kan dra nytta av ett beslut om att införa F6-skolor. De som är emot saknar riktiga argument. Argument som att reformen kostar pengar, och inte är finansierad, håller inte. Det handlar om väldigt små summor sett över en tioårsperiod. Och om man håller med om inriktningen i motionen kan man skriva så här: ” vi stödjer motionen – återkom i samband med budgeten så ska vi hjälpas åt att lösa kostnadsfråga. Men så skriver inte (S) och (V). Faktum är att de saknar riktiga argument för att gå emot denna reform.

2. Kampen för att driva igenom denna viktiga lokala skolreform måste fortsätta. Reformen går ut på att eleverna i grundskolan ska få gå kvar i samma skola de sex första åren. Idag får de endast gå i samma skola de fem första åren. Så är det exempelvis i Sörfors och Brännland. Tanken som vi i Arbetarpartiet stöder är att eleverna ska slippa flytta till en högstadieskola redan i sjätte klass och då byta lärare för att sedan, redan i sjuan, byta lärare en andra gång. Detta innebär nämligen en uppsättning lärare i femman, en andra i sexan och en tredje uppsättning lärare i sjuan. Detta är naturligtvis inte bra. Dessa nackdelar utgör ett av flera skäl till att vi i Arbetarpartiet stödjer FP-motionen om att införa F6-skolor i Umeå kommun.

3. Media har gett en felaktig bild av vad som hände på kommunfullmäktige måndagen den 17 juni. Verkligheten är mycket mer komplicerad. Och oroande. Enligt media skulle Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ha förlorat om det blivit en omröstning för eller emot Peter Sedlaceks (FP) motion att införa F6-skolor i Umeå kommun. Media för ut budskapet att motionen skulle ha vunnit med stöd av sammanlagt 33 röster (av fullmäktiges 65), från följande 6 partier: FP, M, C, KD samt Miljöpartiet och Arbetarpartiet. Men detta är HELT fel. Om det verkligen hade blivit en omröstning så hade motionen om att införa F6-skolor förlorat!

4. Skälet till att motionen från Peter Sedlacek (FP) skulle ha förlorat omröstningen beror på att en moderat och en miljöpartist var frånvarande – utan ersättare! Detta innebär att motionen, i bästa fall, hade kunnat få 31 röster. Men mot motionen hade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans kunnat ställa 32 röster. Detta innebär att OM det verkligen hade blivit en omröstning så skulle motionen om att införa F6-skolor ha blivit nedröstad. Föräldrar och lärare samt elever, bland annat i Sörfors och Brännland, hade fått vidkännas ett svidande nederlag. Nederlaget skulle ha berott på ett svek från Moderaterna och Miljöpartiet – som inte sett till att vara fulltaliga då denna viktiga fråga skulle avgöras.

Det verkligt ironiska i situationen är alltså detta: Lennart Holmlund, kommunalråd (S), räddade FP-motionen om att införa F6-skolor genom att föreslå en återremiss – vilket betydde att frågan inte avgjordes på fullmäktige den 17/6!

5. Men det förekom ytterligare konstigheter under mötet med fullmäktige som media inte verkar ha förstått – eller uppmärksammat. Då Lennart Holmlund föreslog återremiss, för att förhala frågan, röstade partierna i fullmäktige på följande sätt:

För återremissen:
S = 25, alla röstade för, vilket är naturligt om man vill förhala,
V = 7, alla röstade för, vilket är naturligt om man vill förhala,
M = 1, det är inte naturligt och väcker frågor,
C = 1, detta är inte naturligt och väcker frågor,
MP = 3, detta är inte alls naturligt och väcker stora frågor.

Mot återremissen:
M = 11, dessa röster är naturliga då M sagt sig stödja motionen,
FP = 5, dessa röster är naturliga då det är FP:s motion,
C = 2, dessa röster är naturliga då C sagt sig stödja motionen,
KD = 4, dessa röster är naturliga då KD sagt sig stödja motionen,
MP = 2, dessa röster är naturliga då MP sagt sig stödja motionen.
AP = 1, denna röst var naturlig eftersom AP stöder motionen.

Nedlagda röster:
C = 1, denna röst var konstig, eftersom partiet sagt sig stödja motionen.

6. Kommentarer:
Om omröstningen genomförts hade alltså motionen från Peter Sedlacek förlorat. Detta då en moderat och en miljöpartist var frånvarande. Men låt oss titta närmare på just Miljöpartiet. Tre av MP:s totalt sex ledamöter röstade tillsammans med Lennart Holmlund (S) och Tamara Spiric (V). Detta väcker frågan om MP håller på att dra tillbaka sitt stöd för motionen?

Centerpartiets agerande är också konstigt. En ledamot röstade med (S) och (V) medan en annan lade ned sin röst. Frågan måste ställas: är något på gång även inom (C) eller var detta bara misstag?

7. Dessa frågetecken måste rätas ut. Vi i Arbetarpartiet är oroliga för att Socialdemokraterna har bearbetat Miljöpartiet. Detta parti (MP) är inte pålitligt. När det gäller regeringsfrågan har partiets språkrör tydligt sagt att den regering som ska bildas efter valet 2014 ska innehålla ministrar från Miljöpartiet. Det spelar uppenbarligen ingen roll för MP om det är en Alliansregering som man tar säte i eller om det är en S-regering. MP kräver inte att få igenom sina viktigaste miljökrav för att stödja ett av de två huvudpartierna – de ställer krav på att få sitta med vid maktens grytor.

Tänker vi oss att denna strategi tillämpas på lokalplanet i Umeå så kan vi inte undgå att oroa oss för att MP är på väg att överge sitt stöd till F6-reformen – i utbyte mot något. Vi hoppas verkligen att vi har fel och att MP:s stöd till motionen står fast. Men MP:s svek vad gäller närvaron, och det faktum att halva partiet röstade med (S) och (V), gör att vi anser att alla som stöder motionen om att införa F6-skolor har anledning att oroa sig.

8. Mitt råd till alla föräldrar och lärare som vill se motionen om F6-skolor genomförd är följande:
a) Ge inte upp – förslaget återkommer till fullmäktige,
b) Ta kontakt med partierna igen och kolla ”tempen” på alla som tidigare har sagt sig stödja motionen,
c) Kolla speciellt tempen på Miljöpartiet.

Morgondagens politiker måste lära sig demokrati redan i grundskolan

Av Jan Hägglund, 26 april 2013 kl 21:07, Bli först att kommentera

Arbetarpartiets studentförening varnade för att det var öppet för valfusk i årets kårval vid Umeå universitet. SVT Västerbottensnytt har nu avslöjat att så blivit fallet.

Uppgifterna bekräftades av en representant för Umeå Studentkår i SVT:s sändning. I SVT:s sändning intervjuades två studenter vars rätt att rösta hade använts av andra för att fuska i valet. I reportaget talades det om att ytterligare ett fall av fusk hade uppdagats och anmälts till studentkåren. Medlemmar i Arbetarpartiets studentförening har själva träffat fyra studenter som alla uppgivit att deras personnummer missbrukats genom valfusk.

Fem procent – oacceptabelt valfusk

Kårens valnämnd har sagt sig tolerera ett valfusk på upp till fem procent av de avgivna rösterna. Detta framkom i SVT-inslaget. Att acceptera ett valfusk som omfattar hela fem procent av antalet avgivna röster är helt oacceptabelt. Låt oss göra ett par jämförelser för att leda detta i bevis:

Fjolårets kårval. I detta val röstade 761 personer. 5 % av detta motsvarar 38 röster. Detta är fler röster än vad både Centerstudenter och Arbetarpartiet fick, var och en för sig. Dessa två partier fick ett mandat var – med 28 respektive 27 röster. Översatt till fjolårets val skulle detta kunna betyda följande: Ett nytt parti skulle kunna komma in i Umeå Studentkårs fullmäktige enbart via fuskröster. Den gräns som valnämden satt för fuskrösterna räcker nämligen med god marginal för att ta minst ett mandat i kårvalet. Kanske även två. Antalet fuskröster skulle också kunna betyda att ett parti som borde tagit plats i kårfullmäktige skulle riskera att hamna utanför – om en gräns på 5 % fusk tillåts.
Valen 2010. Hur skulle en 5 %-gräns för "acceptabelt valfusk" uppfattas i samband med ett riskdags- eller kommunalval? Efter valet 2010 genomfördes omval i Västra Götalands läns landsting på grund av felaktigheter som berörde 174 av ca 1 000 000 avlagda röster. I Örebro län genomfördes ett omval på grund av 17 felaktigt behandlade röster i en valkrets med 22 000 röstande. I varken Västra Götaland eller Örebro handlade det om något valfusk, utan om att det lilla antalet felaktigt behandlade rösterna riskerade påverka valresultatet. I Västra Götaland rörde det sig om 0,17 promille. I Örebro om 0,77 promille. Trots detta gjordes alltså båda valen om!

Mot bakgrund av dessa exempel anser jag att en 5 %-gräns för "acceptabelt valfusk" är, demokratiskt sett, fullständigt oacceptabelt, oavsett om det handlar om val till riksdag, landsting, kommun eller EU-parlamentet. Att acceptera en femprocentig gräns för vad som är "acceptabelt valfusk" vore att utmana det allmänna rättsmedvetandet. Både Olof Palme och Ulf Adelsohn startade sina karriärer inom studentpolitiken. Årets kårval vid Umeå universitet visar att morgondagens politiker måste lära sig demokrati – innan de hamnar på universitetet.

Var femte elev på Haga har testat knark

Av Jan Hägglund, 10 april 2013 kl 10:27, Bli först att kommentera

Arbetarpartiet anser att kampen mot drogerna måste intensifieras. Missbruket bland Umeås unga är omfattande. Samtidigt pågår en strid i hela Europa och Västvärlden inklusive USA. I denna har drogliberalerna har vunnit mark. De måste slås tillbaka.

Umeå Kommuns undersökning ”Unga 10” är skrämmande. Den avslöjade att var femte elev i högstadiet och gymnasiet som bor på Haga har provat narkotika. Andra stadsdelar att oroa sig över är Mariehem, Ålidhem, Ersboda och Carlshem. Men problemen finns i hela Umeå. Se tabellen på sid 2. Även användandet av s.k ”nätdroger” ökar. En av tio högstadie- och gymnasieelever på Haga och Carlshem har någon gång använt nätdroger. Missbruket av nätdroger har gett Umeå öknamnet ”spice city” i vissa kretsar (efter nätdrogen spice)!

Siffrorna kommer från en nätbaserad enkät för elever i grund- och gymnasieskolans klasser, från åk 6 till sista året på gymnasiet. Totalt svarade 6 974 elever (75 procent). Varje enkät av denna sort innehåller osäkra faktorer. En felkälla är att elever som ”skolkade” från undersökningen kan vara de som har de största problemen. En annan felkälla kan vara att alla inte svarar sanningsenligt.

Men hur som helst är siffrorna skrämmande. De tyder på en attitydförändring bland ungdomar i Umeå. Dagens ungdomar underskattar drogernas skadliga inverkan. Detta är en farlig utveckling.

Det är viktigt att våga ta ställning mot droger. Man får inte backa för konflikter. Föräldrar måste våga markera mot sina barn. Ungdomar måste våga markera mot sina vänner. Men ska kampen mot drogerna vinnas måste det till förebyggande åtgärder.

Satsning på fler meningsfulla jobb. Idag står ca 250 000 unga i åldrarna 15-24 år utanför arbetsmarknaden i Sverige. Även i Umeå går unga arbetslösa – samtidigt som exempelvis äldreomsorgen skulle behöva mer personal. Kommunen har råd att anställa fler. De senaste 11 åren har kommunen och dess bolag, t.ex Umeå Energi och Bostaden, haft ett sammanlagt överskott på 2 200 miljoner kr. Pengar och resurser finns.
Ungdomsgårdar behövs på varje större stadsdel. Dessa måste ha en allsidig verksamhet och kunna ta hand om både musik- och motorintresserade. Gårdarna måste kompletteras med ett drogfritt kafé – öppet både på kvällar och nätter. Tidigare bedrev personalen på ungdomsgårdarna i Umeå uppsökande verksamhet ute på stan under helgerna. Denna verksamhet måste återinföras.

Ta strid mot de drogliberala ungdomsförbunden inom alliansen! Olika ungdomsförbund till svenska regeringspartier vill idag legalisera vissa typer av knark.

Folkpartiets ungdomsförbund LUF är värst. De vill helt legalisera försäljning av hasch och marijuana. Innebörden är att cannabis ska få säljas över disk. Men LUF vill dessutom avkriminalisera alla andra droger. Personer som bär runt på heroin, kokain eller amfetamin ska inte kunna straffas för narkotikainnehav. Detta om personen hävdar att innehavet är för eget bruk och inte till försäljning (hur nu detta ska kunna bevisas). Detta kommer att skapa enorma gråzoner vilket spelar knarklangarna rakt i händerna.

Även Centerpartiets ungdomsförbund, CUF, håller på att tas över av drogliberaler. På sin kongress ifjol hade ledningen föreslagit avkriminalisering av narkotika. Delar av CUF:s ledning ville även legalisera hasch och marijuana – precis som LUF. Ledningen i CUF blev dock nedröstad. Denna gång.

Jag skrev inledningsvis att det är viktigt att ta ställning mot knarket. Men LUF och CUF gör tvärtom. I Arbetarpartiet anser vi att avkriminalisering och försäljning över disk kommer att leda till ett ökat missbruk. Den oansvariga politik som främst LUF står för måste bekämpas.

Alla Umeå kommuns anställda borde ha fått en löneförhöjning

Av Jan Hägglund, 15 mars 2013 kl 16:13, Bli först att kommentera

Här är en interpellation (fråga) som kommer upp på nästa kommunfullmäktige i Umeå måndag 25 mars. Du kan lyssna på debatten på Radio Umeå 102,3 MHz vid kl 9-tiden.

Interpellation till jämställdhetsutskottets ordförande Tamara Spiric

Alla Umeå kommuns anställda borde ha fått en löneförhöjning

Enligt en undersökning, genomförd av fackförbundet Kommunal, finns medarbetare inom Umeå kommun som inte fått någon löneökning under avtalsåret 2012. Detta gäller både inom skolan och socialtjänsten. Undersökningen gäller Kommunals medlemmar. Om inflationen tas med i beräkningen innebär ett lönestopp i praktiken sänkta löner.

Tidigare fanns en individgaranti på mellan 100 och 175 kronor inskriven i avtalen. Denna är nu borttagen. För de anställda som blir helt utan lön krävs dock att arbetsgivaren motiverar den uteblivna löneökningen samt upprättar en handlingsplan.

Sedan länge finns ett problem med rekryteringen av personal till de kvinnodominerade yrkena inom bland annat äldre- och handikappomsorgen. Anledningen till detta är troligtvis en kombination av relativt låga lönenivåer och en stressig arbetsmiljö. Att anställda nu också riskerar att bli helt utan löneökningar riskerar att försvåra personalförsörjningen ytterligare. Uteblivna löneökningar riskerar också att skapa en negativ atmosfär på arbetsplatsen.

Med anledning av detta undrar vi:

1) Hur ser du på att det finns anställda inom Umeå kommun som helt gått miste om löneökning under avtalsåret 2012?

2a) Hur många av Umeå kommuns anställda har helt gått miste om löneökningar under år 2012?

2b) Hur stor andel av dessa är kvinnor?

2c) Kommer de anställda som inte fått någon löneökning att få någon kompensation under år 2013?

3a) Hur många av kommunens anställda har inte nått upp till den tidigare miniminivån på 175 kronor under år 2012?

3b) Hur stor andel av dessa är kvinnor?

3c) Kommer de som inte nått upp till miniminivån på 175 kronor att få någon kompensation under år 2013?

Jan Hägglund

Patrik Brännberg

Tomas Westerström

Umeå måste skärpa kampen mot drogerna

Av Jan Hägglund, 12 februari 2013 kl 17:33, Bli först att kommentera

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (S)

Det pågår en strid kring drogerna i hela Europa och Västvärlden inklusive USA. Drogliberalerna har vunnit mark. Vissa ungdomsförbund till svenska riksdagspartier vill legalisera vissa typer av knark. Det är just sådana attityder som måste bekämpas. Den enda långsiktiga metoden är att återskapa den folkliga opinion som tidigare i högre grad än idag var tydligt avståndstagande till knark.

VK har i en ovanligt förtjänstfull artikelserie avslöjat omfattande problem med knark i Umeå. Kommunens egen undersökning ”Unga 10” avslöjar att hela 19 procent av högstadie- och gymnasieeleverna, boende på Haga, har prövat narkotika. Andra områden som också stack ut, i negativ bemärkelse, var Ålidhem och Ersboda. Men problemen finns i hela Umeå-regionen.

Resultaten kommer från en nätbaserad enkät för Umeå-elever i grund- och gymnasieskolans klasser, från åk 6 till sista året på gymnasiet. Av totalt 9 340 elever svarade 6 974, dvs 75 procent. Varje enkät av denna art innehåller osäkra faktorer. En sådan är att de elever som fallit bort eventuellt kan vara elever som skolkar och har större problem än övriga. En annan felkälla är att alla inte svarar sanningsenligt. Men de presenterade siffrorna är under alla förhållanden skrämmande. Minst sagt.

Mot denna bakgrund anser Arbetarpartiet att kampen mot narkotikamissbruket i Umeå med omnejd måste intensifieras.

Vi undrar därför:

– Delar du vår uppfattning att det krävs ökade resurser från kommunens sida i syfte att minska missbruket av knark?

– Tycker även du att de förebyggande åtgärderna är avgörande för att minska användandet av droger?

– Hur ser du på betydelsen av ungdomsgårdarnas verksamhet då det gäller att förändra attityderna – mot en mer avståndstagande inställning till narkotika?

– Hur ser du på olika ungdomsorganisationers, inklusive de politiska ungdomsförbundens och idrottsföreningarnas, roll i kampen mot knarket?

Arbetet för att rädda Nydalasjön har bara börjat

Av Jan Hägglund, 9 november 2012 kl 19:37, 1 kommentar

Bristen på sakkunskap har präglat debatten om Nydalasjön. Då Arbetarpartiet redogjorde för hotet mot Nydalasjön under fullmäktige 29/10 gick hela alliansen till angrepp: Ågren (M) förnekade, Johansson (M) dömde ut och Sellström (KD) var aggressiv. Degerliden (FP) hänvisade till 70-talet och ”kände sig trygg”. MP satt mest tysta och lät Alliansen föra ordet. Alla saknade de dock fakta när det gäller risken för algblomning.

För att råda bot på okunnigheten vill vi beskriva hotet mot Nydalasjön. Vid algblomning produceras gifter. Enligt Smittskyddsinstitutet kan dessa gifter innebära att badande hundar dör. Badande människor kan drabbas av feber och påverkan på levern, njurarna och muskulatur.

Risken för algblomning ökar kraftigt då koncentrationen av fosfor överstiger 25 mikrogram per liter sjövatten. Den s.k. närsaltutredning, som gjorts av företaget WSP på uppdrag av Umeå kommun, beskriver läget i Nydalasjön: Då belastningen från bostadsområdena Tomtebo 1B och Mariestrand slår igenom kommer snittkoncentrationen i Nydalasjön att hamna i intervallet 20 – 25 mikrogram/liter! Strax under den kritiska 25-gränsen. Till detta måste läggas belastningen från Kolbäcksleden, som byggts om till en fyrfilig motorväg, samt E4-rondellen.

Närsaltutredningen visar också att algblomning kan starta trots att medelvärdet för fosfor ligger långt under de kritiska 25 mikrogrammen. Detta beror på enskilda toppår. Umeå har haft flera sådana, t ex 1980 och 2002. Värst var 2010 då hela 42 mikrogram uppmättes. Siffrorna visar att vi redan nu befinner oss i en situation där ett utbrott av algblomning kan äga rum. Detta betyder att arbetet att säkra Nydalasjön inför framtiden bara har börjat.

Innan Arbetarpartiet tog upp hotet mot Nydalasjön förekom ingen debatt om detta. Sedan dess har miljöhotet diskuterat desto mer. Det är en seger för oss. Den första i denna fråga. Beslutet om Nydalaområdet är ett första steg. Stugorna kommer inte att privatiseras, och utvecklas mot ett året-runt-boende, vilket skulle ha ökat belastningen på en sjö som är i behov av minskad belastning. Antalet stugor kommer att minskas och utedassen att bibehållas. Men detta räcker inte. Arbetet för en sedimenteringsdamm, eller liknande, måste komma igång för att stoppa den fosfor som kommer från campingen.

En strid är över. Nu måste arbetet för att utveckla Nydalaområdet vidta. Runt en sjö med ett levande ekosystem kan satsningar av typen äventyrslekparker, beachvolleyplaner och friluftsliv göras. För detta krävs både politiska allianser och samarbete med alla de föreningar som har verksamheter runt sjön.