Ett nytt kallt krig tack!

Det verkar vara det enda rätta för att få igång den regionala utvecklingen. Efter andra världskriget fram till Sovjets fall lades mycket pengar på Norra Sverige, för att vi skulle utvecklas och för att landet skulle ha människor som kunde försvara de norra gränserna. Budkavlen som proklamerade att hela Sverige skall leva var aktuell under hela den perioden men skrevs först i nära anslutning till Sovjets fall. Man visste kanske redan då vad det skulle få för konsekvenser för den regionala utvecklingen.

Sverige var inte längre på allvar beroende av ett vitalt Norrland ur en försvarssynpunkt, vilket innebar att man inte längre behövde stimulera sina egenintressena i regionen. Försvarets tillbakagång blev kännbar i Norrland som tagit del av stora militära investeringar i vägar, flygplatser och övriga anläggningar. Dessa har sedan integrerats i civilsamhället, staten förvärvade t.ex. Gunnarns flygplats och provade driva denna i kommersiellt syfte, därefter tog Storumans kommun över. Problemet ligger i lokaliseringen av de militära objekten. De hade initialt syftet att ligga avsides för att förhindra upptäckt, vilket går stick i stäv med kommersialismens tillgänglighet. Järnvägarna som byggdes i Norrland hade ett militärt syfte och i regionalutvecklingspropositionen trafikpolitiken 1963:191 problematiseras detta då de svårligen kan kombineras med exempelvis godstrafik. Militära intressen är inte alltid marknadsmässigt gångbara. Så efter försvarsmaktens nedmonetring står vi norrlänningar här i marknadsekonomin med felplacerad/ineffektiv infrastruktur. Inte den bästa konkurrensfördel när vi underlägsen staten då blev överröst investeringar nu också underlägsen staten, inte har råd att marknadsanpassa dessa.

Själklart önskar jag inte kalla kriget tillbaka, reflekterar bara över dess fördelar ur ett Norrlandsperspektiv.

Rysk anfallsstrategi? Hittade kartan på webben, någon som vill kommentera, tycker det är himla interssant.