Varför ska Staten köpa SAAB när ingen annan gör det?

Såg just en dokumentär på SVTplay som hette kraschen och som handlade om SAAB personvagnar. Jag måste säga att jag tycker det är rent utsagt fördjävligt att man har mage att kritisera regeringen för SAABs framtida konkurs. Eller att man kan tycka att det är ansvarslöst att inte köpa upp det skuldtyngda bolaget. Hur kan man anse att Staten bör gå in som ägare av ett dåligt skött bilföretag vilket skulle kosta oss skattebetalare enorma pengar? Staten har provat och gång på gång misslyckats med att driva företag, detta kräver braschkunnande och expertis. Se bara på exempel som varvskrisen i västra Götaland, eller på bil- eller gruvkrisen i England, man tar sig vatten över huvudet. Jag vill inte att mina skattepengar ska gå upp i rök för att rädda arbeten i Trollhättan, de har levt på lånad tid.

Varför ska Staten köpa SAAB när ingen annan gör det? Det är ett obegripligt resonemang som kostar mer än det smakar. Saab har förlorat 45 miljoner i veckan i 11 års tid, inte direkt en smart investering, det finns kanske bättre saker man kan "satsa" pengar på i en lågkonjunktur?! (Till exempel köpa begagnade glödlampor, blinda ledhundar eller cementskepp från andra världskriget, hoppas det var tydligt nog). Varför USA går in och köper in sig som majoritetsägare i GM beror på att GM är obeskrivligt viktig för USA och på grund av att USA styrs av lobbygrupper. Låt er inte luras av Obamas agerande, så handlar en ekonomi i kris. Eller rättare sagt de handlar sig in i en än djupare sådan. Att ingripa är en marknadsimperfektion som ska vara onödig i väl fungerande företag.

Lösningen kan endast vara att fler köper SAAB, lönsam försäljningen är kalkylerad till 140,000 SAABbilar, det var det många år sedan SAAB sålde. 2008 såldes det 98,388 bilar och 2009 har försäljningen dalat till orimliga nivåer, vi talar i runda slängar om ca 50.000 bilar. Detta kan förklaras med att modellen 9-5 har 13 år på nacken (1997-2010), vilket kan jämföras med 7 år som är ungefärlig märkesstandard numera. Hyundai har dock 5 år! på vissa modeller vilket ligger i framkant. Vem vill köpa bilar som redan är omoderna när de rullar från bandet? 50.000 pers tydligen, räkna på det du!

Om nån ska köpa SAAB är det väl LO eller något annat fackförbund. De har pengar som gräs som de lurat av sina lojala, varför är vi ett folk som vänder oss till staten om allmosor såfort det går åt pipan? Varför kan man inte vara förnuftig och inse att Maud har rätt. Saab har haft alla chanser i världen att lyckas, men gör man bilar som ingen vill ha går man oundvikligen i konkurs oavsett vem som driver företaget. Ska man skylla på någon är det GM, hur kan de seriöst försöka driva ett bilmärke med 2 bilmodeller 9-5 och 9-3? De har dömt SAAB till undergång med sitt värdelösa/ansvarslösa ägande.

Marknadsmekanismerna skall råda utan statlig inblandning! Marknaden är en rättvis spelplan och domare på samma gång. Träder ingen köpare fram och köper SAAB beror de på att de inte ser någon framtid i märket, eller så begär GM för mycket pengar. Här råder inte utbud och efterfrågan, GM har intresse av att produktionshemligheter inte faller i fel händer vilket de varierar högre än någon annan verkar värdera SAAB.

SAAB är ingen dålig biltillverkare i sig, problemet är att de inte kan bestämma själva över produktionen, de sitter i GM:s klor och måste lyda dem. Försäljningen av SAAB till GM var det sämsta som kunde hända bilmärket, då spikades kistan och korset i backen på allvar. SAABs identitet, mystik och innovationsförmåga gick om intet vilket ses med att dagens bilar inte är mer än ett hopplock av opeldelar. Genom åren har vi sett flertalet koncept vilka förblivit koncept pga att GM inte trott på SAAB. Den nya 9-5 var verkligen fin, första SAAB bilen jag anser som köpvärd, nu blir det inte många producerade.

Det bästa som kan hända nu är att något tyskt bilmärke ser lokaliseringen som intressant och flyttar upp produktionen av bilmodeller av Opel, BMW eller Mercedes till Trollhättan. Det finns friställd kompetent arbetskraft som inte behöver utbildning och som dessutom har låga löner jämfört med Tyskland. Så arbetet kan påbörjas utan fördröjning. Men vi har ett stort minus som står ivägen för nya Svenska arbeten, det stavas FACKET. För det är till och med Tyskland rädda.