Radio

Följer man bara sitt mantra så lossnar det till slut…

…så pass mycket lossnade det att jag fick kapa texten ett och ett halvt A4. Av någon underlig anledning hade jag fått för mig att man pratar fortare än man läser. Det gör man kanske men en krönika på över fem minuter orkar väl ingen lyssna på? Nu är det kapad till 3.27 och det är mer rimligt.

Att sedan skriva en krönika om Umeå Open verkade inte så svårt vid första tanken men vid den andra tanken gick det upp för mig att jag inte besökt denna festival sedan 2002 – vilket gjorde det hela mer invecklat. Fantasin är det inget fel på men man vill ju inte fara fram med osanning.

Nu är den alla fall klar och ligger så fint i min lilla radioinspelningsapparat som förmodligen till vardags har ett helt annat och enklare namn.

I morron ska vi sätta ihop hela programmet med intervju, krönika, låtar, nyheter och en fantastisk jingel som min kära make skapat.

Grymt rolig utbildning!