Ynglingen

Gud så gulligt det är med en ung kille på en arbetsplats där det mest jobbar medelålders kvinnor. Medelålders kvinnor är oftast anställda inom kommunen och jobbar då gärna inom vård, städ eller barnomsorg. Just på äldreboenden är yngre män oerhört uppskattade utan att de egentligen innehar någon som helst färdighet. De är ju helt enkelt bara så gulliga.

På äldreboendet sker överrapportering från nattpersonalen alltid tidig morgon. Då samlas personalen i det trivsamt dekorerade lilla samkvämsrummet med storblommiga gardinlängder med ballongkappors volym. Bordets skavanker täcks av en nystruken brodyr och runt om den övervattnade pelargonen står rykande koppar med öra samt tillhörande fat.

I soffan sätter sig Ynglingen alltid närmast armstödet mot vilket han pressar sin unga kropp så blånader uppstår på vänster höft. Han börjar dagen med en djup suck och två snusar av märket portion som trycks under hans läpp. Sedan är det bara att vänta på att blodet ska få fatt i nikotinet så någon form av avslappning infinner sig.

Sofforna i samkvämsrummet är två men den andra är obehövlig då de kvinnliga kollegorna alla vill sitta så nära Ynglingen som möjligt. Den oerhört populära soffan är överfylld av svullna cellulitlår som alla strider om platsen närmast. De som inte kommer i tid lyssnar stående genom hela rapporteringen och förbannar morgonen som förstört resten av dagen.

Ynglingen lyfter liksom stämningen ett snäpp enbart med sin blotta uppenbarelse. Den fasta lilla bakdelen rör sig förföriskt i de ledigt höfthängda och trådslitna jeansen. Har man tur kan oväntat vänster skinka barläggas och några smaskiga fasta bakdelsdetaljer man inte skådat på årtionden kan försköna avdelningen och ännu en gång får man uppleva sickelkänslan i gipan.

Skvallret om Fru Petterssons förfärligt gardinbyte eller paret Svenssons eventuella separation kommer av sig när man har ynglingen i närheten. Likaså hur Britta Pettersson på 15C lyckats bantat ner sig två storlekar med hjälp av Året Runt’s senaste LCHF-metod och att bulimi förmodat hjälpt Anna Svensson i de leopardmönstrade tightsen, tynger man inte ynglingen med.

I stället kan man kasta lite med den henna permanentade svintoluggen samtidigt som man skrattar en falsett högre än vanligt och lite ungdomligt berättar hur vild man var på dansrestaurangen förra fredagen. Hur vågad top man hade utan scarf och hur man flörtade med dansbandet.

Vill man vara extra hipp kan man alltid fråga ynglingen hur det går med rockorkestern?  För att bevisa att man fortfarande hänger med på riktigt så visar man sin uppskattning med två nyss inlärda headbang men slutar tvärt då de efterföljs av skalv i form av medelålders bilringsdaller.

Ynglingen ler lite förläget och undrar om persiennsnöret går att använda som strypsnara?

Då klockan är 21.00 är det dags för de som jobbat kväll att gå hem men innan sker en överrapportering till nattpersonalen av dagens spegling. Därefter brukar Ynglingen skynda sitt ombyte men det är sällan han hinner iväg hem innan de resterande kvällskollegor står skjutsväntande utanför.

Sittande på broderade kuddar, lagligt fastspända och med stolen dragen så långt fram att näsan och den permanentade fönblåsta luggen nuddar vid framrutan vrålsgasar de så motorerna nära kokar ikapp. Chickt med nervevade rutor frågar den snabbaste med sin allra sexigaste röst om de får bjuda Ynglingen på en tur? Livrädd sätter Ynglingen cykelnyckeln i låset och pekar menande på sina knappt synliga in-ear-headphones. Med hårdrocksvolymen på max cyklar han iväg in på ensliga cykelvägar och hoppas att han klarat sig ännu en kväll.

För att inte tala om personalfesterna. Alla medelålders samt gärna redan upptagna kvinnor blir som tonårsflickor på nytt. Blå ögonskugga smetas på de numera dragspelsliknande lager på lager ögonlocken och stora rougefläckar brinner på kinderna – både av vinet och av hettan att känna sig ung igen. Festens enbara Ynglingen blir ideligen uppbjuden och är som tuppen i ett hönshus.

Med ett lätt framskjutande discoroterande höftparti närmar man sig ynglingen samtidigt som de jordgubbsdoftande läpparna glansfullt säger:

– Vad fin du skulle bli om du klippte dig lite!

Därefter tror man att det är fritt fram att låta den rödlackade Helosandoftande fnasiga medelålders handen smeka den unga långa hårman som fritt hänger över ryggen på den hårdrockande ynglingen.

När kvällen lider mot några fler glas än tillräckligt så förändras känsloläget bland den annars så sammansvetsade arbetsgruppen för när man är på personalfest släpps alla hämningar och helt andra lagar blir tyst överrenskommet gällande.

– Åh, vet du vad jag skulle göra med dig om jag var tio år yngre? viskar rullande höfter 60 år. Hennes viskande läpp är numera aningen blåfärgad av det billiga rödvinet eller av syrebristen att hålla tillbaka bilringarna bakom det minimala glitterskärpet mitt på magen. Ursäktad av styrdansens lugna toner tar hon ett stadigt grepp om den fasta lilla bakdelen och pressar sina urmjölkade behag mot Ynglingens ansikte så att han knappt får luft.

Skräcken lyser i ynglingens ögon när han nickande försöker få till ett halvdant leende bland allt löst daller och en medhavd syrgastub för kvävningsrisken vore önskvärt.

Runt det gemensamt paxade bordet sitter resten av personalgruppen som nu i vredesmod beställt var sin pina colada. Kommentarer över ”rullande höfters” vedervärdiga uppförande debatteras ljudligt. Jordgubbsläpparnas klet är av de vibrerande skvallerläpparna nu smetat runt hela ansiktet då alla har något att uttrycka om kollegans motbjudande föreställning.

Att gemensamt baktala en kollega stärker personalgruppen ett ögonblick. Ju starkare röst man använder vid baktaleriet desto större är tron på övertygelsen att man själv aldrig skulle komma på tanken att synda så oerhört som ”rullande höfter”.

Under bordet sopas handflatorna rena från rester av ”rullande höfters” avslitna hennapermanentade lugg i handgemänget om dansen med Ynglingen och planer om efterfesten smids med list. 

Att allt kommer att diskuteras i samkvämsrummet vid överrapporteringen om måndag morgon har man inte en tanke på just då för vad har en medelålders kvinna för egentligt värn när den fasta lilla stjärten lockande är ute och rör på sig så där förföriskt som bara en ynglings lilla bakdel kan?