Sylt i tratten
Jag är inte särskilt förtjust i godis. Godis är sött och jag är mer en salt kvinna. Tänk chips istället för geléhallon. Hellre en pizza med fetaost än ananas. Soltorkad tomat i sallad istället för melon. En rostfri pyttig skål fylld med oliver invid en iskall öl är en bättre kombo än med karamellkungens plockgodis. Oliverna ska innehålla kärnor. Det är ett gynnsamt fredagsmys att gnaga på de små läckerbitarna.
Men om sanningen ska fram så måste jag erkänna att jag ibland faktiskt får ett enormt godissug. Ganska exakt en gång i månaden. Ganska exakt några dagar innan lingonveckan, kommunister i lusthuset, indianer i vassen, sylt i tratten, ketchup i kanoten – ja kärt barn har många namn.
Just nu är det ibland.
Men för den sakens skull får det inte vara vilket skräp som helst. Jag stoppar med glädje i mig en dubbeldaim eller Ahlgrens bilar – med fördel de sursockrade. Bilar och choklad är min grej i godisvärlden.
Förstå min lycka då jag här om dagen hittade dessa:
Senaste kommentarerna