Försämring av studieledighetslagen

Av , , 5 kommentarer 13

 

Omröstning om studieledighetslagen före sommaren
Nu står det klart att slaget om studieledighetslagen kommer att stå före riksdagens sommaruppehåll.
Exakt vad regeringens förslag kommer att innehålla är dock fortfarande en väl förborgad hemlighet.
 
Behandlingen av en ny studieledighetslag är nu inlagd i arbetsmarknadsutskottets planering. Om drygt en månad, den 17 maj, ska förslaget till ändringar i lagen beredas i utskottet och den 15 juni är det omröstning i riksdagen.
 
– Men om de kraftiga inskränkningarna i fackets möjlighet att ordna utbildning för sina medlemmar finns kvar i det slutgiltiga förslaget vet vi ännu inte. Regeringen fortsätter att hålla inne med det. Förmodligen i förhoppning om att vi ska tröttna på att protestera, säger Carin Wallenthin på facklig-politiska enheten ifmetall och fortsätter:
 
– Det är just det vi inte ska göra! Nu gäller det att fortsätta maila till ansvariga politiker och att skriva insändare om studieledighetslagen så att ännu fler får upp ögonen för vad som är på väg att hända.
 
Studieledighetslagen har under många år varit ett viktigt instrument när det gäller att utbilda fackliga förtroendevalda. Att ha bra utbildade förtroendevalda gör att medlemmarna vet att de blir företrädda på bästa möjliga sätt.
Nu vill regeringen försämra denna viktiga lag eller som de själv framställer det förenkla studieledighetslagen. I dag kan man som medlem i praktiken gå en facklig utbildning med 14 dagars varsel. Man måste söka ledigt senast 14 dagar innan utbildningen startar.
Nu vill regeringen bland annat genomföra följande:
·         För att kunna gå en facklig utbildning så måste man vara anställd sammanhängande i minst sex månader eller sammanlagt tolv månader under de senaste två åren.
·         Man vill också införa att medlemmen ska lämna in ledighetsansökan minst två månader före kursstart.
·         Arbetsgivaren ska kunna skjuta på utbildningen i ytterligare sex månader.
Det här är ett förslag­ framtaget av den borgerliga ­majoritet som styr Sverige sedan valet 2006.
På samma satt som LO-förbunden är sammanbundna med de rödgröna partierna är även alliansen och i synnerhet Moderaterna sammanbundna med LO:s motsvarighet
på arbetsgivarsidan Svenskt Näringsliv.
I Svenskt Näringsliv är många av våra arbetsgivare medlemmar.
 
Eftersom detta är en lag som inte kostar staten något kan man undra över varför man vill ändra det som ­reglerar dina möjligheter till att få ­kunskap om vad du har för rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden.
 
Vem har störst ­nytta av att du inte får lära dig om ­exempelvis LAS, MBL, ­eller andra arbetsmarknadslagar, ­Allianspartierna eller Svenskt Näringsliv? För vem blir det en förenkling?
 
Detta kan bara vara ett förslag från de som inte vill att du ska känna till dina rättigheter som arbetstagare.
Hur kan det vara så att din arbetsgivare inte vill att du ska veta vad som gäller på arbetsmarknaden eller hur du ska ­tolka ditt kollektivavtal?
 
 
/Kent-Erik Mattsson

Utveckling sker i byarna ”de´du”

Av , , 1 kommentar 37

Det är dags att kommunen börjar se lite mer långsiktigt på framtiden, inte bara ett år i taget. Vilket samhälle och vilken service ska vi ha år 2015 och år 2020?

Ta Tvärålund som exempel, det är idag en by där allt fler unga väljer att bosätta sig och skaffa familj, en by där det är budgivning om tomter, en by där framtidstron är stor.
Med andra ord en attraktiv ort att flytta till.
Man kan fråga sig vad som gjort den så attraktiv?
I mina ögon är det en kombination av aktiva föreningar, eldsjälar och en långsiktig strategi som tagit byn dit den idag är. En vilja att överleva och utvecklas.
Aktiva ideelt arbetande bybor som krigat för att behålla bland annat affär med drivmedel och vågat driva sina visioner framåt trots begränsat stöd från kommunen.
 
Arbetet med att sätta Tvärålund på kartan har pågått under en längre tid och pluggen verkar nu ha gått ur, skulle det finnas fler fastigheter eller lägenheter så saknas det inte spekulanter. Byn har under de senaste två åren fått närmare 50 nya ansikten att hålla reda på, vilket man kan tycka är ett angenämt bekymmer. Men när man i samma ögonblick flaggar om förändringar i skola och försämrade möjligheter till pendling så förstår jag byns oro. Man har valt att flytta till Tvärålund av en anledning, där tryggheten i skolan ofta har varit en starkt bidragande faktor.
Vi väljer ofta att tala om Vindeln som pendlingsort men glömmer då lätt att det finns andra samhällen i kommunen som även de är pendlingsorter med goda förutsättningar. Tar man Tvärålund som exempel så skulle det kunna innebära 25 minuter med tåg in till Umeå ifall tåget stannade, I mina ögon otroliga möjligheter att tex studera samtidigt som man har sina barn i en trygg miljö i skolan. Det skulle innebära otroliga möjligheter för de som jobbar i anslutning till stationerna i Umeå att ta sig till och från arbetet på ett säkrare och miljösmartare sätt. En god möjlighet att kunna pendla in till centralorten för att utföra sina dagliga ärenden. En möjlighet att kanske kunna erbjuda studentboenden i landskapsmiljö med en rimlig pendlingstid.

Kommunen har i uppgift att se till att fler bosätter sig i just Vindelns kommun.

En stor bidragande orsak till att kommunens ekonomi har sett bättre dagar har att göra med att befolkningsunderlaget minskar och jag kan tycka att man bör satsa på de områden där utvecklingen sker och där vi växer.
Att möjliggöra fler stop i kommunen samtidigt som man tar sig tiden att göra en seriös konsekvensanalys över vad effekterna av en förändring av skolan och möjligheten med tågpendling skulle innebära för just Tvärålund är inte bara viktig för byn utan även viktig för hela Vindelns kommuns möjligheter att leva vidare som kommun. Det skulle kunna ge Tvärålund en skjuts framåt och motivera byn att fortsätta sitt goda arbete med att utvecklas.

Jag delar oron med ortsbefolkningen i Tvärålund och hoppas att detta tas på absolut största allvar. Jag är övertygad om att Vindeln kan överleva som kommun, men då måste vi även jobba aktivt för att möjliggöra utveckling av de pådrivande byarna i kommunen. Sanningen är den att vi måste få fler att bosätta sig i kommunen och då främst unga och gärna barnfamiljer. Tvärålund är ett strålande exempel på just detta.

 
Jag efterlyser en konsekvensanalys angående de planerade förändringar som är tilltänkta. Någonstans måste man ta på sig de stora glasögonen och titta utanför sin egen nämnds budget, våga se och sia in i framtiden och inte ett budgetår i taget. Kommunstyrelsen måste våga se den stora bilden och inte bara analysera siffror och fördela sparkrav i budgeten.
Dessutom är jag övertygad om att fler skulle våga satsa på familj, jobb och företagande i kommunen om man visste spelreglerna på lite längre sikt. Det är dags för politikerna att sluta gömma sig bakom varandra och ta ställning på längre sikt.
Det är dags att vi för dialog med medborgarna om vilket Vindeln vill vi bo i om fem år, om tio år och om tjugo år. 
Vi känner spelreglerna, börja utveckla idéerna och dialogen nu!
Kent-Erik Mattsson ifmetalls s-förening i Vindeln.