från Yttre Rymden.

Det har visat sig fler häpnadsväckande resultat. 

Människorna, och då i synnerhet kvinnor i allmänhet och män på Stureplan inte som vi trodde valde fotbeklädnad efter kyla och verksamhet. När man ser i skoaffärer så verkar ju skor indelas i finskor, vinterskor, träningsskor o.s.v., men det har uppdagats en mer komplext användarmönster. De finaste och tunnaste skorna kan användas mitt i vintern, ja när det är -25 ute. Sommarskor tas på redan hemma i Sverige när de ska fara utomlands, för man hoppas på varmt väder och kommunikationernas framkomlighet. Gummistövlar används inte i stan. Människorna blir rasande om de fryser p.g.a. för lite kläder och blött eller kallt väder. De ringer genast efter en taxi, blir ännu argare om den inte kommer omedelbart och gormar på chauffören för det dåliga vädret.

Jag som först tyckte att det verkade vara ett utmärkt arrangemang att de hade råd att köpa de speciellt framtagna kläder som finns för den varierande väderleken.

Saker som gör att de gör av med sina pengar och dessutom mår illa och blir fula används flitigt. Som socker, tobak och alkohol. Kanske är det så att vissa av dem liksom är utvalda att göra skitjobbet, medan andra är tvingade att vara ute och motionera och bli friskare. Det hela ger ett intryck av frivillighet- i allafall i början- och läkarna verkar inte ha någon vidare makt i denna arbetsfördelning.

Många bor i staden, men vill gärna vara ute i naturen under kontrollerade former. Under en kortare tid, vid vackert väder, med tillgång till moderna bekvämligheter och utan fara för de rovdjur de tycker ska finnas i landet. Rovdjuren ska helst tränas att äta växter och andra vilda djur, för rovdjursvännerna tycker ändå det är för hemskt att se rovdjursrivna får, renar och hundar. Man verkar inte riktigt kommit tillrätta med detta, ingen kan träna dem, oenigheten om befintligt och önskat antal rovdjur samt geografisk placering ligger ljusår ifrån varandra. 

De som bor på landet tycker att stadsborna är mesar, trots att de i svår tidsnöd kämpar med småbarn och matkassar på bussar och illaluktande tunnelbanor, eller i milslånga bilköer. Fram och tillbaka varje dag , mycket tidskrävande och inte särskilt givande sysselsättning som uppstår p.g.a. att man bor i staden för att det är så nära till allt. Märkligt. (Minnesanteckning: kolla så jag inte missuppfattat).

Stadsborna tycker att lantisarna som har så mycket tid och pengar gott kan sköta om landsbygden och hela naturen, för det är ändå bra att den finns därute, så stadsborna kan fara dit om rätta omständigheterna infinner sig ibland. Så de får hwila och ladda batterierna.

Kan min planet lära sig något vettigt av detta?