Partylejonet och Uggla

Det är ändå något speciellt med de gamla vinylskivorna.

Idag ska jag inkassera årets morsdagspresent. Min äldsta dotter har bjudit mig på middag och Magnus Uggla-konsert ikväll.
Det är några år sedan jag såg honom sist faktiskt. Det var i Övik i Parken när han var på turné med The Ark och Håkan Hellström.

Magnus Uggla är nog en av de artister som jag definitivt kan säga att jag har vuxit upp med. Jag har faktiskt alla hans skivor. Från den första Om Bobbo viking, som jag köpte när jag gick i sjätte klass. Inspirerad av min bästis storebror Olle som hade egen liten etta på Berghem där jag och hans syster Eva låg på mage i hans säng i sovalkoven och studerade skivomslaget med en lilaglittrig Magnus Uggla på. Sen var jag fast.

I somras hittade jag kassetten med Om Bobbo Viking i en låda på vinden. Oj, vilken känsla det var att köra Hallå och Mrs Space på högsta volym i bilstereon. Det var som att bli 12 år igen.
Ikväll kommer jag att känna mig som 19. Eller 44. Whatever. Man är aldrig äldre än man känner sig heter det väl?

Men innan dess får jag nog sova middag. För just nu känner jag mig som 93 minst. Lite hjärtklappning efter att ha sovit skitdåligt i fem nätter på raken. Snittat fem timmar per natt.
Vilket partylejon man är!