Sejva scoren

Sofia är hemma över helgen och sitter i soffan och spelar något dataspel med sin lillasyster.
Spännande tydligen. När spelet är över säger hon:
"Du Isa, dina scores sejvas ju automatiskt"
"Jasååååååå" svarar Isa som just har övertagit mellansysterns uttal på det svenska ordet Jaså och som jobbiga dagar får mig att bita ihop så käkarna knakar när hon myntar just ordet Jaså på det där sättet.

Min man är upprörd. Våra barn håller på att utarma det svenska språket. Dina scores sejvas ju automatiskt var droppen den här dagen.
"Varför kan ni inte säga att poängen sparas automatiskt?? Det heter så på svenska" säger han och får mest några oförstående suckar till svar.

Jag försökte uttyda ett mobilsvar från min 16-åring häromdagen. Jag gav upp. Jag fick ringa för att fråga vad hon menade. I mina öron lät det mest som en massa nasala konsonantlösa bokstavskombinationer med inslag av mobilbrus.
"Helt sant. Det är så de pratar ungarna nuförtiden. Utan konsonanter" säger min man.

Jag har egentligen inget emot språkförändringar. Rationaliseringar. Det var väl ganska skönt att vi fick säga huvud och inte hufvud. Men det är ju bra om jag förstår vad de säger.