Mamma-taktik

Alltså, jag är ju inte bara "yrkesarbetande"(infoga valfritt alternativ). Jag är ju mamma också. Alla som sett blöj- och tandkrämsreklamen från 90-talet kommer ihåg DEN repliken.
I morse meddelade min 12-årige son att han skulle ha sitt försenade födelsedagskalas på lördag. Han ska ha det på vår inglasade altan. Det hade väl inte varit jordens katastrof om det inte var så att där stod 19 sopsäckar ( mest kläder och skor, tro det eller ej) och ett betydligt antal lådor, allt från Sofias flyttlass.

Så jag går den smarta vägen, föräldrataktik alltså, och vädjar till hans svaga sidor. Lättjan.
"Det blir ju väldigt mycket för dig att bära bort på dina lediga stunder i veckan, för jag har inte tid att hjälpa dig. Inte pappa heller, för han jobbar flera heldygn den här veckan" säger jag och tänker ju att sonen kommer att lägga sig framför TV:n när han kommer hem från skolan och sen är den här saken ur världen. Hans kalas blir när solen skiner och gräset är grönt i maj tänker jag.

Trodde jag. Nu ringde han mitt i fullmäktige.
Anton: Hej mamma, var ska jag ställa säckarna?
Jag: Hmmmm, jag vet inte riktigt, låt dem vara så försöker jag ta det sen.( shit, det FINNS inget utrymme och ingen återvändo heller kanske?)
Anton: Jag ska ha mitt kalas, jag bär ner dem i pannrummet.
Jag: Nej, nej, nej, där är det fullt! Låt dem stå kvar så länge.
Anton: Men då blir det så fullt i hallen, man kommer inte in nu.
Jag: Hurså?
Anton: Jag har burit in dem från altan, de står i hallen nu.

Suck. Min föräldrataktik idag var ett riktigt felgrepp. UNderskattning av fienden. NU kommer säckarna att flyttas till en plats, där vi snart måste flytta bort dem igen. Kalaset lär jag inte komma ifrån. Bara att bita i det sura äpplet och tänka om. Det blir fest på lördag!