Förstörd

Jag var och hämtade sonen på flyget igår kväll. Han hade redan under helgen i sms meddelat att han var ’ fruktansvärt taggad’ så det var jag beredd på. Och nog var han taggad alltid.
’Jag tar tillbaka allt jag sagt i hela mitt liv om överskattning’
’Fattar du hur sjukt bra de målvakterna är??’

Nu konstaterade han också att merparten av hans fyra dagar långa Stockholmsvistelse hade tillbringats i Globen. Att han skulle på NHL-matcherna lördag och söndag var jag beredd på.
’Och fredag var det ju öppen träning’ säger sonen som naturligtvis hade suttit där med sin kamrat hela kvällen. Och vissa insikter hade han fått.

Petter: Det är då man märker hur förstörd man är.
Jag: Hurdå menar du ?
Petter: Jag har alltid tänkt att jag bara är väldigt intresserad. Men när man åker till Globen och är där en hel timme innan för att vänta på TRÄNING, bara för att man är så taggad, då inser man att man är förstörd.

Jag tyckte det lät fullt normalt, jag. Men så är jag förmodligen en förstörd mamma.