Ni kvinnor snackar om att föda barn

Sjätte natten på raken som jag sover sittande mesta delen av tiden. Det börjar tära på mitt humör ganska rejält känner jag. Halsen är som ett rivjärn, huvudet är som en bomullsboll. Febern går upp och ner som en jojo.
Jag är inte döende, inte alls. Men jag känner att jag har problem med koncentrationen. Saker jag läser fastnar inte. Hjärnan stänger bara av. Och jag blir irriterad. Dessutom är äldste sonen hängig och på elitidrottsnivå får sånt bara inte hända. En vecka borta är som en evighet. En dag med feber tär på kropp och själ.

Otaliga koppar te med saffranshonung, Belladonna och zinnober -tabletter, kollodialt silver, råmjölksextrakt , aloe vera, alvedon. I´ve done it all. Han också.

Jag måste sova igen lite tid idag. Vila mig i form. Jag får väl tycka lite synd om mig själv helt enkelt. Tänka att jag har tur som får luta mig mot kudden.

Som sagt, jag är inte döende. Jag känner mig väl bara som när en riktig karl är förkyld!