Tonårstomtar

Framförhållning. Det är en detalj som jag inte lyckats lära alla mina barn. Kan det bero på att jag kämpar med den själv?
Så igår kväll kommer Anton på att idag ska han ha full tomtemundering till Luciatåget. Själv var jag helt inställd att det var till på fredag och levde fortfarande i villfarelsen att jag hade torsdag på mig. Tomtebyxor hade jag till både Anton och hans kompis från Burundi. Det följde inte med så mycket av just tomtekläder i det flyttlasset. Men tröjor var värre. Till slut hittade jag två av mina gamla röda tröjor som jag tyckte dög. Anton tittade sig skeptiskt i spegeln.
"Jag ser ju ut som en tjej, jag går ner och frågar Isa och Julia"

Jag försökte hindra honom. Det gick inte. Så jag höll istället tummarna för att de skulle vara barmhärtiga. Det var de ICKE.
Vrålskratten blandades med halvkvävda fnissningar. Tonårstjejer.
"Men Anton, du är söööööööt"

Jag hade mest lust att köra dem genom mangeln. Alla tre.

Nåja, vi hittade en variant till slut och med tomteskärp och andra prylar så dög det till slut.
Sen somnade jag som en stock.