Julstädning av kropp och knopp

Dagens sista "städprojekt" blir vårdcentralen. Provtagningen förra veckan var baserad på en diger lista som fick min "stickerska" att undra om läkaren hade fått ett frispel. Remissen var lång som en bättre önskelista med allt från Twar till hjärtinfarkter och urinvägsinfektioner.
En totalgenomgång alltså.

Tyvärr var mitt EKG inte riktigt okej och när jag kom tillbaka till läkaren så konstaterade vederbörande att jag möjligen "har en släng av hjärtsvikt" ( ja det var väl ungefär så hon sa även om hon lät lite allvarligare) som kanske kan härledas till att jag går och drar på en så kallad "tyst lunginflammation" som är svår att upptäcka. Därför blev jag dessutom remitterad till lungröntgen för koll av både lungor och hjärtstorlek. Jag väntar med spänning på tiden. Kommer den innan jag får pension tro?

Det som däremot gick att konstatera direkt var att jag dessutom hade en urinvägsinfektion som måste behandlas. Tillbaka hos tant doktorn frågade hon om jag ville ha medicin på en gång eller om jag kunde vänta 1-2 dagar på odlingssvaret innan jag fick medicin.
Eftersom jag inte vill äta fel medicin i onödan så sa jag att det var helt okej att vänta en dag.
Då insåg jag inte att vi har olika tidsbegrepp. Nu har det gått en vecka och jag har inte hört ett pip. Jag har fortfarande urinvägsinfektion, ont över njurarna och fick hög feber i helgen. Har det ett samband? Jag vet inte. Jag vet bara att idag står jag i telefonkö och jag ska försöka vara så julsnäll jag kan mot personal som inte kan ställas till svars. Men nog är det väl själva f-n att det inte liksom bara flyter på där heller?

Det som irriterar mig mest är att det här är andra gången på ett halvår som samma sak händer. Vad kan jag lära mig av det? Lämna aldrig en läkare utan medicin, tänk inte samhällsekonomiskt att det är dumt att apoteksfrikortet nyttjas till medicin som jag ändå får slänga när provsvaren kommit. Gardera mig med hängslen, livrem och fallskärm?
Det känns som att man ändå får falla hårt gång på gång.