Kraschlandning i vardagen

Allt är ju inte rosor ens på ens bröllopsdagar, det är det som är säkert. Dels är jag hyfsat öm i ryggen efter en riktig vurpa när jag skulle kliva ur badkaret på hotellet. Tjong bara så låg jag som ett frimärke på ett hårt, glashalt golv, där jag först passerat toalettstolen med högersidan innan jag landade. Aj, säger jag bara.
Jag vet inte om det var då jag bet ihop tänderna så det knakade. Lite väl hårt tydligen, för några timmar senare fick jag en lätt molande tandvärk. Den höll i sig hela dagen igår för att sedan formligen explodera framåt midnatt när vi landade hemma.

Fem förlossningar utan smärtlindring. Det gick hur bra som helst. Men det här. Jag har sällan varit med om en sån intensiv smärta. I morse hade jag värk från ögonbrynet ner i underkäken. Bihålorna ömmande när jag "knackade" på dem. Jag började fundera på om det var en inflammation i hela käken och om det helt enkelt inte hade med tänderna att göra? Var börjar man felsökningen? Det ilade inget, tvärtom var det skönt att borsta tänderna. Det bara molvärkte konstant.

Jag ringde tandläkaren helt frivilligt idag. Det besöket var nog tandläkarens trassligaste idag.
"Var har du ont"
"Där och där och där och där" svarade jag.
Jag kände mig som jag tror att barn känner sig när man frågar var de har ont. Helt opålitlig var jag. Och smärtan flyttade liksom runt sig.

Röntgenplåtarna gav inte mycket ledning för den stackars tandläkaren heller. Ingen varbildning, men en sådär fem-sex tänder att välja på som såg okej ut, men som ändå kunde ha någon liten spricka någonstans. Snacka om felsökning. Hon knackade tand efter tand, men hur lätt är det att känna sånt när det molar i hela huvudet. Allt gjorde ju ont.

Till slut var hon rätt säker och borrade ur tanden efter en gigantisk bedövningsprocedur. Ja i alla fall i mina öron. Med ögonen såg jag inget för jag knep ihop dem samtidigt som jag försökte koncentrera mig på att inte rycka loss armstöden med mina krampaktigt fixerade och inte ett dugg avslappnade händer. Hon fyllde igen den med något illasmakande klet och la på något hårt lock.

Nu är jag bedövad i hela huvudet tror jag, det skulle sitta i till fem ikväll. Sen får jag nog bereda mig på att ha hyfsat ont några timmar. Om ett par veckor ska den rotfyllas. Oh my. Gissa om jag gruvar redan. Det blir premiär för en sån åtgärd för mig. Shit vilken braklandning i vardagen, efter en sån skön helg.

En kommentar

  1. Tandfen- tandfan

    AJ AJ AJ!!!
    Jag tycker SÅ synd om dej. Kan man inte bara, plopp spola fram tiden lite så är det fixat. Det vore nåt´. Jag håller tummarna att det går fin-fint när det är dax.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.