Begravning

Idag var begravningen efter mormor. Den var så fin den kunde bli, men ändå så oändligt ledsam. Så fort solisten inledde med att sjunga mormors favoritsång så bröt jag ihop. Alla sånger vi sjöng, kunde jag höra mormor sjunga vid spisen. Åh, vad ont det gjorde. Mina bröder, min svåger, min man och morsans sambo bar kistan.

Min dator stod uppkopplad med webkamera i Missionskyrkan för att min brorsdotter skulle kunna följa begravningen där hon befinner sig i Australien. Prästen var eld och lågor över det. Jag tror mormor skulle ha gillat det. Alla hennes barnbarnsbarn var så fina. Flickorna i svarta klänningar i olika modeller. Pojkarna i mörka kostymer. Från lilla Leo fyra år till storkusiner som min äldsta son och mina brorsöner. Jag vet att mormor skulle ha älskat det också.

På minnesstunden berättade en manlig vän till min mormor och morfar om när hon hade föreslagit att de skulle brottas en gång när de stod och diskade tillsammans i missionshuset i Hjåggsjö. Han var nog i 25-årsåldern då, hon måste ha varit i 40-årsåldern. Ja hur det nu var så brottades de och även om mormor var stark som bara den, så var han snäppet värre. Hon kunde inte brotta ner honom. När de stod där mitt på golvet sa mormor "Om det hade varit efter slåttanna hade jag tagit dig".

Jag skrattade så jag grät. Det var så märkligt att tänka sig att mormor ens skulle komma på tanken att göra en sån grej. Mina barn och deras kusiner hade dessutom skrivit ihop några små minnen om mormors brutala ärlighet, den gick faktiskt inte alltid av för hackor. Det fick 14-årige systersonen att viska till min yngste son: Du, Helga, hon verkar nästan ha varit en gangster, typ.

Gangster var väl att ta i, men det var onekligen kul att få minnas de där udda sakerna.
Sen åkte vi hem till morsan en stund, jag och syrran med familjer. Tillbaka i Nordmaling ringde jag kommunalrådet och gick igenom dagens arbetsutskott och skrev ihop några notiser.
Och sen föll jag i princip ihop. Ont i huvudet, ont i kroppen. Helt slut. Nu är jag småfrusen och tät i näsan. Barnen ligger i soffan och verkar inte heller orka med något annat.
Alla är helt tömda efter den här dagen.