Döden på festen

Jag var på dammiddag igår. Det är jättelänge sen vi sågs och som vanligt blev det en massa intressanta resonemang. Idag ringde en manlig bekant till mig för att kolla läget.

Han: Hur var det på festen igår då?
Jag: Det var jättekul.
Han: Vad gjorde ni då?
Jag: Åt, drack vin, pratade.
Han: Om vad?
Jag: Tja, mest om döden.
Han: Det låter ju verkligen som party!

Faktum är att det var precis så det var. Visserligen pratade vi inte BARA om döden, men väldigt mycket kom att handla om hur olika vi ser på den och det som händer runt omkring dödsfall i den närmaste kretsen. Hur vi själva vill ha det. Hur vi lever våra liv fram till dess.
Vi pratade om varsel, om att känna på sig saker, om att se änglar.
Och vi hade faktiskt jädrigt skoj mitt i alltihop.