Kapitel fem
Ett kapitel har stängts. Ett nytt har öppnats. Idag tog sommarlovet definitivt slut för mina två yngsta barn. För första gången på mycket länge har jag bara barn på ett enda stadium i Nordmaling. Idag börjar nämligen minstingen sjuan.
Den som borde ha mest ångest över det är förmodligen jag. Det är det inte.
Mest upprörda över det faktum att lillebror börjar högstadiet är tveklöst hans syskon.
Senast igår kväll hörde jag dem diskutera hur hemskt det var att Anton börjar sjuan och hur gamla de kände sig.
Jag misstänker att det beror på att de själva snart måste börjas betrakta som vuxna.
Själv insåg jag snabbt fördelarna med att bara ha en skola att gå på föräldramöte på. Ett datum för friluftsdagar att hålla reda på. En skola att ringa och göra sjukanmälan till. Detta kan innebära att jag lär mig direktnumret utantill om det vill sig väl. Att jag inte behöver handla friluftsmatsäck på Statoil fem minuter före midnatt.
Men visst såg han plötsligt stor ut där plockade fram nyckelkedjan för att ha sin första skåpnyckel i. Som sagt, ett nytt kapitel har börjat. Kapitel fem. Eller sista kapitlet i serien högstadiestarter.
Senaste kommentarerna