Det här med social kontroll kan vara väldigt praktiskt. Förra veckan när jag var och köpte tyg till Julias födelsedagskjol, träffade jag en bekant som hade varit vikarie i Antons klass. Alltså var jag välinformerad när barnen kom hem från skolan.
Jag: Hur var det i skolan idag?
Anton: Som vanligt.
Jag: Hade ni kul på engelskan?
Anton: Sådär.
Jag: Och det gick bra för dig och C att jobba i grupprummet?
Anton: Japp
Isa: Har du övervakningskamera på oss i skolan eller????
Ja, ibland är det faktiskt snudd på att man har det. För idag på Isas utvecklingssamtal fick jag en hälsning från rektorn. Isa hade fått tillbaka sin ledighetsansökan godkänd från rektorn och eftersom jag skrivit att hela familjen skulle iväg, så undrade hon om inte Anton hade lämnat in någon ansökan. Sedär, vad bra att hon noterade det.
Så jag åkte hem och skulle börja skälla på min glömske son, men han hävdar bestämt att han lämnat in den till sin mentor. Jag får väl kolla det i morgon om inte någon annan i det sociala kontrollnätet ha sett den någonstans.
Senaste kommentarerna